Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden)

26/05/2026

Idag deltar MR-Fonden på Concord Policy Forum som inleddes med viktiga och samtidigt utmanande diskussioner om Business Swedens växande roll som utvecklingsaktör, med fokus på handel, ekonomisk utveckling och den gröna omställningen.

Det behövs större tydlighet kring hur civilsamhället inkluderas i analyser, prioriteringar och beslutsprocesser, särskilt i en tid då hållbar utveckling, konfliktkänslighet och lokal delaktighet måste gå hand i hand. Vi behöver våga diskutera vilket värde som går förlorat när lokal förankring, långsiktiga relationer och civilsamhällets kunskap inte tas tillvara fullt ut.

13/05/2026

Samerna och sanningen 3 juni kl.18.00 i Sensus lokaler, Medborgarplatsen 4

Samtal med Krister Stoor, Samiska sanningskommissonen Välkomna!

12/05/2026

När Sverige tvekar försvagas folkrätten.
Folkrätten kan inte gälla bara ibland, eller bara vissa stater. Samma regler måste gälla alla — annars urholkas den rättsordning som ska skydda både människor och stater från övergrepp, angrepp och den starkes rätt.
I frågor som rör bland annat Gaza, Libanon, Iran och Venezuela har regeringens hållning alltför ofta varit senfärdig, försiktig och otillräcklig. Sverige har varit tydligt i sitt fördömande av Rysslands aggressionskrig i Ukraina — men samma tydlighet måste gälla även i andra konflikter.
Att försvara folkrätten kräver konsekvens. Det kräver att stater säger ifrån när den bryts och, när det behövs, agerar för att upprätthålla den.
Vi uppmanar nästa regering att åter göra folkrätten till en hörnsten i svensk utrikespolitik.

29/04/2026

MR-Fonden står tillsammans med 23 andra organisationer bakom ett gemensamt upprop för ett starkare demokratiskt samtal inför valet 2026.

Vi uppmanar Sveriges politiker att ta ansvar för hur valrörelsen förs – med respekt, saklighet och fakta i centrum. I en tid präglad av ökad polarisering, hårdare tonläge och minskad tillit till demokratiska institutioner behöver vi värna ett offentligt samtal som stärker, inte försvagar, demokratin.

Demokratiuppropet är en gemensam uppmaning för en valrörelse som inkluderar fler, motverkar hat och hot, respekterar fri journalistik och står upp för mänskliga rättigheter.

Vi uppmanar Sveriges politiker att ta ett gemensamt ansvar för hur valrörelsen 2026 förs. Det skriver 24 fackförbund, civilsamhälles- och människorättsorganisationer i ett demokratiupprop.

17/04/2026

I september 2026 är det val i Sverige och valrörelsen är redan i gång.
Men debatten präglas allt oftare av hårt tonläge, där fakta och konsekvenser får stå tillbaka och där hat och hot tystar röster.
Vi som står bakom detta manifest är oroade över demokratins tillbakagång – globalt och i Sverige – och över vilken riktning valrörelsen tar.
Vi har olika politiska åsikter, men vi delar en grundläggande övertygelse:
demokrati är det bästa statsskicket och den måste försvaras.
Därför uppmanar vi politiska företrädare att bidra till ett öppet och respektfullt samtalsklimat, där väljare får möjlighet att fatta välgrundade beslut.
Vi vill se en valrörelse som bygger på fakta och beprövad erfarenhet.
Där expertis tas på allvar och politiska förslag är långsiktiga och hållbara.
Vi vill att det politiska samtalet präglas av respekt och lyssnande – inte polarisering eller förlöjligande.
Ingen ska göras till syndabock, och ingen ska tystas.
Vi vill att journalistikens roll att granska makten respekteras och värnas.
Och att fler kan delta i det demokratiska samtalet utan rädsla för hat och hot.
Demokratin kräver engagemang – varje dag.
Och det ansvaret delar vi alla. Om din organisationen också vill vara en del av demokratiuppropet kan du höra av dig till [email protected]

09/04/2026

INTERNATIONELLA ROMSKA DAGEN
Den 8 april firas den Internationella romska dagen. Dagen är ett tillfälle för oss alla att stanna upp och påminna oss om den diskriminering, exkludering och rasism som romer möter, även i Sverige.

Romer är en av Europas största minoriteter och är en av fem nationella minoriteter i Sverige, med en mer än 500-årig historia i landet. Trots det ser vi hur romers mänskliga rättigheter kränks. Genom historien har romer utsatts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter, bland annat tvångssteriliseringar ända fram till början av 1970-talet och nekad skolgång för romska barn.

Idag lever omkring 50 000 romer i Sverige. Skillnaderna i hälsa, arbete, utbildning och boende är stora jämfört med majoritetsbefolkningen.

Det finns också styrka och motståndskraft. Romer har bevarat sitt språk, sin kultur och sin starka gemenskap, trots århundraden av förtryck. Ett exempel är Trajosko Drom som arbetar för att synliggöra och stärka romska kvinnors rättigheter, motverka social utsatthet och bidra till ett mer inkluderande samhälle.

Sveriges nationella strategi för romsk inkludering (2012–2032) skulle kunna vara ett viktigt steg mot rättvisa. Dessvärre saknar den en långsiktig handlingsplan med mätbara mål, riktade åtgärder och tillräckliga resurser. Vi rekommenderar regeringen att arbeta fram en sådan handlingsplan för att uppnå målen i den nationella strategin för romsk inkludering.



Syntolkning: På bilden syns den internationella romska flaggan, bakgrunden är grå. Brevid flaggan står texten ”Internationella romska dagen” i vitt.

08/04/2026

MR-Fonden och EHS bjuder in till ett MR-café om demokratins sårbarhet och hoten mot fria val.
I många av världens nyare demokratier präglades systemen av svaga institutioner, fragmenterade partisystem och korruption. För att stärka valprocessen inrättades oberoende valmyndigheter (Electoral Management Bodies), med långtgående befogenheter att granska och hålla makthavare ansvariga.
Men i takt med att dessa institutioner blivit allt viktigare för att upprätthålla demokratins spelregler, har de också blivit måltavlor för subtila och systematiska angrepp.
Under MR-caféet får vi ta del av Nataly Viviana Vargas Gamboas personliga berättelse. Som tidigare ordförande för valmyndigheten i Tarija, Bolivia, utsattes hon för påtryckningar från både den lagstiftande och verkställande makten. Idag är hon politisk flykting och driver ett ärende inför Inter-American Court of Human Rights, där hon fortsätter kampen för rättsstatens principer och oberoende valinstitutioner i Latinamerika.

31/03/2026

90-DAGEN: EN DAG ATT GE DITT STÖD

Det är fint att ge. Att dela med sig. Att göra gott. Varje dag skänks tid, engagemang och resurser till barn, forskning, miljö och människor i utsatthet – både här och långt bort.

Men givande innebär också ansvar. Att veta att det vi ger inte missbrukas.

Ge en gåva till Fonden för mänskliga rättigheter på 90-dagen, den 31 mars – en dag för hopp och handling. Tack vare vårt 90-konto kan du känna dig trygg med att pengarna hamnar där de ska.

Visa ditt stöd idag. Läs mer via länken i vår bio.

27/03/2026

HUR MÅR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE?

En ny rapport visar en oroande utveckling – särskilt för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Det handlar om rätten till:
• arbete
• utbildning
• hälsa
• social trygghet
• bostad och en tillfredsställande levnadsstandard
Staten har ett ansvar att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter – att säkerställa en grundläggande miniminivå, även i ekonomiskt svåra tider, och att arbeta för ett stegvis förverkligande.
Men utvecklingen går åt fel håll:
• 729 000 personer lever i fattigdom
• Sociala ersättningar hänger inte med i kostnadsutvecklingen
• Antalet vräkningar ökar – 422 barn berördes första halvåret 2025
• Allt fler söker hjälp för mat från civilsamhället
Skyddsnätet riskerar att inte längre garantera en grundläggande levnadsstandard.
Samtidigt ser vi stora ojämlikheter:
• 15,8 % av utrikes födda lever i fattigdom (jämfört med 4,8 % av inrikes födda)
• Diskriminering i rekrytering och på arbetsmarknaden är fortsatt utbredd
• Tillgången till vård varierar – många får inte vård i tid
Rättigheter i Sverige påverkas i hög grad av bakgrund och livssituation.

23/03/2026

Vi är glada att dela att MR-Fonden har inlett ett nytt projekt tillsammans med Media Development Foundation i Ukraina för att stärka oberoende journalistik och dokumentärt berättande, med fokus på att synliggöra människorättsbrott och samhällsutmaningar kopplade till Rysslands invasion av Ukraina.

Genom utbildningsinsatser vill projektet bidra till att stärka lokala nyhetsmediers förmåga att dokumentera och nå ut med berättelser om situationen för mänskliga rättigheter i Ukraina.

Under projektets första workshop presenterade deltagarna sina filmidéer och fick utbildning i mänskliga rättigheter, dokumentärt berättande, manus och klippning – med fokus på att hjälpa deltagarna att gå från textbaserad journalistik till visuellt historieberättande.

Projektet pågår under 2025-2026 och finansieras av Svenska Institutet.