Svenska Diabetesförbundet

25/10/2026

Svenska Diabetesförbundet finns för dig – genom hela livet, oavsett vilken typ av diabetes du har.

Som medlem blir du en del av en gemenskap som tillsammans arbetar för ett bättre liv med diabetes – idag och i framtiden.

Vi sprider kunskap, stödjer livsviktig diabetesforskning och driver påverkans- och opinionsarbete för en bättre och mer jämlik diabetesvård. Genom våra region- och lokalföreningar finns vi på många platser runt om i landet och skapar möjligheter till gemenskap, aktiviteter och lokalt engagemang.

Som medlem får du också vår medlemstidning Allt om Diabetes s*x gånger om året, fylld med kunskap, forskning, personliga berättelser, inspiration och aktuella frågor om livet med diabetes. Du får dessutom tillgång till förmånliga medlemsförsäkringar.

Men framför allt är du med och gör vår gemensamma röst starkare. Ju fler vi är, desto större möjligheter har vi att påverka, skapa förändring och förbättra livet för alla som lever med diabetes.

Tillsammans gör vi skillnad. Bli medlem du också!

Läs mer och bli medlem på https://www.diabetes.se/medlem/blimedlem/

21/10/2026

Typ 1 och typ 2 känner många till. Men vad är MODY och diabetes typ 3C?

Diabetes är inte en enda sjukdom. Det finns flera olika typer – med olika orsaker och behandlingar.

MODY är ett samlingsnamn för flera ovanliga, ärftliga former av diabetes. De orsakas av förändringar i en enskild gen som påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockret. MODY utvecklas ofta i yngre ålder och kan ibland misstas för typ 1- eller typ 2-diabetes.

Diabetes typ 3C kan uppstå när bukspottkörteln har skadats eller påverkats av en annan sjukdom eller behandling. Det kan till exempel handla om inflammation i bukspottkörteln eller att delar av den har opererats bort.

Det finns alltså betydligt fler former av diabetes än typ 1 och typ 2. Att veta vilken typ av diabetes en person har är viktigt eftersom orsaken, behandlingen och behoven kan skilja sig åt.

Vill du veta mer? På diabetes.se kan du läsa om olika typer av diabetes. Vill du fördjupa dig i MODY kan du också lyssna på avsnitt 26 av Diabeteslabbet: ”MODY – diabetesdiagnosen som varken är typ 1 eller typ 2”. Du hittar Diabeteslabbet där poddar finns och på diabetes.se.

20/10/2026

Allt fler barn får typ 1-diabetes. Varför sjukdomen ökar är ännu inte helt klarlagt.

I kväll medverkade Svenska Diabetesförbundets ordförande Anna Stigsdotter Jansson i SVT Sverige idag och pratade om barn och typ 1-diabetes.

För ett barn innebär diagnosen en stor förändring och en sjukdom som finns med hela livet, dygnet runt – i klassrummet, på fritidsaktiviteter, hemma, på kalaset och under natten när alla andra sover. Diabetes tar aldrig paus, inte heller under lov och semestrar.

Sjukdomen påverkar hela familjen och många runt omkring, som vänner, skolpersonal och andra närstående. Därför behöver både barnet och familjen stöd, och omgivningen behöver kunskap och förståelse.

Ikväll om diabetes typ 1 som drabbar barn. Man vet inte riktigt varför, men det är en livslång och lite besvärlig sjukdom för ett skolbarn. Sverige idag fördjupar bilden av ett ämne från SVT:s 50 lokala nyhetsredaktioner runt om i Sverige. Programledare: Wilma Björn.

13/10/2026

Hur gammal tror du att man är när man får typ 1-diabetes?

Barn? Tonåring? Ung vuxen?

Faktum är att typ 1-diabetes kan utvecklas i alla åldrar. Ungefär hälften av dem som får diagnosen insjuknar före 18 års ålder och den andra hälften som vuxna.

Vid typ 1-diabetes angriper kroppens eget immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Varför det sker är ännu inte helt klarlagt, men forskare tror att både ärftliga anlag och faktorer i vår omgivning kan ha betydelse.

Ökad törst, att behöva kissa ofta, trötthet och ofrivillig viktnedgång är några vanliga symtom. Det är symtom som är viktiga att känna igen – oavsett om du är barn eller vuxen.

Typ 1-diabetes har ingen åldersgräns.

Läs mer om typ 1-diabetes och vanliga symtom på diabetes.se.

11/10/2026

Avsnitt 30 av Diabeteslabbet - Funkar dieterna?

Att låta bli mat under 16 timmar av dygnet, mer eller mindre skippa kolhydraterna eller försöka äta antiinflammatoriskt. Det florerar ett helt gäng med olika sätt att äta på därute – för att gå ner i vikt, hålla blodsockret i schack eller bara vara så frisk som möjligt.

Hur funkar de här olika dieterna i kroppar som har diabetes, typ 1 eller typ 2? Är de bra, eller kan de vara mer negativa för kroppen än positiva? Vad säger egentligen forskningen på det här området?

Vi pratar med dietisten och forskaren Afroditi Barouti, som har skrivit en avhandling om just lågkolhydratkost vid diabetes typ 1, och med skribenten och föreläsaren Jacob Gudiol, som har ägnat en stor del av sin karriär åt att läsa in sig på studier kring kost och hälsa – och hjälpa sin publik att tolka dem.

Det här avsnittet handlar om vuxna, inte om barn.

Finns där poddar finns. Och ett litet tips – vill du hellre titta på avsnittet finns det också som vodd. Du hittar det på vår YouTube-kanal youtube.com/

09/10/2026

Vad påverkar ditt blodsocker?

Blodsockret påverkas av betydligt mer än bara vad du äter. Sömn, stress, fysisk aktivitet, sjukdom, hormoner och vissa läkemedel är några av de faktorer som kan få blodsockret att förändras.

Fysisk aktivitet kan både höja och sänka blodsockret, medan stress och sjukdom kan göra att det stiger. Även hur du sover och hormonella förändringar kan påverka. Och självklart spelar maten roll – både vad, hur mycket och när du äter.

Det innebär att samma måltid eller aktivitet inte alltid ger samma resultat från en dag till en annan. Att lära känna vad som påverkar just ditt blodsocker kan göra det lättare att upptäcka mönster och förstå kroppens reaktioner.

Livet med diabetes innebär många faktorer att hålla koll på – och allt går inte alltid att förutse.

Läs mer om blodsocker och diabetes på diabetes.se.

06/10/2026

Tänderna en viktig del av diabetesvården 🦷

Flera partier har lovat billigare tandvård och utbyggda högkostnadsskydd i valrörelsen. Det är glädjande eftersom Svenska Diabetesförbundet vill att tandvård ska bli en del av i hälso- och sjukvården samt inkluderas i högkostnadsskyddet.

Ovanstående kan dock dröja många år. Därför vill vi under tiden höja och vidga det särskilda tandvårdsbidraget (STB), så STB-bidraget på 1 000 kronor per halvår höjs och att fler personer med diabetes ska kunna tal del av bidraget framöver.

I Altinget berättar ordförande Anna Stigsdotter Jansson varför.

Flera partier har lovat billigare tandvård och utbyggda högkostnadsskydd i valrörelsen. Nu måste de leva upp till sina vallöften, skriver Anna Stigsdotter Jansson, förbundsordförande Svenska Diabetesförbundet.

30/09/2026

Forskning ger hopp om en framtid utan diabetes

Sedan 1958 har Diabetesfonden stöttat svensk forskning för att öka kunskapen om diabetes, förbättra behandlingarna och hitta sjukdomarnas orsaker och framtida botemedel.

Varje år bedöms forskningsansökningarna av ett vetenskapligt råd bestående av några av Sveriges ledande diabetesspecialister. Det gör att stödet kan gå till forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom alla typer av diabetes och dess komplikationer.

Diabetesfondens vision är tydlig: ett friskt liv med diabetes – och en framtid utan sjukdomen.

Forskningen är möjlig tack vare gåvor och testamenten. Varje bidrag hjälper utvecklingen framåt och för oss närmare nya upptäckter. 💙

Läs mer om Diabetesfonden och vårt stöd till svensk diabetesforskning:
https://www.diabetes.se/forskning/diabetesfonden/

28/09/2026

”Det är ett heltidsjobb”

Amanda Rydén är ordförande i Ung Diabetes råd och har levt med typ 1-diabetes sedan hon var 15 år.

I ett inslag hos SVT Nyheter berättar Amanda om hur det är att leva med en sjukdom som finns med dygnet runt. Om att hålla koll på blodsockret, planera och hela tiden ligga steget före.

Att leva med diabetes är så mycket mer än det som syns på utsidan. Därför är det viktigt att erfarenheter från personer som själva lever med sjukdomen får höras.

När Amanda Rydén från Eksjö fick diagnosen typ 1-diabetes var hon bara 15 år. Sedan dess har sjukdomen varit en ständig följeslagare som kräver planering, ansvar och noggrann koll på blodsockret. – Det är bara den som själv lever med sjukdomen som verkligen förstår vad det innebär, s...

23/09/2026

Diabetes är inte en enda sjukdom. Det finns flera olika typer – och orsakerna till att de utvecklas skiljer sig åt. Nedan kan du läsa mer om två av de vanligaste formerna av diabetes – typ 1-diabetes och typ 2-diabetes

Vid typ 1-diabetes angriper kroppens eget immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Varför det sker är ännu inte helt klarlagt, men forskare tror att både ärftliga anlag och yttre miljöfaktorer kan ha betydelse. Typ 1-diabetes kan utvecklas i alla åldrar, ungefär hälften får diagnosen före 18 års ålder och den andra hälften som vuxna.

Vid typ 2-diabetes producerar kroppen inte tillräckligt med insulin eller så har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin. Ärftlighet spelar en stor roll, men även faktorer som ålder, övervikt, fysisk inaktivitet och stress kan påverka risken.

Det är viktigt att komma ihåg att diabetes är en komplex sjukdom. Den beror inte på en enda sak – och ingen ska behöva känna skuld eller skam för sin diagnos. 💙

Läs mer om diabetes och de olika typerna som finns här: https://www.diabetes.se/diabetes/