Neurobevakning - Nyheter om NPF

26/02/2026

Vill tipsa dig om följande:

Hur kan en skilja på ett barn som är lite kinkigt med maten, från ett barn med undvikande/restriktiv ätstörning, även kallat ARFID? Vad innebär det att ha diagnosen? Varför har personer med NPF oftare ARFID? Det kommer mitt i livet samtalet 4 mars handla om.
Inledare för kvällen är Anna Johansson från Adhd-center som kommer prata mer om undvikande/restriktiva ätstörningar utifrån sin yrkeskunskap.

Länk till eventet: https://fb.me/e/97pFpoM74
Varmt välkommen! fans

🔴 Vad är Mitt i livet samtal? 🔴
Vi träffas varannan onsdag och samtalar om npf-relaterade frågor. Under våra samtalsträffar delar vi med oss av våra erfarenheter om både knepiga och oknepiga situationer som kan uppstå – när du är 30+ och just mitt i livet.
Om du inte är pratsugen men gärna vill lyssna på andra som har erfarenhet av npf-diagnoser är du givetvis också välkommen. Samtalen kommer vid varje tillfälle utgå från olika teman, håll utkik här på Facebook eller vår hemsida för att se kommande samtal! https://stockholmslan.attention.se/aktuellt/medlemsaktiviteter/mitt-i-livet-samtal/

📍Var: Brännkyrkagatan 91 nära Zinkensdamms tunnelbana. För att ta dig in till samtalsträffen ring på Attention i porttelefonen så släpps du in.
📅 När: Varannan onsdag, fler aktuella datum och teman uppdateras löpande.
⏰ Tid: kl 17.00–19.00
👤 Vem: För dig som är 30 år och uppåt. (ingen anmälan krävs)
🪙 Kostnad: 20 kr, fika ingår.

02/11/2025

Majoriteten av svenska ungdomar lever utan droger och brott – riskerna finns hos en liten grupp

En ny studie från Stockholms universitet visar att de allra flesta svenska tonåringar inte använder droger och inte begår brott. Forskarna har följt ett stort antal ungdomar över tid och sett att ungefär tre fjärdedelar tillhör en grupp som är avhållsamma. De dricker väldigt lite eller inte alls och de använder varken cannabis eller andra droger. De är inte heller aktiva i kriminalitet.

Det finns också en mellangrupp som dricker alkohol men inte använder andra droger och inte heller begår brott. Denna grupp utgör nästan en fjärdedel av alla ungdomar i studien.

Den riktigt höga risken är koncentrerad till en mycket liten grupp. Det handlar om ungefär två procent av ungdomarna som kombinerar alkohol cannabis andra droger och kriminalitet. En ännu mindre grupp under en procent sticker ut genom att ha den tydligaste kopplingen till brottslighet.

Studien visar att riskbeteenden sällan uppstår isolerat. Ungdomar som hamnar i riskzonen har ofta redan tidigare haft problem med skolfrånvaro konflikter med vuxna spänningssökande beteende och svårigheter i relationer. Bristande stöd i hemmet spelar också in.

Budskapet är tydligt. Det är viktigt att samhällets resurser riktas till de få som verkligen behöver stöd istället för att utgå från att alla ungdomar lever farligt. Samtidigt behöver insatserna utformas med respekt för att unga inte ska stigmatiseras. Att arbeta med relationer trygghet skolmiljö och psykisk hälsa har större betydelse än att peka ut individer.

https://www.su.se/institutionen-for-folkhalsovetenskap/nyheter/de-flesta-svenska-tonåringar-håller-sig-borta-från-droger-och-brott-men-några-få-löper-hög-risk

28/08/2025

Skandal inom Steg till arbete
Arbetet avslöjar att företag som Arbetsförmedlingen anlitar ofta erbjuder fejkad praktik. Ibland framställs det i YouTube-videor utan att deltagarna får riktig introduktion eller meningsfullt stöd. Över tusen klagomål har inkommit där många vittnar om slarv, brist på kompetens och dålig uppföljning. Nu krävs att Arbetsförmedlingen tar ansvar och ser till att stödet verkligen fungerar och inte bara ser bra ut på film.
Läs mer i Arbetets granskning:

”Jag är faktiskt inte arg på dem, jag är arg på Arbetsförmedlingen”

19/07/2025

Hur många poäng skrapar du (eller ditt barn) ihop?

17✅ här!

01/07/2025

Fler än någonsin får nu diagnoserna ADHD och Autism, ofta kallat för AuDHD, en kombination av autism och ADHD.
För vissa är det en lättnad att äntligen få en förklaring till sina svårigheter, men utvecklingen väcker också frågor.
Kritiker menar att det riskerar att bli en trenddiagnos, medan andra pekar på att många tidigare gått odiagnostiserade, särskilt kvinnor.
The Guardian lyfter fram både livsomvälvande effekter av diagnosen och samhällets bristande stöd. Vad händer när diagnoskriterierna breddas men resurserna inte räcker till?

https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2024/apr/04/audhd-what-is-behind-rocketing-rates-life-changing-diagnosis

29/06/2025

Glädjen var påtaglig i läkarkåren när Läkemedelsverket meddelade att primärvården inte behöver börja skriva ut ADHD-mediciner. En lättnadens suck drog genom landets vårdcentraler, äntligen slipper de ännu ett ansvarsområde som kräver tid, kunskap och uppföljning.

Distriktsläkarföreningens ordförande Ylva Sandström är extra glad och applåderade beskedet och påpekade att primärvården redan har fullt upp och tycker att psykiatrin får skylla sig själva för att ställt för många ADHD-diagnoser, hon vill minsann inte behöva hantera det.
Istället föreslår hon att skolhälsovården kan få ta hand om de mildare fallen, eftersom kuratorer och psykologer ju har oceaner av tid över.

Samtidigt håller SKR fast vid att primärvården borde kunna hantera ADHD, troligen med uppfattningen att de kan behandla neuropsykiatri med alvedon och en uppmuntrande broschyr.

Men för stunden kan läkare andas ut, det blir inga recept på centralstimulerande på drop-in.

I ett debattsvar välkomnar Ylva Sandström Läkemedelsverkets "förhandsbesked" om förskrivningsrätten för adhd-läkemedel.

24/06/2025

Färre med adhd får hjälp i psykiatrin – nya riktlinjer väcker oro

En ny riktlinje inom psykiatrin riskerar att utestänga många personer med adhd från fortsatt specialistvård. Patienter med svårigheter som upprepade sjukskrivningar, problem att slutföra gymnasiestudier, betalningsanmärkningar eller svårigheter att upprätthålla rutiner för sömn, mat och hygien bedöms enligt förslaget inte längre uppfylla kraven för psykiatrisk behandling.

Förändringen slår särskilt hårt mot kvinnor, som ofta inte uppfattas som lika svårt drabbade trots betydande svårigheter i vardagen.

Samtidigt kvarstår begränsningen att primärvården inte får skriva ut adhd-läkemedel – något som nyligen bekräftats av Läkemedelsverket. Det innebär att många patienter hamnar i ett vakuum: för friska för psykiatrin, men utan tillgång till behandling inom primärvården.

Konsekvenserna riskerar att bli allvarliga. Personer med obehandlad adhd kan få försämrad funktionsförmåga och ökad psykisk ohälsa. Risken för att fler söker sig till den privata vårdmarknaden eller till olagliga alternativ ökar – vilket i förlängningen skapar en vård som blir både ojämlik och osäker.

En stor tillströmning av adhd-patienter sätter psykiatrin under hård press. Nu tas nya riktlinjer fram, kan SvD berätta. Tröskeln för adhd-vård inom psykiatrin kommer att höjas, enligt vårdchefer i flera regioner.

02/01/2025

15 lögner personer med ADHD intalar sig själva...

28/11/2024

Försvarsmakten bröt mot diskrimineringslagen

Tingsrätten har fastslagit att Försvarsmakten bröt mot diskrimineringslagen när de nekade Erik Fenn att genomföra värnplikt utan individuell prövning. Beslutet motiverades med att han hade en autismdiagnos, vilket nu anses vara ett lagbrott enligt domen. Försvarsmakten ska betala diskrimineringsersättning till Erik.
Camilla Rosenberg, förbundsordförande för Autism Sverige, ser domen som en milstolpe. Hon betonar att beslutet säkerställer att personer med autism har rätt till en rättvis individuell prövning för mönstring. Det stärker principen att alla ska bedömas utifrån sina specifika förutsättningar snarare än generaliserande antaganden.
Diskrimineringsombudsmannen framhåller att Försvarsmaktens agerande strider mot lagen genom att per automatik utesluta personer med autism från mönstring. Maria Sivall, förbundsjurist vid Autism Sverige, understryker att domen tydligt kopplar det missgynnande beslutet till funktionsnedsättningen och bekräftar att detta är ett fall av diskriminering.
Domen markerar ett viktigt steg mot att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för personer med neuropsykiatriska diagnoser i samhället, skriver Autism Sverige.

27/11/2024

Överläkaren i psykiatri: Så får du arbetslivet att funka med adhd

Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och tidigare forskare vid Karolinska institutet, har länge studerat sambandet mellan kreativitet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som adhd. Hans forskning visar att personer med adhd ofta har en fallenhet för idégenerering och därför dras till kreativa yrken som reklam och marknadsföring. Men denna kreativitet är inte utan utmaningar i arbetslivet, skriver skriver Hannes Dükler i tidningen Resumé.
Kyaga förklarar att personer med adhd ofta söker sig till friare miljöer som erbjuder större möjligheter till kreativitet, men att de samtidigt har ett ökat behov av struktur i vardagen. Detta skapar en paradox där de lockas till arbetsmiljöer som kan vara mindre lämpade för deras behov ur ett hälsoperspektiv.
För att arbetslivet ska fungera för en person med adhd krävs tre grundläggande faktorer: tydlig struktur, tolerans och tillräckliga resurser. Kyaga betonar att medan personer med adhd är exceptionella på att generera idéer, kan de ha svårare att selektera och utveckla sina idéer till fulländning. Här spelar arbetsgivaren en viktig roll i att skapa ramar som stödjer både frihet och struktur.
Ett annat drag som ofta förknippas med kreativitet, och som är vanligt hos personer med adhd, är en vilja att ifrågasätta auktoriteter. Detta kan leda till konflikter i hierarkiska arbetsmiljöer men är samtidigt en viktig drivkraft för nytänkande och innovation.
Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande brister i förståelsen, både hos arbetsgivare och i närstående kretsar. Många personer med adhd vittnar om att de möter okunskap, vilket försvårar deras möjlighet att nå sin fulla potential i arbetslivet, säger Kyaga till Resumé

15/10/2024

AI upptäcker autism hos de yngsta
Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en AI-modell, AutMedAI, som med hjälp av maskininlärning kan förutsäga autism hos barn under två år. Studien baseras på data från 30 000 individer och modellen kunde identifiera cirka 80 procent av barnen med autism. Den analyserar 28 parametrar, bland annat ålder för första leendet och ätsvårigheter, vilket ger träffsäkra prognoser med begränsad information. Forskarna betonar att tidig diagnos är avgörande för att erbjuda rätt stöd. Modellen är tänkt som ett komplement till klinisk utredning och kan i framtiden förbättras med genetisk data, skriver Forskning.

Tror ni att AI kommer korta köerna till utredningar?