Bonaire Movement for Change

Bonaire Movement for Change Organisation to promote the listing of Bonaire on the United Nations list of Non Self Governing Territories.

04/20/2026
This morning, President of the Bonaire Human Rights Organization (BHRO), Ms. Davika Bissessar Shaw, and Founder Mr. Jame...
04/20/2026

This morning, President of the Bonaire Human Rights Organization (BHRO), Ms. Davika Bissessar Shaw, and Founder Mr. James Finies attended the opening of the 25th Session of the United Nations Permanent Forum on Indigenous Issues in New York.

During the opening of the Forum, Ms. Aluki Kotierk was re-elected as Chair of the UNPFII and will oversee the proceedings over the next two weeks.
The United Nations Permanent Forum on Indigenous Issues is a high-level advisory body to the United Nations Economic and Social Council, mandated to address Indigenous Peoples’ issues related to economic and social development, culture, environment, education, health, and human rights.

The theme for this session is: “Ensuring Indigenous Peoples’ health, including in the context of conflict.”
This year’s theme brings urgent attention to the disproportionate and structural impact of conflict, displacement, resource extraction, and systemic inequality on Indigenous Peoples. For Bonaire, these global concerns are not abstract—they reflect lived realities shaped by unresolved questions of political status, governance, and the absence of full realization of the right to self-determination under international law.

BHRO emphasizes that health outcomes cannot be separated from the broader framework of human rights, including cultural integrity, land rights, environmental protection, and the right of peoples to freely determine their political status, as affirmed in international legal instruments. The erosion of identity, demographic displacement, and environmental pressures directly affect the well-being and future of the Bonairean people.
In this context, BHRO will bring the Bonaire perspective—grounded in continuous engagement with the local population and its advocacy at the international level—to the Forum through targeted interventions.

These contributions will highlight the necessity of addressing structural inequalities, ensuring equal protection under international human rights law, and advancing a process consistent with the principles of decolonization and self-determination.

04/03/2026

𝐁𝐇𝐑𝐎 𝐀 𝐏𝐑𝐄𝐒𝐄𝐍𝐒𝐈𝐀 𝐈 𝐓𝐄𝐒𝐓𝐈𝐆𝐔Á 𝐍𝐄𝐆𝐎𝐒𝐀𝐒𝐇𝐎𝐍𝐀𝐍 𝐈 𝐕𝐎𝐓𝐀𝐒𝐇𝐎𝐍 𝐇𝐈𝐒𝐓Ó𝐑𝐈𝐊𝐎 𝐃𝐈 𝐍𝐀𝐒𝐇𝐎𝐍𝐀𝐍 𝐔𝐍𝐈 𝐑𝐈𝐁𝐀 𝐒𝐊𝐋𝐀𝐁𝐈𝐓𝐔𝐓 𝐊𝐎𝐌𝐎 𝐄 𝐊𝐑𝐈𝐌𝐄𝐍 𝐌𝐀𝐒 𝐆𝐑𝐀𝐕𝐄 𝐊𝐎𝐍𝐓𝐑𝐀 𝐇𝐔𝐌𝐀𝐍𝐈𝐃𝐀𝐓

Kralendijk,- Tras di porta sera na Nashonan Uni, e berdat di historia tabata wordu kuestiona.

Bonaire Human Rights Organization (BHRO), Miembro Asosiá di CARICOM Reparations Commission, a testiguá direktamente e negoshashonnan aki, ora Estadonan Miembro a debatí si e sklabitut transatlántiko di Afrikano mester wordu rekonosé komo e krimen mas grave kontra humanidat.

BHRO a partisipá komo observado den seis konsultashonan informal, tení for di 5 te 16 di mart 2026, riba e resolushon preliminar liderá pa Ghana den kolaborashon ku Estadonan Miembro di Nashonan Uni. Meskos ku e término “mas grave” a bira un punto di debate intenso—mustrando divishonnan profundo, ku hopi estado finalmente a abstene di e votashon final.

Riba 25 di mart den Asamblea General —markando Dia Internashonal di Komemorashon di e Tráfiko Transatlántiko di Esklavo—James Finies i Davika Bissessar Shaw tabata testigo ora Estadonan Miembro a vota riba e resolushon históriko ku ta deklará e trafikashon di esklavo transatlántiko I sklabitud den kua hendenan Afrikano tabata trata komo propiedat komo e “krimen mas grave kontra humanidat,” a pesar di fuerte resistensia durante negoshashonnan di varios pais, inkluyendo Hulanda i otro poténsianan kolonial Oropeo anterior, ku a purba di suavisa e formulashon i skonde e berdat kompleto di e parti mas skur di historia mundial.

Sin embargo, Ghana, huntu ku Estadonan Afrikano i nashonnan di Karibe—inkluyendo Barbados, Antigua i Barbuda, Saint Kitts i Nevis, i Bahamas, entre otro, komo ko-patrosinado di e resolushon—a keda firme. Sin logra konsenso, nan a ninga pa retirá of komprometé i a trese e asunto dilanti di Asamblea General, permitiendo komunidat internashonal desidí di manera demokrátiko via votashon.

Presidente di Ghana, John Dramani Mahama ku un yamada global i kende a refleha e mesun mensahe di Franklin D. Roosevelt—“Neutralidat entre bon i malu ta sirbi e malu”—a pesar di e proseso tenso i di alto nivel ku BHRO a testiguá, e resolushon finalmente a wordu adoptá, markando un paso krusial pa berdat, responsabilidat i hustisia reparatorio.

E resultado di e votashon a mustra un posishon global kla: 123 Estado Miembro a vota na fabor, 3 a vota kontra, i 52 a abstene—prinsipalmente paisnan di Union Europeo, inkluyendo Hulanda, ku no a sostené e resolushon.

E posishon aki ta debilitá e kredibilidat i sinseridat di e diskulpa Hulandes, I hasi esaki efektivamente sin balor, i ta mustra un ehèmpel evidente di hipokresia riba e esenario mundial.

Mas lat e anochi, delegashon di BHRO a atendé un resepshon privá na Marriott Marquis Hotel na Manhattan, pa invitashon di Presidente di Ghana, John Dramani Mahama, inkluyendo un sena sentá ku e, e Minister di Asuntunan Exterior, Samuel Okudzeto Ablakwa, Rey Kwasi Kyei Darkwah, i henter delegashon Ghanes for di Mishon di Ghana na New York i Geneva i di Ministerio di Eksterior, kaminda e Presidente a reflehá riba orígen di e resolushon i a kompartí su eksperensianan personal promé i despues di su adopshon.

E momento aki a subrayá e importansia di Bonaire i Bonaire Human Rights Organization den esfuersonan global kontinuo pa berdat i hustisia.

𝑭𝑼𝑬𝑵𝑻𝑬: 𝑩𝑶𝑵𝑨𝑰𝑹𝑬 𝑯𝑼𝑴𝑨𝑵 𝑹𝑰𝑮𝑯𝑻𝑺 𝑶𝑹𝑮𝑨𝑵𝑰𝒁𝑨𝑻𝑰𝑶𝑵

04/03/2026
Awe ta komemora ku na 15 Mart  2006, United Nations a kuminsa ku Konseho di Derecho Humano.Today we commemorate  15 Marc...
03/15/2026

Awe ta komemora ku na 15 Mart 2006, United Nations a kuminsa ku Konseho di Derecho Humano.
Today we commemorate 15 March 2006, the United Nations established the Human Rights Council.
Vandaag herdenken wij dat op 15 maart 2006 de Verenigde Naties de Mensenrechtenraad hebben opgericht.
Hoy conmemoramos que el 15 de marzo de 2006 las Naciones Unidas establecieron el Consejo de Derechos Humanos.

03/03/2026

𝐊𝐎𝐌𝐁𝐄𝐑𝐒𝐀𝐒𝐇𝐎𝐍𝐀𝐍 𝐃𝐈 𝐀𝐋𝐓𝐎 𝐍𝐈𝐕𝐄𝐋 𝐍𝐀 𝐖𝐀𝐒𝐇𝐈𝐍𝐆𝐓𝐎𝐍 𝐓𝐀 𝐈𝐌𝐏𝐔𝐋𝐒Á 𝐈 𝐀𝐕𝐀𝐍𝐒𝐀 𝐒𝐓𝐑𝐀𝐓𝐄𝐆𝐈𝐀 𝐃𝐈 𝐁𝐎𝐍𝐀𝐈𝐑𝐄 𝐍𝐀 𝐍𝐀𝐒𝐇𝐎𝐍𝐀𝐍 𝐔𝐍𝐈

Kralendijk,- James Finies, líder di Partido Pueblo Progresivo, i Davika Bissessar Shaw, presidente di Bonaire Human Rights Organization, a bish*tá Washington, D.C. riba invitashon di Su Ekselensia Samuel Hinds, Embahadór di Guyana na Merka pa sigui ku e desaroyo diplomátiko resiente tokante trayekto di Boneiru na Nashonan Uni impulsando esfuersonan di abogasia internashonal i kordinashon strategiko na sosten di inisiativanan diplomátiko internashonal pa e kaso di Bonaire.

E kombersashonan a enfoká riba e progreso alkansá den e kampaña di abogasia internashonal pa pone Boneiru bek riba Lista di Teritorionan No Autónomo di Nashonan Uni i riba e siguiente pasonan strategiko den e kuadro mas amplio di deskolonisashon.

Den transkurso di 1.020 dia di kompromiso internashonal sostení, Sr. Finies a papia direktamente ku òf mantené diálogo ku presidentenan di Repúblika Dominikano, Chile, Cuba, Panamá, Surinam i Guyana; Promé Minister di Belize, Barbados, Bahamas, St. Kitts and Nevis, St. Vincent and the Grenadines, Grenada, Dominica, Jamaica i Trinidad and Tobago; i tambe Premiernan di British Virgin Islands, Anguilla, Montserrat, Bermuda i French Polynesia.

El a mantené kontakto adishonal ku Minister di Asuntunan Eksterior i otro funshonarionan haltu den Karibe i Latinoamérika.

Na nivel multilateral, Sr. Finies a t**a ku e Presidente di Asamblea General di e Nashonan Uni, e Sekretario-Generál di e Nashonan Uni, e Sekretario-Generál di NATO, i ku liderato di institushonnan regional klave, inkluyendo e Caribbean Community (CARICOM) i e Organisahon di Estadonan Di Karibe Oeste (OECS).

Logronan historiko den e trayekto diplomátiko aki ta inkluí ekspreshonan I deklarashonan formál di solidaridat for di organisashonan regional manera OECS, e Merkado Komun di Sur Amerika, MERCOSUR, CARICOM i e Parlamento di Amerika Sentral, PARLACEN. E sosten kresiente aki a elevá kaso di Boneiru den fòrumnan diplomátiko na nivel Karibeño, Latinoamerikano i global, reforzando ku status di Bonaire no ta simplemente un asunto atministrativo interno, sino parti di e agenda internashonal kontinuo di deskolonisashon.

Su Ekselensia Embahadór Samuel Hinds — anterior Presidente i Promé Minister di Guyana — ta un estadista distinguí kende su lideraszgo i dekadanan di servisio públiko a laga un marka duradero riba su nashon i riba e region di Karibe den su totalidat.

𝑭𝑼𝑬𝑵𝑻𝑬: 𝑩𝑶𝑵𝑨𝑰𝑹𝑬 𝑯𝑼𝑴𝑨𝑵 𝑹𝑰𝑮𝑯𝑻𝑺 𝑶𝑹𝑮𝑨𝑵𝑰𝒁𝑨𝑻𝑰𝑶𝑵

Breaking News - Update on the Bonaire's Case at the United Nations.
02/25/2026

Breaking News - Update on the Bonaire's Case at the United Nations.

Davika Bissessar Shaw- President of Bonaire Human Rights Organization, Prime-Minister of Belize H.E. John Barceino, Jame...
02/10/2026

Davika Bissessar Shaw- President of Bonaire Human Rights Organization, Prime-Minister of Belize H.E. John Barceino, James Finies Leader of Partido Pueblo Progresivo and Prime-Minister of Barbados H.E. Mia Amor Mottley. Photo credits Jorge Garcia Cordova

Address

New York, NY

Website

Alerts

Be the first to know and let us send you an email when Bonaire Movement for Change posts news and promotions. Your email address will not be used for any other purpose, and you can unsubscribe at any time.

Share