06/10/2026
Avtalsråden för åkeri och Bensin är igång.
Avdelning 19 har representanter på plats för att lyfta våra medlemmars frågor inför kommande avtalsrörelse 2027.
CHAUFFÖRER OCH ANSTÄLLDA PÅ BENSINSTATIONER LYFTER SINA LÖNEKRAV
– Det är härifrån vi tar det. Det är här och nu ni kan påverka det vi tar med och prioriterar i avtalsförhandlingarna vi sedan sitter i, sa Transports ordförande Tommy Wreeth som inledde förbundets första avtalsråd.
Avtalsråden kan ses som starten för arbetet med nya kollektivavtal i nästa års avtalsrörelse. Transport ska då omförhandla 25 kollektivavtal.
Måndagen den 5 oktober samlades ombud för transportavtalets åkeridel samt bensin- och garageavtalet på Hotell C i centrala Stockholm, tillsammans med förbundets företrädare på central nivå.
Senare i år och i början av nästa år hålls ytterligare fyra avtalsråd. På råden diskuteras bland annat vilka krav, och hur många, som Transports förhandlingsdelegationer så småningom ska växla med respektive motpart på arbetsgivarsidan.
Tommy Wreeth inledde med att kort tala om valet och uttryckte då oro för en upprepning av samma situation som efter valet 2018 och rädsla för att ”ett fjuttigt mittenparti ska styra Sverige”.
Sedan gick Transports ordförande snabbt över till avtalsrörelsen och betydelsen av förbundsråden:
– Jag vill ge en eloge till er alla här, och till avdelningarna.
Han betonade också vikten av diskussion och att specificera krav och inriktning som ombuden fått med sig ”hemifrån”, från sina yrkesområden.
Tommy Wreeth tog också upp frågan om arbetstidsförkortning, om det är något som ska drivas i avtalsförhandlingarna eller om lagstiftning är den enda vägen.
Han uppmanade ombuden att under specialkonferenserna – senare under dagen – också ta frågan om det är värt att avstå en del av löneutrymmet för snabbare resultat.
På eftermiddagen avtalsrådets första dag delade deltagarna upp sig: Transportavtalets åkeridel, som har Biltrafikens Arbetsgivareförbund som motpart, och bensin- och garageavtalet, vars motpart på arbetsgivarsidan är Motortrafikens Arbetsgivareförbund.
Transportavtalet löper ut sista mars 2027 och bensin- och garageavtalet en månad senare, den 30 april nästa år.
– Som ni vet så har Svenskt Näringsliv sagt nej till förhandlingar gällande arbetstidsförkortning. Konsekvensen är ju kanske att vi kanske måste göra något mer för att motivera motparten att komma till förhandlingsbordet, sedan har vi som förbund ju förordat att vi måste ta det lagvägen, sa Tommy Wreeth.
På första avtalsrådet medverkade också företrädare för Transports viktigaste motpart på arbetsgivarsidan, Transportföretagen.
Jonas Hagelqvist är ny vd för arbetsgivarorganisationen Transportföretagen, som är Transports motpart i de flesta kollektivavtal.
Jonas Hagelqvist. Foto: John Antonsson
Jonas Hagelqvist tillträdde som vd för arbetsgivarorganisationen för snart ett år sedan. Och han inledde – kanske något oväntat – med att tala om att kommande avtalsförhandlingarna nästa år verkar bli i en tid då det ser ljusare ut än på flera år:
– Förhandlingarna nästa år sker i en ljusnande konjunktur. Sverige går faktiskt lite bättre än övriga Europa, sa Hagelqvist.
– Uppgången är dock bräcklig och kan brytas, både av händelser i omvärlden och av inhemska beslut.
Transportföretagens vd talade vidare om hur mycket man från arbetsgivarhåll tror på den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar fram lösningar. Liksom på industrins löneökningar som norm för övriga arbetsmarknaden.
– Den svenska modellen bygger på industriavtalet. Det är ett ankare i våra förhandlingar, och vi jobbar stenhårt inom ramen för förhandlingsmodellen. Med det sagt vill vi gärna hitta lösningar och utveckla våra kollektivavtal, sa Jonas Hagelqvist.
När det gällde generell arbetstidsförkortning, att frångå 40-timmarsveckan som norm, var han dock tydlig med arbetsgivarsidans syn, kort uttryckt: Nej.
När det gäller avtalens längd kom dock en större samsyn fram mellan f**k och arbetsgivare.
Både Transports Tommy Wreeth och Transportföretagens Jonas Hagelqvist talade om fördelar med längre avtalsperioder jämfört med senare avtals tvååriga löptid.
Längre avtalsperioder ger bland annat möjlighet att i partsgemensamma grupper komma fram till lösningar – och även finansiera eventuella satsningar på annat än rena löneökningar, enligt parterna.
En nackdel med kortare avtalsperioder är att frågor som behöver diskuteras igenom helt enkelt inte hinns med utan i stället kommer upp när det är skarpt läge, under förhandlingarna för nya avtal.
Text: Lilly Hallberg
Foto: Dexter Svärd Huss
