Stiftelsen Kulturmiljövård

19/06/2026

Glad midsommar önskar alla vi på KM!

18/06/2026

Den 17 juni släpptes årets nummer av tidskriften Arkeologi i Östergötland. Detta firades med tre miniföredrag och mingel på Östergötlands museum i Linköping. Ett av de tre föredragen hölls av vår arkeolog Andreas, som berättade om en bronsåldersgrav under en dansbana från 1900-talet, belägen strax utanför Linghem.

Årets nummer består av 26 artiklar där flera skribenter berättar om stort och smått inom östgötsk arkeologi. Arkeologer från oss på Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) har bidragit med flera artiklar.

Läs om ett 9000 år gammalt mord vid Ombergs fot och om spåren av ett gruvligt brott på galgbacken i Grebo, om medeltida fiskdammar i Linköping och om bronsålder i Ekängen, Linghem och Pryssgården. Följ med upp ovanför valven i Kaga kyrka och ner i apoteket Lejonets källare i Norrköping. Utanför Linköping har en vikingatida grav med kristna förtecken undersökts, medan strontiumanalyser från gravar vid Fiskeby i Norrköping berättar om var människor har vuxit upp.

Tidskriften är ett unikt samarbete mellan arkeologer från oss på Stiftelsen Kulturmiljövård, Arkeologerna vid Statens historiska museer och Östergötlands museum.

För mer info om hur du beställer tidskriften, se vår hemsida:

https://www.kmmd.se/aktuellt/arkeologi-i-stergtland-2026

17/06/2026

11/06/2026

Nu är vi inne på tredje veckan av undersökningen i Girsta.

Arbetet med det lilla gravfältet längst i väster fortsätter. Hittills har vi fått fram fyra stora, runda och låga stensättningar. Vi har också fått fram en större fyrsidig stensättning med resta stenar intill.

Just nu rensar vi fram stenpackningarna. Det är ett noggrant arbete där vi steg för steg försöker förstå hur gravarna är byggda och vilka spår som finns kvar.

Men det är inte bara spår från järnåldern som syns på platsen. Vi ser också lämningar efter torpet Nystugan. Torpet har nämnts i ett tidigare inlägg, men nu när spåren efter det börjar bli tydligare passar vi på att berätta lite mer.

Nystugan anlades under 1700-talet och hörde till byn Girsta, under godset Tista. Det var ett dagsverkstorp. Det betyder att de som bodde där betalade för sitt boende genom att arbeta åt gården eller godset. Under slutet av 1800-talet förändrades torpets roll och huset användes då mer som hyresbostad. Torpet övergavs 1932.

I undersökningen ser vi bland annat stråk och samlingar av röjningssten, alltså sten som har röjts undan från marken. De hör troligen ihop med tiden då torpet var i bruk. Vi har också börjat få fram härdar och möjliga stolphål som kan höra till en bosättning från järnåldern.

Girsta visar alltså spår från flera tider. Här finns både gravar och möjliga boplatsspår från järnåldern, men också lämningar efter människor som bodde och arbetade här långt senare.

31/05/2026

En skafthålsyxa, en kalv och mycket däremellan.

Nu är fältarbetet avslutat för Lingaprojektets del. Men vi kan inte låta bli att berätta om några av fynden från undersökningen av projektets största lokal (bild 1), där våra arkeologer arbetade under flera veckor.

Låt oss måla upp en bild av platsen.

I riktning mot E4 sticker en bergshäll upp ur marken. Hällen är delvis omgiven av ett större skärvstenslager som i sin tur kantas av större stenar (bild 2). I skärvstenslagret hittades flintavslag och en slipsten. Intill lagret påträffades också en del av en skafthålsyxa (bild 3).

Yxan är typisk för senneolitikum (2300–1700 f.Kr.) och äldre bronsålder (1700–1100 f.Kr.) och är ett av de vanligaste lösfynden i Sverige. Den här typen av yxor användes främst som arbetsredskap, men har också hittats som offerfynd i bland annat våtmarker.

I närheten av yxan hittades dessutom det kompletta skelettet av en nedgrävd kalv (bild 4). Till skillnad från yxan är kalven troligen från betydligt senare historisk tid.

Dateringar från förundersökningen visar att platsen främst användes under yngre bronsålder (1100–500 f.Kr.) och äldre järnålder (500 f.Kr.–550 e.Kr.). På ytan fanns flera stora härdar, rikligt med keramik och en stor kokgrop (bild 5). Under ett lager av större stenar hittades även en holkyxa av järn och slagg (bild 6).

Utifrån anläggningarna och fynden framstår platsen som ett arbets- eller hantverksområde. Skafthålsyxan och kalven visar samtidigt att människor har återvänt till platsen och använt den under en betydligt längre tid än den period då området verkar ha varit som mest aktivt.

Även om fältarbetet nu är avslutat fortsätter det arkeologiska arbetet. Under den kommande tiden väntar analyser, fyndhantering och fortsatt arbete med att förstå platsens historia och de människor som en gång levde här.

28/05/2026

Nu är vi tillbaka i Girsta vid Skavsta flygplats där vi under resten av säsongen ska göra en av våra största arkeologiska undersökningar hitintills. Ytan omfattar bland annat dryga 100 järnåldersgravar, boplatslämningar från bronsåldern och framåt och ett torp, Nystugan.

På bilden syns tre gravar från den västra delen av ytan. I denna del ligger gravar från äldre järnåldern. I förgrunden tittar två stora och förhållande flata gravar (”pannkakor”) fram och bakom dem en fyrsidig stensättning med två resta stenar i kanten.