Ucklums Hembygdsförening, Sköllunga 305, Ucklum (2026)

26/05/2026

I kväll träffas 20 tisdagsvandrare vid Sköldunga hembygdsmuseum för att delta i vårterminens sista vandringsäventyr.
🚶‍♀️🚶🚶‍♂️🚶🚶‍♀️🚶🚶‍♂️🚶🚶‍♀️🚶🚶‍♀️🚶🚶‍♂️🚶‍♀️🚶‍♀️🚶‍♂️🚶🚶🚶🚶🐕

Kvällen är gråmulen och lite småkylig när vandrarna ger sig i väg på den gamla landsvägen ner till Sköldunga dal där ån lite försiktigt porlar fram utan något större vattenflöde; markerna är torra. Alla håller siktet inställt på den blå himlen som tittar fram mellan gråmolnen uppe i norr. Lite högre upp i backen korsas länsvägen och Valfrids-Bertils hus passeras.

Färden fortsätter uppför Hallelira på den gamla landsvägen där de gamla stengardisterna står kvar vid vägkanten. Här uppe på Hallen ligger platsen för Tönneröds gamla soldattorp, även om den gamla ladugården numera är påbyggd och den lilla torpstugan sedan länge är borta. 🏡

Det lilla röda torpet i vägkanten passeras och snart korsas gränsen till Södra Huveröds by. Nu fortsätter den gamla landsvägen in på det område som kallas för Banken. Här fanns förr i tiden flera torpstugor. Strax efter den stora moderna charklokalen gör vandrarna en liten besvärlig avstickare västerut, över ett mindre avverkningsområde, till ett något svårtillgängligt torp här på Banken. Det kallas för Trons, efter förste bosättaren Johannes Tronsson som bott här med sin familj kring sekelskiftet år 1900. Den röda torpstugan står märkligt nog kvar som ett avsides och övergivet minne från förr. En torpbyggnad som utan nämnvärd modernisering bevarats genom årens gång även om förfallet inte är långt borta. 🏡

Det blir återgång in mot byn som nu har andra bosättare. Vägen leder så småningom ut till länsväg 650. Nu blir det gång på asfalt en liten sträcka innan länsvägen korsas och vandrarna kommer in på den gamla landsvägen mot Stubberöds by, en mycket gammal väg som förr ledde till Lilla Edet.

Långt tillbaka i tiden, för cirka 200 år sedan och ännu längre bakåt låg socknens gamla skogsvaktarboställe här som på sin tid var en enda stor gård. Gårdsbyggnaderna var då belägna borta i kohagen där det nu står en gammal knotig och grå ask. Gården delades i början av 1890-talet i tre gårdar, varav en på senare år försvunnit ner i grusbolagets stora slukhål. 🐄

Här i Stubberöd är stormens förödelse stor med avslitna stubbar som vittnar om naturens obevekliga krafter. Landskapet är märkbart förändrat och vyerna ligger öppna. Timret ligger i stora högar utefter vägarna i väntan på transport till sågverket. Vandringen fortsätter genom byn och viker av ner till Rishagerödvatten. Här ligger den sommargula moderniserade torpstugan Änghagen eller Fagerbergs som man säger. Alla trampar nerför grässlänten till stranden där det blir en stunds vila. Nu är nog alla varma och svettiga; solen har trängt sig igenom gråmolnen och himlen är blå. Hjärtumsgränsen går nära, bara någon meter ut i sjön och på andra sidan vattnet syns den vita villan som en ensam borg på höjden där borta i fjärran. Bryggan provas, håller den fortfarande för alla? Vandrarna testar, de bäst simkunniga längst ut. Den svajar betänkligt…💦

Vilostunden är till ända och koltrasten sjunger i skogsbrynet. Med tunga steg tar sig vandrarna uppför backen igen, vandrar över den försommargröna ängen och tar stigen upp till det gamla båtsmanstorpet Maden som är beläget på Sköldungas sida av stengärdsgården. Så vacker ligger den lilla röda stugan i kvällssolen. De vita syrenbuskagen blommar och de gamla aplarna i den gamla trädgården står i full blom. 🐓

Skogsvägen från Maden fortsätter fram till nästa gamla torpställe som kallas för Knuts på Mossen. En liten vit stuga som en gång i tiden tjänat som brännvinsbränneri på någon av gårdarna i Sköldunga, men sedan fått en lugnare plats här i skogsbrynet. Skogsstigen fortsätter på andra sidan gräsbacken där den ringlar fram mellan mjuka grönmossiga tuvor. Vandrarna tar sig ut mellan granruskorna vid platsen för Alma Cecilias torp på Mossen. Vi får höra de välkända berättelserna om Alma Cecilia som fött 10 barn varav ett i vedboden och hur hon till inbjudna gäster serverade kaffe med dopp som hämtades under sängtäcket.☕️🥧

Skogsvägen fortsätter söderut genom skogsmarken och följer Tjärnsjöns strand. På höjden ovanför våra huvuden svingar vindkraftverket sina vida vingar. Naturen är fridfull och endast tisdagvandrarnas småprat bryter skogens tysnad. Vid sjöns södersida står skogsmaskinerna mitt på vägen. Även här finns tydligen stormfälld skog längre upp i skogsbranten. Så bär det av utför Tjärnsjölid eller Åkärra lid som backen även kallas. Nedanför slänten har förr i tiden legat ett gammalt torpställe med namnet Åkärra, nu väl dolt under tät granskog. 🌲

Väl nere vid den dystergrå betongbyggnaden vid skogskanten, viker vandrarna av västerut. Sköldunga å porlar i väg under bron och kvarnen och Töseras gård passeras. Nu är slutmålet nära, bara den lilla stigen bort till hembygdsmuseet så har kvällsvandringen nått sitt slut.

Otroligt duktiga vandrare!!!💪💪💪
Resultat: 7,24 km och 2 tim 01 min.

I kväll har vi avslutat vårterminens sista tisdagsvandring. I demokratisk anda beslutas om en fortsättning till hösten. Ett stort tack till alla er fantastiska vandrare som följt med oss i vår. Utan er blir det inga vandringar. Önskar er alla en fin sommar så ses vi i höst. ❤

25/05/2026

Gåva till Ucklums hembygdsförening

Vi vill härmed sända ett stort tack för den oerhört generösa gåva som inkommit till Ucklums hembygdsförening. Gåvan är öronmärkt för renoveringen av vår förrådsbyggnad som är i stort behov av ny takbeläggning. Förrådet används framför allt för att bevara de föremål som inte platsar inomhus. Föreningen har erhållit bidrag från Thordénstiftelsen för en del av renoveringsprojektet, men denna gåva kommer förhoppningsvis att täcka resterande del av kostnaden. Vi är så tacksamma för alla som stöttar oss på olika vis.

Ännu en gång, stort tack. ❤️

25/05/2026

Hallå alla tisdagsvandrare! 🚶‍♀️🚶🚶‍♂️ 🏃‍♀️

I morgon kväll den 26 maj träffas vi kl. 18. 00 (prick) vid Ucklums hembygdsmuseum i Sköldunga för vårens sista spännande vandringsäventyr.

Tisdagsvandringarna håller ett högre tempo än promenadtakt: cirka 6-9 km under cirka två timmar med korta kulturstopp i mycket varierad terräng. Det krävs god vana att vandra i skog och mark.

Adress: Sköllunga 305
Sväng in vid skyltarna: Effektiv betong, Herkules, Bergtäkt, Ucklums grus.
Parkera på grusplanen vid infarten.

Inget medlemskrav, ingen föranmälan och ingen avgift.
Arrangeras i samarbete med Studieförbundet/Vuxenskolan.

Välkomna! 😀😀😀

24/05/2026

Följ med på kulturvandring till stenstugebyn 🚶‍♀️🚶🚶‍♂️

Vi vandrar i lugnt tempo till stenstugebyn belägen i Ucklums södra skogsmark. På vägen besöker vi de torpruiner som finns kvar efter fattigfolket som en gång i tiden levde här. Vandringen är totalt cirka 7–8 km lång i kuperad terräng och du bör ha god vana att vandra i skog och mark. Medtag egen matsäck så fikar vi på lämplig plats. Räkna med att vandringen tar åtminstone 3-4 timmar.

Tid: Lördag 30 maj kl. 10.00
Samling: Torssons lada i Törneröd
Adress: Törneröd 517

Vägbeskrivning:
Sväng in på Västerlandavägen vid tappen i Ucklum. Följ vägen cirka 400 meter, sväng höger vid skylt Dahl. Följ vägen cirka 1 km, sväng vänster i vägkorsningen mot Södra Röd. Följ vägen cirka 600 meter, sväng höger mot Törneröd i vägkorsningen vid den blå busskuren. Första gården på höger sida – parkera på backen vid ladan.

Inget krav på medlemskap, ingen föranmälan och ingen avgift.
Vandringsledare: Ingegerd Edvardsson
Arrangeras i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Välkommen! 😀😀😀

23/05/2026

Under Åsen 🏡

Långt tillbaka i tiden går den gamla landsvägen i mjuka utsträckta slingor genom socknen. Vägen är följsam och anpassas efter landskapets former där hänsyn tas till åkrar, ängar, bergknallar och gravkullar. Hästskjutsarna har kanske i vissa fall bråttom genom byn, men resan får väl ta den tid den tar. Dessutom finns ju ett antal grindar som behöver öppnas för dåtidens trafikanter. Den tidsstress som finns nuförtiden tycks inte ha varit så påtaglig i en tid där livet anpassas efter naturens rytm och växlingar. På 1930-talet kommer AK-arbetarna och bygger ny väg genom socknen. De bygger långa raksträckor som beläggs med gatsten som sedan asfalteras år 1953 och klassas som riksväg. Den alltmer växande biltrafiken anpassar sig snart efter dessa vägar. Höga hastigheter och schemalagda tider där alltmer arbete pressas in i tillvaron är ett fenomen som hör nutiden till, där alla människor bär på en pryl som håller noga kontroll över tiden. 🚗⏰

Förutom att den nya vägen skär sönder odlingsmarkerna så dras den rakt över det gamla järnåldersgravfältet som är beläget uppe på åsenlidens backkrön. Vägen skär bland annat rakt igenom en gravkulle som delas på mitten. Den gamla milstenen från år 1737 flyttas längre österut från sin ursprungliga plats och och placeras uppe på toppen på den kvarvarande halvan av gravkullen. Under 1700 år har en del av socknens bosättare vilat i lugn och ro under gravkullarna som böljat fram över betesmarken här uppe: kremerade och jordsatta med ben och aska i lerkrukor längst ner under lager av sten och jord. En forntida viloplats är nu svårt sargad av vägbyggen. 🚙

Inklämt mellan landsvägen och åsenberget ligger ett litet torpställe som kallas för Flåget eller Grössbylund. Ordet flåg brukar användas för att beskriva ett brant bergsstup, exempelvis Börsflåg. Och visst är det brant uppför åsenberget från det hållet. I dagligt tal säger man att torpen här uppe vid bergåsens fot ligger under Åsen. 🏡

Torpet vid landsvägskanten under Åsen har dokumenterad bosättning från år 1816. Då bor Lars Andersson och hustrun Stina Andersdotter på torpet. De är då i 20-30-års åldern och Lars uppges vara kommen från Västerlanda. De har inga barn. Men det finns i stället inhysefolk i stugan. Stinas syster Marta, fattighjonet Anna Larsdotter och en inhysefamilj som troligen flyttar vidare. Några år senare finns den fattiga Anna Svensdotter i stugan med sin lille son Mattias.🐄

Här finns även fosterbarn: flickan Christina Svensdotter från Backarna som mist båda sina föräldrar vid 5 års ålder. Hon får småningom börja arbeta på olika gårdar som piga vid 13 års ålder och vid 20 års ålder föder hon ett barn i lönndom på en gård i Ödsmål. Hon lindar in barnet i linnetrasor och gömmer det i en torvlada. Det avlider och Christina döms för barnamord. 😱

År 1833 föder pigan Malena Månsdotter en son i stugan under Åsen som får namnet Carl Andersson. Malena är kommen från Hjärtum, men arbetar som piga på Harås gård i Spekeröd och hon kommer att lämna sonen kvar här på Grössbylund som fosterbarn. Barnafadern lär finnas ute på Harås gård. Carl växer upp här på torpet och blir småningom antagen som soldat Holm för Bohusläns regemente, Livkompaniet och Norra Hålkekärrs rote. ⚔️

Man får känslan av att torpstugan under Åsen kan ha varit någon form av fattigstuga, där torpinnehavarna kanske får sin inkomst genom att ta hand om inhysefolk, fattighjon och fosterbarn. 🐄

Hustrun Stina Andersdotter avlider och änklingen Lars gifter om sig för andra gången med Christina Olsdotter som är i 40-årsåldern. Hon kommer från Gröteröd i Ödsmål och har sin syster med sig. Paret får inte några barn. Lars avlider så småningom och Christina blir änka. Hon klarar sig förmodligen inte själv på torpet utan behöver hjälp. Troligen känner hon redan Abraham Olsson som flyttar in på torpet; han är också från Gröteröd i Ödsmål. Han gifter sig med bondflickan Sofia Johannesdotter från Södra Röd. Abraham och Sofia får sju barn som alla överlever småbarnsåren och växer upp. Sofia avlider av lungsot, 48 år gammal och Abraham blir änkling. 😢

Efter att folkskolestadgan införs år 1842 dröjer det ytterligare några år innan undervisningen kommer i gång. Det finns till en början inga skolor utan barnen undervisas i torpstugor, i gårdshus och i uthusbyggnader. Folkskolläraren och småskollärarinnorna roterar runt i byarna för att undervisa barnen. I maj år 1894 bedriver småskollelärarinnan Hulda Kinvall undervisning i Abrahams torpstuga. Han håller sig ibland hemifrån under tiden och just den här dagen går han förmodligen ner till Hällungen. Kanske han faller ner från berget eller kanske han faller i vattnet från en gisten eka. Kanske han faktiskt med egen vilja väljer att ramla i vattnet. I dödboken anges dödsorsaken som drunkning, men omständigheterna kring händelsen är okända. Simkunnigheten är skrämmande låg vid den här tiden, vilket innebär att om man ramlar i vattnet så är sannolikheten stor att man drunknar. Hulda Kinvall och skolbarnen lämnar torpstugan och undervisningen flyttas i stället ner till Lindö gård. 📓✏️

Torpet under Åsen övertas av sonen Johan. Han arbetar vid tiden för faderns tragiska bortgång som dräng på Norra Daffinseröd gård där han har lärt känna pigan Gustava Gustafsdotter. Hon är född utom äktenskap på Bråtebacken under Sköldunga Västergård. De fattar tycke för varandra och på hösten samma år friar han till Gustava som kallas för Stava. Johan är ingen talför eller överdrivet social person, men han behöver absolut en kvinna i stugan och det är hon som får stå för pratet och gästfriheten.

Anna-Lisa Edvardsson berättar om sina barndomsminnen från torpet: ”Torpet var så välskött och rart. Kon, hönsen och grisen – som slaktades på hösten – fick den mest omsorgsfulla vård. I blomsterlandet på stugans solsida trängdes frodiga perenner och vinbärsbuskarna gav riklig skörd. Under den småbevuxna ekskogsklädda bergåsen fanns ett 'vattenstö'. Stava öste med en skopa upp i en hink, de dyrbara vattendropparna till kaffekoket. De kom sipprande ur berget och samlades i en liten hålighet vid en skreva. Vattnet i brunnen nedanför gårdstunet var inte rent nog, tyckte Stava. Den gamla gropiga grusvägen uppför åsarna svängde i många turer innan man äntligen nådde det krön där milstenen från år 1737 stod vid vägrenen. Omkring år 1930 drog AK-arbetarna genom Grössby och skar sönder den bästa odlingsjorden. Sedan återstod inte så mycket av trädgårdstäppa och åkerteg på torpet under Åsen.

Johan var en tystlåten, butter och av arbete böjd man. Han skötte torpet allt intill sista torvan samt gick dagakarl på gårdarna i byn. En del dagsverken var bytesarbeten, då han fick betalt i hästhjälp på torpet. Annars låg hans dagspeng på cirka en krona till en och femtio. Stava var en rakryggad och bestämd kvinna såväl i ord som i gärning, men under det tuffa skalet klappade ett varmt hjärta. Många fyllda saftglas och kaffedopp har jag avnjutit i stugan under Åsen. Och inte var man nödbedd, för i en barnmage kan åtskilligt få rum.

Tillsammans med min storasyster var jag här och plockade röda vinbär. Stava höll noggrann koll över att vi nöp av klasarna hela och fina. Det kunde vara rätt jobbigt för små trubbiga barnafingrar innan spannen var fylld. Men efter väl förrättat värv blev vi rikligen belönade ur hennes kakburkar som hon hade undangömda på olika ställen i stugan. Om Johan var inne blev det så där lagom bjudet, men ibland när man kom in hos Stava så skickade hon i väg Johan på nått ärende till Bagarns, affären. Medan han var borta plockade hon fram ur gömmorna så det vart rent kalas och uppmanade en att skynda sig att doppa innan Johan kom tillbaka. ☕️🥧🍩🥮

När min farmor Christina på Grössby Mellangård fyllde år, den 15 maj, då kom Stava och gratulerade med nybakad sockerkaka och blommor från blomsterlandet: svällande pionknoppar, löjtnantshjärtan, pärlhyacinter och pingstliljor. 🌺🌿

Under sista hälften av 1930-talet blev Stava liggande några kalla vintermånader. Hon dog innan våren kom. Johan kom så sorgsen en morgon till Grössby Mellangård och berättade att det var slut. Han frågade mina föräldrar om de ville vara förstyr på begravningen. (Förstyr innebär att vara värdfolk som ansvarar för begravningsgäster och förtäring.) De lovade honom den tjänsten och Stava kom till sista vilan på sockenkyrkogården.

Månaderna närmast efter begravningen hade Johan sällskap av en syster, som kommit ner från Stockholm, där hon annars var bosatt. På sensommaren tänkte hon återvända till Stockholm. Innan hon hann resa var Johan en dag försvunnen. Bud kom att byfolket skulle söka efter honom. Någon fann honom snart – på torpets loge. Så var de borta – både Stava och Johan, ett idogt och ärligt torparfolk av den gamla stammen.” 🐄

Johan begick alltså självmord genom att hänga sig på logen. Johan och Stava avlider båda år 1938.

Torpet under Åsen kommer att övertas av jordbruksarbetaren Karl Lindstedt. Han är född år 1897 på Sotartorpet vid Bastevik och hans föräldrar är sotaren Claes Herman Lindstedt och Beata Svensdotter (Sotar-Beata). Karl växer upp i en fattig och något dysfunktionell familj där föräldrarna ingår skilsmässa och viss kriminalitet råder. Modern gifter om sig med Krybe-John, men livet blir kanske inte så mycket lättare för det.

Sonen Karl arbetar dock som dräng genom livet och lyckas småningom ta över torpet under Åsen. Han gifter sig år 1942 med flera år äldre Emma Olsson som är kommen från Ljungs församling. De får inga barn. Torpet under Åsen kommer hädanefter att kallas för Lindstedts. 🐄

Torpstugan och den lilla ladugården under Åsen finns fortfarande kvar efter mer än 200 år. Stugan i lite mer moderniserat skick, annars är det sig ganska likt.

Källor:
Edvardsson, A-L (2020) Fattigmansland: Torp- och backstugefolk i Ucklum
Brev från Elisabeth Norling Eliasson om skolundervisningen i Abrahams stuga

19/05/2026

Denna halvsoliga och varma majkväll möts 25 tisdagsvandrare vid Ucklums kyrka för ett spännande vandringsäventyr i Grössby. ⛅️
🚶‍♀️🚶🚶‍♂️🚶🚶‍♀️🚶‍♀️🚶‍♂️🚶🚶‍♂️🚶🚶‍♀️🚶🚶‍♀️🚶‍♂️🚶‍♂️🚶🚶‍♀️🚶🚶‍♂️🚶🚶‍♀️🚶🚶‍♂️🚶🚶‍♀️🐕

När kyrkklockan plingat s*x slag går färden åt nordöst över den nerlagda ucklumskolans område och vidare upp på stigen som går nedanför Åsenbergets fot. Stora imponerande klippblock ligger kringströdda vid bergskanten. Här sprängdes en del av berget loss och användes som material vid bygget år 1859 av Ucklums kyrka. ⛪️

Stigen leder upp till det gamla torpstället Flåget eller Grössbylund som det också kallades förr. I nutid använder man uttrycket ´Under Åsen`som namn. Här bodde bland annat torparen Abraham som drunknade i Hällungen samtidigt som småskollärarinnan Hulda Kindvall höll lektion med bybarnen i torpstugan och här tog hans son Johan sitt liv när han blev gammal och ensam på ålderns höst.😱

Vandringen fortsätter på den gamla landsvägen upp till Grössby gravfält som är svårt att uppfatta bland alla vägar kors och tvärs här uppe i åsenliden. Vandrarna viker av västerut och tar den asfalterade och tuffa vägen uppför åsen i syfte att bestiga bergknallen högst upp. Alldeles vid el- eller telegrafstolpen går stigen in som fortsätter ringla sig uppåt mot utsiktspunkten. 🤓

Vandrarna har nu nått kvällens höjdpunkt och utsikten är vårligt vacker utöver Grössbys alla gärden. Det är roligt att så där uppifrån kunna identifiera hus och kullar vida omkring. Motortrafiken bullrar nedanför, som alltid; det är sällan tyst på denna fina plats.🚗

Så bär det av utför Åsen bland småvuxen ekskog och ljusgrönt blåbärsris. Den fortsatta stigen över åsen är blockerad av stormfällda granar, så den tidigare tuffa uppförsbacken omvandlas till nerförsbacke och snart är alla nere vid gravfältet igen. Gruppen fortsätter på den gamla landsvägen ända bort till Baker hill, Kalins forna affärsbyggnad. De går tätt invid det röda huset och fortsätter ytterligare en bit på länsvägen innan vandringen svänger av åt norr mot bostadsområdet på Kasa. Vid husen nästan längst bort viker vandrarna in genom häcken på en tomt för att uppleva platsen för de förskräckliga kasemorden som ägde rum en juninatt år 1907. 😱

Gruppen får höra berättelsen om händelsen när ett äldre par, en vuxen fosterdotter och hennes lille son mördades brutalt i sommarnatten. Stugruinen är borta, men en på senare tid upplagd stenmur markerar den ungefärliga platsen för den torftiga stugans läge. Berättelsen lägger lite sordin över stämningen, men det är en viktig del av socknens historia som inte får glömmas bort. Tack till tomtägarna som upplät tomten en stund till vår pratglada grupp. 😀

Färden fortsätter norrut, bakom kröken låg en av Ucklums dansbanor med skjutbana och kiosk. Man hade levande musik i form av exempelvis dragspel eller andra inhyrda musikanter. Det fanns också en grammofon. Banan startade år 1937 och höll i gång några år in på 1940-talet. Ungdomar har i alla tider haft platser att träffas och dansa på, exempelvis Kyrkbacken i Daffinseröd, Pottens lada i Grössby, dansbanan vid Aspeliden i Huveröd, föreningslokalen Jazzen i Svenshögen eller Assietten på Kvarnkullen i Herrgusseröd. 💃🕺

Vandrarna fortsätter färden, förnimmer doften av terpentin och tjära, och passerar stora högar med stormfällt timmer som staplats upp efter stormen Daves framfart i Ekåsskogen. 🌲

Grössby å porlar förbi och bron passeras, nu belagd med en grov grävmaskinsmatta för att skydda ekplankorna från de tunga skogsmaskinerna. Så gäller det att satsa hårt för kvällens nästa tuffa backe på andra sidan ån. Väl uppe blir det en välbehövlig andningspaus för att fylla på med nytt syre i lungorna.

Så blir det en skön och avslappnad vandring i fyrkant runt Ekåsskogen. Vandrarna passerar det klumpiga stenblocket som kallas för Ior, och letar sig återigen ner i ådalen. De prövar en ny liten stig i vitsippsbackarna utefter den vackert porlande bäcken. Några utmanar ödet på stegen som placerats som bro över bäcken. Stigen mynnar så småningom ut vid det gamla torpet Kvarnlyckan där den nutida torparen tycks något förvånad över alla vandrare som tittar fram ur skogen. 🏡

Så står hela gruppen samlad på den gamla kvarnvägen för att vika av uppför backen mot Grössbys forna fattigstugeområde: Backelyckan nedanför Baker hill. Den långa smala grusvägen är nuförtiden avstängd för biltrafik. Den krymper, och liknar alltmer en smal gångväg.

Uppe vid länsvägen sneddar vandrarna över till Grössby gata. Ett enormt japanskt rosablommande körsbärsträd drar all uppmärksamhet till sig. Vandrarna viker ner på den gamla Prästvägen som går över Grössby gärde. Färden går över försommargröna marker i tiden mellan doftande hägg och syren. De vilda körsbärsträden blommar och allsköns örter börjar täcka markerna. Vidrik Verlandssons gravstenar passeras ganska obemärkt och vid jevaljarns korsar gruppen länsvägen återigen. Strax är alla tillbaka vid kyrkan där kören övar skönsång varje tisdagkväll. 🌿🌼

Otroligt bra kämpat! 💪💪💪

Resultat: 8,06 km och 2 tim 14 min

Välkomna nästa tisdag kväll kl. 18.00 (prick) på vårens sista spännande vandringsäventyr! Samlingsplats annonseras på Facebook dagen innan. Håll utkik!😀🔭

18/05/2026

Hallå alla tisdagsvandrare! 🚶‍♀️🚶‍♂️🚶 🏃‍♂️

I morgon kväll den 19 maj träffas vi kl. 18. 00 (prick) på parkeringen vid Ucklums kyrka (Svenska kyrkan) i Herrgusseröd för ett spännande vandringsäventyr i Grössby.

Tisdagsvandringarna håller ett högre tempo än promenadtakt: cirka 6-9 km under cirka två timmar med korta kulturstopp i mycket varierad terräng. Det krävs god vana att vandra i skog och mark.

Ingen föranmälan, ingen avgift och inget krav på medlemskap.
I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Välkomna! 😀

17/05/2026

Till alla medlemmar och blivande medlemmar!😀😀😀

Stort tack till alla er som betalt in medlemsavgift för år 2026. ❤️

Är du inte medlem, men kanske vill bli? Vi ställer inga krav på dig som medlem. Men du bör dela föreningens grundsyn vilket innebär ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Föreningen är öppen för alla, oavsett bakgrund.

Hembygdsföreningens uppgift är att bevara och sprida kunskapen om vår sockens unika och spännande kulturarv. Vår socken är inte någon annan socken lik; vi har vår egen unika historia. Vi arbetar för att bevara byggnader, föremål och berättelser. Vi sprider kunskapen om kulturarvet genom kulturvandringar, kvarn- och veteranmoppedagar, föreläsningar, Facebookinlägg och Instagram. I år har vi även tagit på oss arbetet med att röja järnåldersgravfältet på Huveröd hög. Vi försöker även svara på alla frågor som kommer till oss via e-post och meddelanden. Som medlem stöttar du föreningen genom att ge oss ekonomisk möjlighet, kraft och motivation att driva kulturarbetet vidare.

Medlemsavgiften används till stor del för att täcka fasta avgifter. Föreningens styrelse engagerar sig helt ideellt (utan arvode). Det finns inget krav på medlemskap för att delta i våra aktiviteter utan alla är varmt välkomna till oss.

Är du osäker på om du betalt? Kontakta oss så kollar vi upp det.

Du behöver inte tömma spargrisen på mynt. Fixa i stället inbetalningen snabbt och lätt med Swish eller BankGiro. Uppge gärna bostadsort eller om du vill kan du maila oss dina kontaktuppgifter.

Swish: 123 221 25 61
BankGiro: 205-3155
150 kr per person
300 kr per familj

Vill du ha kontakt med oss?
Email: [email protected]
Titta gärna in på vår hemsida: www.hembygd.se/ucklum

16/05/2026

Södra Röd – en byhistoria ☀️🐄

Södra Röd, bara namnet på byn gör ju att man känner sig glad och tänker på en pyts med röd målarfärg. Men byn är ju faktiskt inte rödare än andra byar, namnet till trots. Många bynamn i Ucklum har röd som efterled. Ordet röd som betyder röjning indikerar att markerna bryts upp någon gång under 1200-talet. Byn är ljust och öppet belägen i dalgångens norra ände med hela landskapets vidder framför sig. Den är belägen i ett soligt söderläge vid foten av Rödsåsen, inklämd mellan byarna Dals och Törneröds marker och till stor del omringad av bäckarna som kommer farande uppifrån Dals mosse och Kvarnsjön. Södra Röd har stora skogsarealer på utmarkerna som längst bort i sydöst snuddar vid gränsen till Bjurhult. 🌲

Södra Röd är i äldre tider ett helt frälsehemman som ägs av adeln på Ströms slott och är därmed skattebefriat. Det brukas av bönder som betalar avgifter till ägarna och kanske även är ålagda att utföra vissa dagsverken på Ströms säteri. Byn delas på 1600-talet mellan två bönder: Sven och Bryngel. I jordeboken år 1684 nämns att gården ägs av baron Ascheberg och bebos av Corpral Ståhlberg i Röödh. I slutet av 1600-talet brukas gården av bönderna Sven och Gösta. 🐄

Längre fram i mitten på 1700-talet finns bönderna Tore Ericsson och Håkan Svensson här på var sin gård med sina familjer och tjänstefolk. Vid kvarnen bor Lars Halfvardsson och hans boplats bör finnas någonstans där fallen forsar ner i kvarndalen. På Trinnekulle, högt uppe vid Valåsbergets fot bor den blinda och fattiga änkan Börta med sin dotter i en torftig backstuga. Södra Röd har en mindre markbit på norra sidan bäcken invid byvägen upp till Backarna där ett båtsmanstorp är beläget. Vägliden kallas för Grymsbacken efter de båtsmän som i flera generationer bär soldatnamnet Grym. Grymstorpet kommer i husförhörslängderna att skrivas in på Backarna under Dal Östergård. Kanske tillhör torpet egentligen Dal Östergård. Fler ställen finns inte i Södra Röd. ⚔️

Södra Röd benämns i ett lantmäteriprotokoll från år 1782 som frälseskattehemman vilket bör innebära att bönderna då är självägande och betalar skatt till adeln. På storskifteskarta från 1798 finns två gårdar tätt tillsammans vid Rödsåsens södra fot. Anders Olssons familj bebor den gård som är belägen längst ner i väster. I hans bosättning finns även svärmodern Karin som är gammal och tigger samt hennes mentalt funktionshindrade dotter. Det är anmärkningsvärt att de inte ingår i hushållets ekonomi utan får klara sig bäst de kan. Hemmanet övertas av dottern Annika och hennes man Nils Jonasson. Gården går vidare till sonen Johannes Nilsson för att sedan övertas av Per Norberg från Stubberöd. Ytterligare ett par andra bönder brukar gården innan den övertas av bonden Johan Svensson på granngården. 🐄

Den östra gården bebos på 1700-talet av Håkan Svensson från Backa och hustrun Börta Håkansdotter från Hamra. Sonen Sven Håkansson är gift med Ingebor Andersdotter från Backa. Hon är barnbarn till urmakaren Kjell i Backa som är känd vida omkring för sina golvur. De övertar gården omkring år 1780. Omkring år 1815 går gården vidare till sonen Håkan Svensson med hustrun Catharina Olsdotter från Lunden. När han blivit änkeman och avslutat sin gärning övergår gården på 1850-talet till sonen Sven Håkansson med hustrun Anna Larsdotter från Jörlanda. De lämnar dock Södra Röd år 1861 för att i stället bruka en fjärdingsgård på Ucklum Nedergård. Men Anna sitter snart som änka när Sven avlider efter bara ett par år, vid 43 års ålder. (Ende sonen Herman kommer i vuxen ålder att genom giftermål ta över en av Ucklums största gårdar – Sörbyn på Grössby gata.)

Gården i Södra Röd övergår till Svens bror Anders Håkansson med hustrun Beata Svensdotter från Kareby. Efter många år lämnar de gården för att i stället öppna handelsbod på Herrgusseröd byväg. Anders kallas för Hågen och han är en gudfruktig man. Skräddaren Anders Johan som bor en bit bort på byvägen kommer en söndag in i handelsboden för att växla pengar. 💰

- Man växlar inte penningar på Herrens Heliga sabbat, säger Hågen. I det samma får skräddaren syn på en fisklåda borta i ett hörn.
- Det va grann fesk, wa tar du för den?
- 1 å 75, blir svaret.
- Då får du la mej få en, säger skräddaren och betalar med en tia och får växeln tillbaka. Så tar Anders Johan fisken i stjärten och går nöjd hem med växelpengarna i näven. 🦈

Ett skolhus byggs mellan de båda gårdarna någon gång omkring år 1870. Till Hågens tidigare gård i Södra Röd kommer år 1875 bonden Johan Svensson och hustrun Anna Ericsdotter som båda är komna från Tjörn. De har tidigare brukat jord i Törneröd innan de tar över denna gård. De kommer med åren även att ta över den intilliggande gården längst ner i väster. Gårdsmarkerna kommer småningom att delas mellan sönerna Axel och Rudolf Johansson. Rudolf tar förmodligen över gården längst ner i väster. Han ingår äktenskap med Jenny Mathilda Johansson från Sandbacka. De får flera barn innan Rudolf avlider en aprildag år 1932. Barnen är små eller halvvuxna och änkan står ensam med ett större jordbruk. Men hon bor kvar på gården med alla barnen och arrenderar möjligen ut marken några år innan sonen Olof som är målare övertar gården.

Alla Håkans och Svensars gård försvinner så småningom och markerna införlivas troligen med gården längst ner i väster. 🌾🐄

Bondsonen Anders Andersson från Huveröd med hustrun Maja Jonasdotter bygger i början av 1800-talet gårdshus ännu längre österut utefter byvägen. När föräldrarna inte orkar mer är det sonen Johannes Andersson med hustrun Greta Svensdotter som fortsätter plöja markerna. (Nära gården finns under samma tid även en handelsbod som startas år 1878 och drivs under cirka 10 års tid av handlaren Martin Andersson Neuman.) Gården övergår senare till sonen i nästa generation: Elias Johansson. Han ingår äktenskap två gånger och på ålderns dagar har han sin bosättning långt ut i skogsmarken på torpet Slåkmaden under Södra Röd. Gården brukas av ytterligare ett par bönder innan bondsonen Ivan Marcusson från Tjurbacken flyttar in år 1943. Han ingår äktenskap med Margareta Bankelin från Göteborg och de får flera barn. 🐄🌾

I mitten av 1800-talet innehar Bengt Svensson från Västerlanda och hustrun Johanna Berndtsdotter ett mindre gårdsbruk på Änghagen längst bort i sydöstra delen av byn. Det övertas senare av dottern Laurinna och svärsonen Elias Rasmusson från Sköldunga som brukar jorden under många år innan Artur Strömberg från Sörbyn och Olivia Andersdotter från Herrgusseröd omkring år 1916 tar över gården. De har tidigare brukat Sävelöckegårn (Ucklumgården) i Norra Herrgusseröd under några år, innan den löses in av Ucklums kommun för att byggas om till försörjningshem (fattiggård). Läget är passande med tanke på närheten till kyrkogården. Artur och Olivia bosätter sig i stället med familjen på det lilla jordbruket Änghagen. 🐄🌾

I slutet av 1800-talet tillkommer det lilla gårdsbruket Ekhagen som allmänt kallas för Buskarna. Det är beläget strax hitom Änghagen. Då bebos hemmansdelen av Johan Peter Andersson från Backarna och Anna Britta Christiansdotter från Tegelbruket. Johan Peter är bror med den mer kände Alexander Andersson på Backarna. Båda bröderna är för övrigt målare. Erik Reinholdsson från Svallen i Spekeröd och hustrun Ada Carlsson (Krans) från torpet Långemosse under Backa flyttar in på Ekhagen år 1927. 🌳

På lantmäterikarta från laga skifte år 1865 har Södra Röd formen av en fisk med byns inägor samlade i stjärten. Södra Röd har vackra långsträckta skogsmarker med flera sjöar, bäckar och kvarnforsar. Det finns många ruiner efter torpare som haft sina bosättningar i utmarkerna och som nyttjats som arbetskraft på byns gårdar. 🌲💦

Och visst har det funnits målare i byn, så färgpytsar med röd målarfärg har det säkert funnits. 🔴

Källa:
Ucklums hembygdsförening (2018) Berättelser om Ucklums kulturhistoria och folkliv. Protokoll från Ucklums hembygdsgille (1952-1958)

Ucklums Hembygdsförening

26/05/2026

25/05/2026

25/05/2026

24/05/2026

23/05/2026

19/05/2026

18/05/2026

17/05/2026

16/05/2026

Adress

Webbplats

Aviseringar

Kontakta Organisationen

Genvägar

Dela

Typ