21/04/2026
I måndags samlades vänföreningens medlemmar på Bäckaskogs slott. Efter förmiddagskaffet fick vi lyssna på ett mycket intressant och väl framfört föredrag om Bäckaskog av historikern Göran Larsson, som har skrivit flera böcker och har Bäckaskog som ett av sina specialintressen.
Efter lunch fortsatte programmet med guidning i parken och på slottet av Anders Hervius, som på ett underhållande sätt berättade ”sant och sånt” om Bäckaskog och de som bott och verkat här.
Bäckaskogs historia går långt tillbaka till medeltiden. Ett kloster tillhörande pemonstratensorden förlades redan 1170 till Vä, den stad som föregick Kristianstad. Efter en brand flyttades klostret år 1213 till den plats där Böckaskogs slott står idag, på näset mellan Ivösjön och Oppmannasjön.
Munkarna livnärde sig på jordbruk, fiske och trädgårdsodling och kombinerade klosterliv med utåtriktad verksamhet. Klosterbröderna införde nya ideér inom lantbruk, kreatursavel och trädgårdsnäringen och markinnehavet ökade ständigt genom köp och donationer. Enligt en godsförteckning år 1584 ägde klostret bland annat 115 gårdar. Området utanför klostrets trädgård bestod av skogs-, ängs- och betesmarker med ett mindre inslag av åkerbruk.
I samband med den danska reformationen år 1537 drogs klostret in till kronan och kom att förlänas olika frälseätter. År 1584 skänktes godset till Henrik Ramel. Han och sonen, Henrik Ramel den yngre, byggde om det forna klostret till en befäst slottsanläggning som stod klar 1653, då anläggningen fick dagens utseende med en kringbyggd gård. Efter freden i Roskilde år 1658 drogs Bäckaskog in till den svenska kronan. Rutger von Ascheberg, som fört befälet över trupperna i Skåne och fick ansvaret för försvenskningen av Skåne bodde under åren 1678–85 på slottet. I samband med reduktionen gjordes Bäckaskog till översteboställe vid Södra Skånska Kavalleriregementet.
Johan Christopher Toll, fältmarskalk och politiker, Sveriges siste generalguvernör i Skåne åtnjöt stort förtroende hos Gustav III, Gustav IV Adolf och senare även Karl XIV Johan. Toll var innehavare av Bäckaskog i slutet av 1700-talet fram till sin död 1817. Då upphörde Bäckaskog att vara militärboställe och övergick till att bli arrendegård.
Karl XIV Johan och kronpris Oscar arrenderade Bäckaskog som sommarställe. Från 1845 kom kronprins Karl (sedermera Karl XV) att vistas på Bäckaskog varje sommar ända fram till sin död 1872. Under den här tiden utvecklades kungsgården till ett verkligt mönsterjordbruk, och många byggnader tillkom på ägorna, bland annat den nuvarande arrendegården, en ny trädgårdsmästarbostad och ett orangeri. I mitten på 1800-talet anlades en park i landskapsstil. Dottern, drottning Louise av Danmark, och hennes familj disponerade slottet fram till 1900.
Flera av byggnaderna från Karl XVs tid försvann under 1900-talet, bland annat den gamla kvarnen, orangeriet och några jordbruksbyggnader. Slottet och parkanläggningen är sedan 1956 skilda från jordbruket. Slottet levde upp och blev ett populärt turistmål med nya park- och trädgårdar till exempel Örtagården. Slottet blev känt som rosornas slott med fantastiska rosodlingar, som tyvärr inte finns kvar. År 1996 tog Statens Fastighetsverk över Bäckaskog och idag är det ett levande slott med hotell, restaurang, konferensverksamhet och mycket populärt för bröllop.
Vi i vänföreningen tackar Bäckaskog för en trevlig och intressant dag! Har ni vägarna förbi passa på att göra ett besök och njut av restaurangens goda meny!
