04/01/2025
Tänkvärt ✨
Fjärde januari, Punktskriftens dag! I början av det år som punktskriften fyller 200 år debatterar vi i Nerikes Allehanda tillsammans med Förbundet Sveriges Dövblinda och Unga med Synnedsättning:
☝️Punktskriftens ställning i samhället behöver stärkas
Idag, på punkskriftens dag, kan vi konstatera att det för synskadade och personer med dövblindhet så viktiga skriftspråket behöver en stärkt, lagstadgad ställning i samhället. Annars riskerar många med synnedsättning att gå miste om viktiga språkkunskaper.
”Jag tycker om skolan – men på grund av min synskada har jag svårt att hänga med i vissa lektioner. Det beror framför allt på att det ofta saknas läroböcker på punktskrift. Varför ska jag få sämre förutsättningar att klara skolan bara för att jag inte är seende?”
Det undrar Alicia som är medlem i Synskadades Riksförbund och går sista året på gymnasiet. Hon beskriver att det ibland kan ta flera månader för henne att få studiematerial på punktskrift, och då många lärare inte planerar lektionerna med så god framförhållning blir hon utan läroböcker.
Att som blind eller gravt synskadad få ett läs- och skriftspråk handlar i grunden om trygghet. Trygghet för skolelever att i sin egen takt klura ut uppgifterna i matteboken. Trygghet i att kunna märka kryddburkar och slippa hälla i curry i frukostgröten i stället för kanel. Kunna trycka på rätt knapp i hissen. Att kunna läsa som alla andra, helt enkelt.
Det här förstod punktskriftens skapare Louis Braille, som år 1825, det vill säga för 200 år sedan, lade grunderna till det som är dagens punktskrift. Idag finns många moderna hjälpmedel som kompletterar punktskriften, men punktskriften behövs alltjämt.
Många tror att talböcker, datorer och smarta mobiler med skärmläsarprogram gör att punktskriften har spelat ut sin roll. Men att endast använda uppläst text som synskadad gör att viktig kunskap, som att lära sig stavning, går om intet. Och idag går det att skriva med punktskrift på både datorer och telefoner. Den digitala tekniken har inte gjort punktskriften överflödig, den ger tvärtom nya möjligheter att använda den.
Så fler med synnedsättning måste få chansen att lära sig och utveckla sin användning av Brailles banbrytande uppfinning. Vi vill idag därför beskriva några viktiga utvecklingsområden för punktskriften.
För att läsa- skriva- räknagarantin ska gälla även synskadade elever behövs förändringar på skolområdet:
• Säkerställ att elever med grav synnedsättning får rätt till kvalitativ undervisning i punktskrift genom lagstiftning eller andra bestämmelser som är tvingande för skolhuvudmännen.
För de som förvärvar en synnedsättning senare i livet har punktskriften en annan, men likväl viktig roll och behöver vara en del av rehabiliteringen.
• Säkerställ att vuxna som får en grav synnedsättning får möjlighet till undervisning i punktskrift inom ramen för regionernas rehabilitering. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att utfärda föreskrifter där regionernas ansvar på detta område klargörs.
Många synskadade har svårt att hitta arbete, och punktskriftsanvändning gynnar anställningsbarhet och egen försörjning. Säkerställ därför:
• att mer avancerad användning av punktskrift i kombination med andra tekniker blir en självklar del av de arbets- och studieförberedande kurser som erbjuds synskadade.
• Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att utreda hur kompetens kring punktskrift i kombination med andra tekniker och hjälpmedel kan byggas upp.
Sedan länge finns punktskriftsmärkning på receptbelagda mediciner tack vare EU-lagstiftning, men samma tillgänglighetskrav gäller inte för förpackningar till dagligvaror.
• Säkerställ att förpackningar för dagligvaror blir universellt utformade, med märkning i punktskrift.
Punktskrift och annan taktil märkning finns i vissa offentliga sammanhang, till exempel på hissknappar och skyltar i offentliga lokaler. Men det saknas gemensamma principer för var och när punktskrift ska användas i offentligheten.
• Säkerställ en mer konsekvent användning av punktskrift i offentlig förvaltning, bland annat genom att alla förvaltningsmyndigheter ska ha rutin för att ta fram handlingar i punktskrift när någon så begär.
För att punktskriften ska leva i minst 200 år till och bidra till frihet och delaktighet för synskadade, behöver den tas om hand och förvaltas.
Niklas Mattsson, ordförande Synskadades Riksförbund
Klas Nelfelt, ordförande Förbundet Sveriges Dövblinda
Mattias Winsa, ordförande Unga med Synnedsättning
Bildbeskrivning: Ihopsatta porträttbilder på Niklas Mattsson, Klas Nelfelt och Mattias Winsa.
Texten är även publicerad på Nerikes Allehandas debattsida, länk: https://www.na.se/2025-01-04/punktskriftens-stallning-i-samhallet-behover-starkas/
