Andrejs Eglītis Latvian National Foundation

27/05/2026

11/05/2026

Invigning av utställningen "Baltutlämningen" på Artillerimuseet i Åsum, Kristianstad
Utställning och barack har flyttats hit från Rinkaby, då Försvarsmakten beslutat att göra Rinkaby till "permanent skyddsobjekt" och området är därmed stängt för allmänheten.
Soliga söndagen den 3 maj tog museichef Per-Åke Karlsson emot för återinvigning av utställningen "Baltutlämningen". Hans föredrag av krigens Europas första hälften av 1900talet är en smärtsam påminnelse om massdöd och enorma materiella förluster. Han ledde oss fram till den tragiska utlämningen av 146 baltiska soldater som sökt sin tillflykt i Sverige i 2:a världskrigets slutskede när röda armen återockuperade de Baltiska länderna. Högtidligt låstes sedan barackdörren upp och besökarna steg in i det som var de internerade soldaterna "hem" i väntan på besked om sitt öde i Sverige. Pentry, badrum, radio mm samt overkligt verkliga sängliggande soldater starkt försvagade av hungerstrejken som de inledde 22 nov när "av misstag" någon till dem läckt det hemlighållna beslutet om utlämning till Sovjetunionen. På väggarna foton och texter om balternas situation och myndigheternas agerande. Utställningens utformning förflyttar besökarna tillbaka till tiden med de internerades ångest, förtvivlan men också deras Kampvilja ända till slutet! Men sju valde döden på svensk mark. Detta sitter i barackens väggar!
En ursäkt och ett erkännande om ansvar framfördes av Sveriges kung och regering genom en officiell inbjudan av överlevande till Sverige 1994. Regeringen Carl Bildt genom utrikesminister Margaretha af Ugglas gjorde klart att beslutet om utlämningen var "överilat och felaktigt". I svensk press nämns baltutlämningen som en skamfläck i svensk utrikespolitik! Statsminister Fredrik Reinfeldt framförde en ursäkt 2011.
Ett stort tack till museichef Per-Åke Karlsson med familj och medarbetare för omfattande arbete och sant engagemang för att vårda minnet av soldaterna den djupt tragiska händelsen. Det är också en påminnelse idag om vikten av att ha kunskap, mod och försvara mänskliga rättigheter i krig som fred!

02/05/2026

De baltiska legionärernas utställningsbarack har flyttats från Rinkeby skjutfält till Artillerimuseet i Kristianstad, Köpingevägen 86-3.
Återinvigningen den 3 maj kl. 13:00. Välkomna!

Baltiešu leģionāra izstādes barakas pārvestas no Rinkaby šaušanas laukuma uz Artilērijas muzeju.
Atklāšana notiks 3.maijā pulkst. 13:00. Laipni gaidīti!

Varför kallas denna händelse just för Baltutlämningen? Sverige utvisade ju andra också.

Jo, för att de baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen, hade genom ömsesidig överenskommelse 1939 som kallas för Molotov - Ribbentrop pakten, eller rätt och slätt Hi**er – Stalin pakten, ockuperats först av Sovjet, sen av Hi**er-Tyskland och i krigets slutskede återigen av Sovjet.

Därför var det klart att om de utlämnades skulle Sovjet behandla just balterna som landsförrädare. De brydde sig inte om att balterna var tvångsinkallade. Och det hjälpte inte att tyskarna kallade dem för frivilliga, om än bara för att gå runt Haagkonventionen som förbjuder inkallande av personal från ockuperat territorium.

Vad spelade Skåne för roll? Jo, ca 115 av de 148 som slutligen utlämnades hade kommit från Bornholm till Ystad på morgonen den 8 maj 1945. De hade just blivit bombade av Sovjet. Flera letter dog på Bornholm. En kom med ett plan från Kurland till Bulltofta som också hade blivit beskjutet. Sovjet bombade också flyktingbåtar som gick till Gotland. Flera dog på Östersjön. Och här, där vi står idag internerades balter.

Sovjet skrev i en note till Sverige om att utlämna alla tyska militärer som lämnat fronten efter den tyska kapitulationen den 8. maj. Den svenska regeringen beslöt att utlämna alla som kommit till Sverige under maj månad. (Alla i Sverige internerade balter hade lämnat fronten före kapitulationen.) Från Trelleborg utlämnades 148 balter den 25 januari 1946 (130 lettiska, 9 litauiska och 7 estniska legionärer, och 2 civilpersoner).

De balter som överlevt och kunnat fritt berätta, har sagt att tiden i Sverige var en bra tid. I alla fall tills de fick veta att de skulle utlämnas till Sovjet.

De har sagt att de kände den värme som de fick uttryck för när svenska folket demonstrerade mot deras utlämning.

Det skickades över 100 000 telegram till kung Gustaf V. Han var inte införstådd med utlämningen och gjorde vad han kunde: han skrev till Stalin.

Militären avbad sig att genomföra utvisningen och tog sina straff.

1994 bad Carl XVI Gustaf och utrikesminister Margaretha af Ugglas om ursäkt. 2011 bad statsminister Fredrik Reinfeldt om ursäkt. De vara moderata ministrar.

Om man ber om ursäkt i väst är det oftast representanter från minst två politiska block som gör det. Vi har alltså att se fram emot en ursäkt från socialdemokratiska ministrar.

I Eksjö finns en minnessten.

Stort tack för att ni i Kristianstad håller minnet vid liv för denna svåra händelse för alla balter, ester, letter och litauer. Och som, trots att det slutade med utlämning, var och är hedrande för så många svenskar. P.Alberts

20/03/2026

https://okupacijasmuzejs.lv/lv/aktualitates/atklata-pieminas-plaksne-par-godu-kantates-pirmatskanojumam

2026. gada 15. marta pusdienlaikā pie Rīgas Vecās Svētās Ģertrūdes baznīcas sienas tika atklāta piemiņas plāksne...

16/03/2026

2026.15.marts. ”Dievs, Tava zeme deg!” Piemiņas plāksnes atklāšana.

16/03/2026

29/01/2026

Legionāra izdošanas piemiņas diena – 80 gadi vēlāk
Pirms 80 gadiem notika traģiskā Baltu leģionāra izdošana – tumša lappuse Zviedrijas jaunāko laiku vēsturē.
25. janvārī Eksjē pulcējās igauņu, latviešu un lietuviešu grupa, lai pieminētu un godinātu vīrus, kuri bija cīnījušies par savu tautu brīvību. Lai varētu turpināt cīņu, viņi bija spiesti meklēt patvērumu Zviedrijā, taču tika nežēlīgi nodoti, kad Zviedrijas varas iestādes ar varu viņus izdeva tai varai, pret kuru viņi bija karojuši – Padomju Savienībai.
Vēsturiskā vieta un padziļinājums
Sirsnīgs paldies Christeram Ljungam, bijušajam pulka komandierim, kurš iepazīstināja ar vēsturiskajām nometņu teritorijām un par tām stāstīja, kā arī Peram- Karlsonam, Kristiānštates Artilērijas muzeja vadītājam, kurš nolasīja priekšlasījumu par kara laika Eiropu un Baltu izdošanas vēsturisko fonu.
Aktuāla piemiņa mūsu laikā
Mūsdienās, nemierīgā pasaulē, leģionāra izdošana ir spēcīgs atgādinājums par nepieciešamību ar stingrību un vienotību iestāties par brīvību un demokrātiju, kā arī par briesmām, kas rodas, piekāpjoties totalitāru varu draudiem un spiedienam.
Balss no vēstures
Viens no leģionāriem caur presi bija nosūtījis savu pēdējo vēstījumu:
“Mēs esam cīnījušies un turpinām cīnīties. Ja mēs iesim bojā, mēs nododam cīņas un brīvības karogu jūsu rokās. Turiet to augstu un nezaudējiet drosmi. Cīņa nav galā. Celieties!”
Šie vārdi nes atbildību tālāk – un arī šodien ir aicinājums, kam ir vērts sekot.

22/01/2026

80 år sedan tragiska BALTUTLÄMNINGEN
söndag 25 januari kl 12 - 15 Eksjö
Kl 12 Besök vid platsen för lägret på Ränneslätt. Guide Christer Ljung,
ordförande för Laurentii gille.
Kl 13 i Eksjö kyrkas församlingshus på Österlånggatan 17
föredrag om BALTUTLÄMNINGEN av Per-Åke Karlsson, museichef
Artillerimuseet, Kristianstad
KL 14.45 Ljuständning och blomsternedläggning vid minnesstenen för de
utlämnade bakom Eksjö kyrka.
Medlemmar från balternas organisationer i Sverige medverkar.
Organisatör
Lettiska nationella fonden org nr 802009-8490
Ieva Graufelde, ordförande
Mara Strautmane, styrelseledamot
[email protected]
mob nr 0736290451

21/01/2026

UPPDATERING / PROGRAMMAS PAPILDINAJUMS
Iesākam dienu Ränneslättā - nometnes vieta.

80 år sedan tragiska BALTUTLÄMNINGEN
söndag 25 januari kl 12 - 15 Eksjö

Kl 12 Besök vid platsen för lägret på Ränneslätt. Guide Christer Ljung, ordförande för Laurentii gille.
Kl 13 i Eksjö kyrkas församlingshus på Österlånggatan 17
föredrag om BALTUTLÄMNINGEN av Per-Åke Karlsson, museichef Artillerimuseet, Kristianstad
KL 14.45 Ljuständning och blomsternedläggning vid minnesstenen för de utlämnade bakom Eksjö kyrka.

Medlemmar från balternas organisationer i Sverige medverkar.

Organisatör
Lettiska nationella fonden org nr 802009-8490
Ieva Graufelde, ordförande
Mara Strautmane, styrelseledamot
[email protected]
mob nr 0736290451