Vetenskap & Allmänhet

19/10/2026

Hur berättar man om sin forskning så att någon som aldrig hört talas om ämnet blir nyfiken – på bara fyra minuter?

Det har årets s*x finalister i Forskar Grand Prix lyckats med. Nu väntar riksfinalen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm den 17 november, där publiken och juryn tillsammans utser vinnaren.

Stort grattis till Joel Holmgren, Inta Gribonika, Anan Ashrabi Ananno, Elsa Danielsson, Daniel F. Andersson och Jessica Wesstrand! 👏

Inför finalen berättar de om att hitta kärnan i sin forskning, möta publiken och vad de vill ta med sig vidare.

Lär känna årets finalister:
https://forskargrandprix.se/nyheter/s*x-forskare-laddar-for-final/

Vill du se finalen av Forskar Grand Prix digitalt den 17 november kl. 14.00 så kan du anmäla dig till livesändningen: https://forskargrandprix.se/live/

12/10/2026

Fler och fler finalister i är klara! Boka in finalen som går av stapeln 17 november 2026 14.00!

Läs mer: https://vetenskapallmanhet.se/evenemang/finalen-forskargrandprix/

Grattis Joel Holmgren som idag vann den nationella deltävlingen i Forskar Grand Prix i Uppsala 🥳
Där tävlar forskare i att presentera sin forskning på fyra minuter.
Tävlingen arrangeras av Vetenskap & Allmänhet och SciFestUppsala.

Nu väntar riksfinalen i Stockholm i november.

Joel Holmgren är åklagare och forskar om varför vissa mordfall klaras upp upp medan andra blir kalla fall.

👉 Läs mer här: https://forskarfredag.se/festivalprogram/nationellt-heat-fgp/

09/10/2026

Vad vet du om jord? Och vad vill du veta?

På SciFestUppsala kan du lära du dig om allt våra jordar hjälper oss med. Utöver att få rent vatten och mat på vårt bord hjälper friska jordar till att skydda oss mot torka och översvämningar och lagra koldioxid – livsviktigt med andra ord.

Kom och besök SciFest i Uppsala, Fyrishov, imorgon lördag!

08/10/2026

Vad gör DNA med bilden av vilka vi är?

Historiska DNA-studier har fått stort genomslag och allt fler använder DNA-test för att undersöka sitt ursprung eller släktforska. Men vad händer när resultaten blir en del av berättelsen om vilka vi är?

Förändras synen på den egna historien och tillhörigheten? Varför tar man ett DNA-test? Och vilken betydelse får DNA-baserad kunskap för människor och samhälle?

Det vill forskarna Anna Hegardt Källén och Disa Helander vid Umeå universitet ta reda på.

– Vi vill ju inte killgissa! Även om vi vet att informationen finns, kan vi inte veta hur människor tar till sig den och bildar egen kunskap av den om vi inte frågar, säger Anna Hegardt Källén.

Därför behöver forskningsprojektet DNA i tiden allmänhetens hjälp. Du behöver inte kunna något särskilt om DNA för att delta. Det är dina tankar och erfarenheter som är viktiga.

Läs artikeln och svara på enkäten: https://vetenskapallmanhet.se/nyheter/vad-gor-dna-med-bilden-av-vilka-vi-ar/

Enkäten är öppen till och med den 31 oktober.

06/10/2026

Forskningskommunikation kan inte vara något som enskilda forskare förväntas hinna med vid sidan av forskning, undervisning och andra arbetsuppgifter.

I en dansk undersökning svarade 71 procent av forskarna och 64 procent av doktoranderna att de själva ansvarar för att kommunicera sin forskning till allmänheten. Men med ansvaret följer inte alltid den tid, utbildning eller det stöd som behövs.

Pernille Fløjstrup Andersen skriver om varför forskare och kommunikatörer behöver arbeta tillsammans, och varför kommunikatörernas kompetens behöver finnas med redan från början.

Hur ser förutsättningarna för forskningskommunikation ut där du arbetar?

Läs hela gästkrönikan: https://vetenskapallmanhet.se/blogg/bra-forskningskommunikation-kraver-olika-slags-kompetens/

05/10/2026

Utbildning och lärande får särskild betydelse när lärandet sträcker sig utanför klassrummet och samtidigt bidrar till samhällsutveckling. Den principen är kärnan i , ett av de centrala begreppen i EPiCS-projektet.

Genom att kombinera akademiskt lärande med konkreta samhällsaktiviteter får studenter på universitet och högskolor möjlighet att använda sina kunskaper för att möta verkliga samhällsutmaningar, samtidigt som de utvecklar viktiga personliga, medborgerliga och professionella kompetenser. Inom EU-projektet EPiCS förstärks detta arbetssätt ytterligare genom att föra in medborgarforskning och deliberativ demokrati, vilket skapar nya möjligheter till samarbete mellan universitet och det omgivande samhället.

Vad är Service-Learning?

Service-Learning är en pedagogisk metod som integrerar akademiska studier med samhällsengagemang. Till skillnad från traditionellt volontärarbete är Service-Learning medvetet kopplat till utbildningens lärandemål och innehåller strukturerad reflektion som hjälper studenterna att koppla samman teori och praktik.

Genom Academic Service-Learning går studenter inom högre utbildning från att vara passiva mottagare av kunskap till att bli aktiva i sitt eget lärande och bidra till samhället. De tillägnar sig inte bara ämneskunskaper utan lär sig också att samarbeta, förstå olika perspektiv och ta sig an komplexa samhällsutmaningar.

Det skapar nytta för alla parter: lokalsamhällen och organisationer får tillgång till studenternas kunskaper, kompetenser och engagemang, samtidigt som studenterna får meningsfulla erfarenheter som fördjupar förståelsen för både utbildningen, vetenskapens roll i samhället och den egna rollen som aktiv samhällsmedborgare.

Läs mer:

Vad händer i dialogen mellan forskare och omvärlden? Läs artiklar om Vetenskap & Allmänhets verksamhet och gränssnittet forskning och samhälle.

02/10/2026

Har lupiner blivit ett vanligare inslag i landskapet där du bor? Är du medlem i en lokal odlingsförening? Eller jobbar du kanske på en myndighet där lupinbekämpning är en del av verksamheten? I Lupinlabbet kan du vara med och samla hela Sveriges kunskap om blomsterlupin. Läs mer och delta på 👉 lupinlabbet.se !

Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Karlstads universitet och den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, och finansieras av Formas.

02/10/2026

Passa på – nu är det sista veckan att anmäla sig till Forum för Forskningskommunikation med early bird-pris! ➡️ https://forumforforskningskommunikation.se/2026-verka-i-tider-av-forandring/

Under temat "Verka i tider av förändring" utforskas bland annat hur man skapar rutiner för kvalitetssäkrade publiceringar, hur berättelser, film och andra kreativa format kan göra forskning relevant för fler samt hur AI fortsätter förändra kommunikatörens roll. Programmet varvar presentationer och panelsamtal med praktiska workshops, erfarenhetsutbyte och tid för nya möten.

Programmet i korthet:
Inledande framåtblick om forskningskommunikationens förändrade förutsättningar

Resten av förmiddagen deltar du antingen i två parallella sessioner (välj en från block 1 och en från block 2) eller i en workshop.

Block 1
A. Historien om Sverige – från forskning till miljonpublik
B Erfarenhetsutbyte: Rutiner för kvalitetssäkrade publiceringar
C AI i kommunikationsarbetet – erfarenheter och vägval

Block 2
A Nå ut, nå fram och mötas
B Filmskapande – praktiska tips och erfarenhetsutbyte

Workshops
1 Science-based storytelling
2 När fakta inte räcker – kommunikation i gränslandet mellan känslor, identitet och vetenskap (fullbokad)

Under eftermiddagen talar keynote Laura Lindenfeld om bla Alda Method® – en forskningsbaserad och praktiskt inriktad metod som använder bland annat improvisation för att utveckla förmågan att kommunicera, skapa engagemang och bygga mänsklig kontakt.

Sedan diskuterar vi hur vi kommunicerar vi hållbarhet i en polariserad värld präglad av desinformation och vilseledande information.

Dagen avrundas med att årets mottagare av Hall of Fame 2026 offentliggörs och ett festligt mingel!

Konferensen hålls på Hotell Birger Jarl i Stockholm den 27 november 2026, kl 09:00-16:00. Varmt välkommen!

Läs mer och anmäl här: https://forumforforskningskommunikation.se/2026-verka-i-tider-av-forandring/

02/10/2026

Tips från en av våra medlemmar!

Kriterier för val av pristagare till det externa priset:
– Det externa priset delas ut till en person som på nationell eller internationell nivå – med stort genomslag – under längre tid kommunicerat forskningsresultat inom bredare forskningsområden.

Avgörande är att kommunikationen har initierat eller förnyat en samhällsviktig debatt eller lett till en påtaglig förändring i praktiken. Stor vikt läggs vid att kommunikationen nått avsedda målgrupper, till exempel politiska beslutsfattare, näringslivet, skolelever, studenter eller allmänheten.

Det externa priset kan gå till en forskare, journalist, författare eller annan person som gjort betydande insatser på området.

Kriterier för val av pristagare till det interna priset:
– Det interna priset delas ut till forskare eller doktorand vid Örebro universitet som gjort goda insatser för att kommunicera antingen egna forskningsresultat eller ett bredare forskningsområde.

Stor vikt läggs vid att kommunikationen nått valda målgrupper, till exempel politiska beslutsfattare, näringslivet, skolelever, studenter eller allmänheten.

Kriterier för val av pristagare till journalistpriset:
– Journalistpriset delas ut till en journalist som på nationell eller internationell nivå har gjort forskning tillgänglig för allmänheten genom att berätta om forskning eller förklara komplicerade skeenden på ett begripligt, inspirerande och intresseväckande sätt.

Vem gör forskning begriplig och intressant?

För femte året i rad delar Örebro universitet och The Hamrin Foundation ut priser för framstående forskningskommunikation.

🏆Nominera en forskare eller journalist senast den 15 november.

——————-
Länk i kommentarerna

29/09/2026

I ForskarFredags medborgarforskningsprojekt ”Gräv djupare” har skolklasser samlat in jordprover i parker runt om i landet under augusti och september. Lilla Aktuellt följde med Vemdalens skola när det var deras tur att gräva: https://www.svtplay.se/klipp/8qPAz7B/grav-djupare?video=visa&position=35

Som kommentar finns också en länk till - SLU forskaren Tord Ranheim Sveens svar på alla elevfrågor som dök upp under projektets gång!

Eftersom Gräv är en del av ett större europeiskt samarbete (ECHO Horizon Europe ProjectHorizon Europe Project) har jordproverna nu skickats iväg till Finland för analys.
I de svenska proven kommer Tord att undersöka hur den biologiska mångfalden i jord påverkas av de träd som växer i jorden.