Svenska Astronomiska Sällskapet

Svenska Astronomiska Sällskapet Svenska Astronomiska Sällskapet vänder sig till alla med intresse för astronomi och rymdfart.

Sällskapet ger ut tidskriften Populär Astronomi, ordnar föredrag och andra aktiviteter och är initiativtagare till Astronomins dag och natt.

🚀Kampanj på Populär Astronomi 🚀Under Astronomins dag och natt har vi ett specialerbjudande på vår tidning Populär Astron...
03/10/2025

🚀Kampanj på Populär Astronomi 🚀

Under Astronomins dag och natt har vi ett specialerbjudande på vår tidning Populär Astronomi. Just nu får du en årsprenumeration för halva priset! Ange ”ADON25” som kampanjkod hos Nätverkstan nedan.

https://natverkstan.premium.se/tidskrift/popular-astronomi

Snart är det dags för årets upplaga av Astronomins dag och natt! 🔭Det finns evenemang på plaster runt om i hela landet. ...
01/10/2025

Snart är det dags för årets upplaga av Astronomins dag och natt! 🔭

Det finns evenemang på plaster runt om i hela landet. Hitta ett nära dig på: https://www.astronominsdag.se

🎩 Vad har astronomerna på huvudet? 🎩I det förra inlägget diskuterade vi ett fotografi från Uppsala universitets solförmö...
26/09/2025

🎩 Vad har astronomerna på huvudet? 🎩

I det förra inlägget diskuterade vi ett fotografi från Uppsala universitets solförmörkelseexpedition till Ångermanland 1914. Låt oss titta närmare på astronomerna. Från vänster är de uppsalastudenterna Knut Lundmark och Andrea Lindstedt, köpenhamnsprofessorn Elis Strömgren och hans danska assistenter Andersen och Fischer-Petersen. Längst till höger astronomiprofessorn i Uppsala Östen Bergstrand.

En modern betraktare noterar hattarna. På den tiden gick man sällan ut barhuvad och huvudbonaden signalerade bärarens status i samhället. Det är inte säkert att vi kan läsa av alla dessa signaler längre, men här är ett försök. Lundmark bär den klassiska studentmössan som visar att han är universitetsstudent. Lindstedts hatt är tidstypiskt kvinnlig, med det breda brättet och vita textilen. Vi kan spekulera i att den för dåtidens betraktare markerade högre status gentemot pigor och bondmoror på den norrländska landsbygden. De danska assistenterna är svårtolkade. Tidigare hade den danska studentmössan varit mörk och kanske är det en sådan Andersen bär. Fischer-Petersen har något mer “civilt” på huvudet. Senaste modet från Köpenhamn?

Professorerna hade mer valfrihet när det kommer till val av hatt. Här har de till och med tagit av sig dem - kanske för värmen, kanske för fotograferingens skull eftersom hattarna är stora. (Man kan ana Bergstrands hatt dold bakom hans ben.) Signalerade storleken status?

Bli medlem hos oss – kanske blir det fler tillfällen att diskutera astronomiskt mode!

Bild: Gösta Öberg / Bergstrands arkiv

☀️Fortsättning på ämnet Lundmark och solförmörkelser☀️Den 21 augusti 1914 inträffade en total solförmörkelse i en dramat...
12/09/2025

☀️Fortsättning på ämnet Lundmark och solförmörkelser☀️

Den 21 augusti 1914 inträffade en total solförmörkelse i en dramatisk tid – första världskriget hade just börjat. Flera expeditioner utgick till totalitetsbältet i mellersta Norrland. Fotografiet är tagen under Uppsala universitets expedition till Österforse nära Långsele. Vi ser en provisorisk byggnad och en för ändamålet inköpt trippelastrograf.

Bilden är ofta reproducerad men uppgifterna om vad den föreställer och vilka personerna är varierar dessvärre. Här är ett försök att få det hela korrekt.

Från vänster till höger ser vi:
• Knut Lundmark, då amanuens i Uppsala, senare professor i Lund och känd folkbildare.
• Andrea Lindstedt, pionjär som kvinnlig astronomistudent, amanuens i Uppsala. Lämnade sedan astronomin, doktorerade i statsvetenskap och tjänstgjorde på Utrikesdepartementet.
• Elis Strömgren, svenskfödd professor i Köpenhamn.
• Strömgrens assistenter Andersen och Fischer-Petersen. Deltog danskarna i Uppsala-expeditionen eller var de på besök?
• Östen Bergstrand, professor i Uppsala. Expeditionens ledare. Publicerade expeditionens vetenskapliga resultat om solkoronan.

Ingen av dessa astronomer finns längre ibland oss. Men det fina teleskopet står i Observatorieparken i Uppsala.

Det finns mer att säga om fotografiet och vi återkommer inom kort med en fortsatt analys.

Bild: Gösta Öberg / Bergstrands arkiv

🌌Knut Lundmark 🌌Året var 1954 när Knut Lundmark jagade solförmörkelsen i ett av försvarets B3-plan tillsammans med sin a...
29/08/2025

🌌Knut Lundmark 🌌

Året var 1954 när Knut Lundmark jagade solförmörkelsen i ett av försvarets B3-plan tillsammans med sin assistent Martin Johnson. Strax öster om Öland flög de ikapp totaliteten. På bilden ser vi de två förbereda sig inför flygningen med start från Halmstad.

Vi minns Knut Lundmark av många anledningar, framför allt för hans banbrytande bidrag till upptäckten av universums expansion och galaxernas natur, men även för hans engagemang inom populärvetenskapen. Pionjären Lundmark växte upp i de Norrländska skogarna, i Krokträsk utanför Älvsbyn, med ett brinnande intresse för läsning som inspirerade honom till vidare utbildning och som senare resulterade i att han blev astronomiprofessor vid Lunds universitet. Genom livet upptäckte han allt mer om universum, samtidigt som han inspirerade allmänheten att intressera sig för astronomi. Solförmörkelser ansåg han vara en pedagogisk ingång till astronomi - ett fenomen som han själv studerade vid flera tillfällen, bland annat genom flygobservationer 1945 och 1954. Dessutom, redan som 25-åring studerade han solförmörkelsen 1914 i Österforse, Ångermanland, som assistent till Östen Bergstrand, professor vid Uppsala universitet.

I 1950-talets början grundade han även den tvärvetenskapliga och populärvetenskapliga tidskriften Värld och Vetande tillsammans med Martin Johnson. Dessutom var Lundmark aktiv i redaktionen för Populär Astronomisk Tidskrift (Populär Astronomis föregångare) och även sällskapets sekreterare. Fler exempel på hans populärvetenskapliga intresse. Att kommunicera vetenskap är viktigare än någonsin. Håll dig uppdaterad om astronomi och rymdfart genom en prenumeration på vår tidning Populär Astronomi: www.popularastronomi.se.

🔭 Frida Palmér 🔭Den första kvinna i Sverige som doktorerade i astronomi hette Frida Palmér. I januari 1939 disputerade h...
22/08/2025

🔭 Frida Palmér 🔭

Den första kvinna i Sverige som doktorerade i astronomi hette Frida Palmér. I januari 1939 disputerade hon vid Lunds universitet på en avhandling om oregelbundet variabla stjärnor. Då, liksom nu, sökte en nybliven doktor som ville fortsätta inom vetenskapen gärna en tids postdoktorsvistelse i utlandet. Men 1939 var inte ett bra år för att starta en internationell vetenskaplig karriär. Frida reste till Bryssel men lyckades ta sig hem i tid innan den tyska invasionen. I Sverige jobbade hon under kriget med hemligheter på Försvarets radioanstalt. Hon kämpade med att hålla kontakt med den astronomiska forskningen men blev till slt gymnasielektor i Halmstad.

Efteråt har förstås många andra kvinnor doktorerat i astronomi. Även om könsfördelningen bland astronomer mäts och debatteras så har den förändrats betydligt sedan Frida Palmérs tid. I Populär astronomi kan man läsa både om den astronomiska vetenskapens sociologi och historia:https://www.popularastronomi.se/wp-content/uploads/2017/12/2017_4_ojamt_konen-1.pdf

På bilden poserar Frida Palmér i observatörsmundering framför den meridiancirkel vid Lunds observatorium som hon använde i sitt doktorsarbete. Bild: Lunds universitet

🌟Svante Arrhenius 🌟När Svenska astronomiska sällskapet bildades 1919 var Svante Arrhenius vice ordförande. Han var både ...
15/08/2025

🌟Svante Arrhenius 🌟

När Svenska astronomiska sällskapet bildades 1919 var Svante Arrhenius vice ordförande. Han var både fysiker och kemist och räknas som en grundare till den fysikaliska kemin. I sin doktorsavhandling lanserade han teorin om att salter dissocieras till laddade joner i lösning – korrekt, revolutionerande och nobelprisbelönat. Han var först med att förstå hur koldioxiden i atmosfären stänger inne värmestrålningen och förutspådde att jordens temperatur kommer att stiga på grund av förbränningen av fossila bränslen – på den tiden kanske en kuriositet men numera strängt allvar. I astronomiska sammanhang minns vi honom också som upphovsman till panspermihypotesen, enligt vilken livet sprids i universum i form av sporer drivna av stjärnornas strålningstryck.

Denna sci-fi likande idé ligger ofta och gnager i bakhuvudet på alla som spekulerar över förekomsten av liv i universum. Ifall liv kan spridas mellan stjärnor så kan det ju vara vanligt även om sannolikheten för dess uppkomst skulle vara mycket låg.

Funderar du också på liv i universum? Bli medlem i Svenska astronomiska sällskapet och diskutera med andra: hwww.astronomiska.se/bli-medlem/

🌖 Många månar 🌖För 50 år sedan hade precis den trettonde Jupitermånen upptäckts. Ett stort tillägg till de tidigare fyra...
08/08/2025

🌖 Många månar 🌖

För 50 år sedan hade precis den trettonde Jupitermånen upptäckts. Ett stort tillägg till de tidigare fyra funna galileiska månarna! De fyra stora Jupitermånarna hade sedan länge etablerade namn: Io, Europa, Ganymedes och Callisto. För de övriga fanns det flera konkurrerande namnlistor och oftast betecknades månaderna med romerska siffror efter upptäcktsordning. Men 1975 blev det ordning när den Internationella astronomiska unionens kommitté bestämde namn för Jupiter V-XIII. Den nyupptäckta nummer XIII fick heta Leda. Jupitermånarnas namnhistoria skiljer sig från Saturnusmånarnas i och med att de senare redan hade allmänt accepterade namn (Tio stycken var kända 1975).

Sedan dess har antalet månar rasat iväg och i skrivande stund har Jupiter 97 månar, varav 72 har fått romerska nummer och nästan alla av de senare också namn. Saturnus är värre med 274 månar varav 66 har romerska nummer och namn. Uppenbarligen är det svårt att hänga med i antalet månar. Ändå har IAU bestämt att man bara ska bevärdiga månar över en viss storlek (1 km för Jupiter) med namn.

På 50 år har bilden av vårt planetsystem ändrats från ett lätträknat antal planeter där var och en har ett överskådligt antal månar och därtill ett par tusen asteroider och kometer – till ett myller av olika slags smärre himlakroppar och några större som dolt sig i solsystemets utkanter.

Två rymdsonder är just nu på väg för att utforska Jupiters stora och isiga månar: Europa CLIPPER (framme 2030) och JUICE (framme 2031). Läs mer om dem i Populär astronomi:
https://www.popularastronomi.se/2023/02/juice-pa-turne-traffa-svenskarna-bakom-instrumenten/

Bild: ESA

🌌 Nebulosor blev ”galaxer” 🌌För hundra år sedan revolutionerades den astronomiska världsbilden efter en intensiv debatt....
18/07/2025

🌌 Nebulosor blev ”galaxer” 🌌

För hundra år sedan revolutionerades den astronomiska världsbilden efter en intensiv debatt. Det stod klart att spiralnebulosorna var avlägsna stjärnsystem i klass med vår egen Vintergata. Numera kallar vi dessa objekt galaxer.

I Populär astronomisk tidskrift (PAT, första numret kom 1920) används till att börja med termen “utomgalaktiska objekt” (eller nebulosor). Galaktisk syftar på Vintergatan. Den framstående svenske pionjären i fältet, Knut Lundmark, föredrog “anagalaktiska objekt” och beklagar sig över att amerikanerna inte accepterar detta utan håller sig till “extragalaktiska objekt”. Kanske gillade inte Lundmark att man blandar grekiska och latinska ordstammar vid bildandet av vetenskapliga termer. “Extra-” kommer från latinet medan “ana-” medan “galax” har grekiska rötter. Adjektivet “extragalaktisk” vann denna kamp som i eftertanke var rätt ojämn.

Men de extragalaktiska stjärnsystemen kallas tillsammans med Vintergatssystemet för galaxer. Termens främste proponent var chefen för Harvard-observatoriet, Harlow Shapley, medan den berömde Edwin Hubble höll emot och kallade dem nebulosor intill sin död 1953. I PAT är det Bertil Lindblad som , år 1948, var först med att använda termen “galaxer”, lanserad inom citationstecken, Fem år tidigare hade han provat med “världsöar”.

“Galaxerna” har segrat inom vetenskapen såväl som i övriga delar av vår kultur. Därför får vi aldrig se en film börja med: “A long time ago in a nebula far, far away…”

PAT heter numera Populär astronomi. När du läser den, fundera över vilka ord och begrepp som fortfarande kommer att användas om 100 år: www. popularastronomi.se

Bild: NASA och ESA /Hubble

Adress

AlbaNova Universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21
Stockholm
10691

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Svenska Astronomiska Sällskapet postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till Svenska Astronomiska Sällskapet:

Dela