MOD - Mer organdonation

14/10/2026

Kan organ från djur i framtiden rädda människor som väntar på transplantation?

I dag deltog MOD i ett rundabordssamtal om xenotransplantation, arrangerat av Gentekniknämnden och Statens medicinsk-etiska råd, Smer. Forskare, etikexperter, myndigheter och patientföreträdare möts för att diskutera forskningsläget och frågor inför ett möjligt införande i Sverige.

Xenotransplantation innebär att organ, vävnader eller celler transplanteras mellan olika arter. Förhoppningen är att organ från genetiskt modifierade grisar ska kunna hjälpa fler människor att få en livräddande transplantation – antingen som en brygga i väntan på ett mänskligt organ eller, på sikt, som en permanent lösning.

Men möjligheten väcker också viktiga frågor. Om säkerhet och långsiktig uppföljning. Om djurens välfärd. Och om hur patienter ska kunna fatta informerade beslut när både hoppet och osäkerheten är stora.

För MOD är utgångspunkten tydlig: utvecklingen måste handla om människorna som behöver den och om vilket liv behandlingen gör möjligt. Därför behöver patienter vara med och forma utvecklingen från början.

Ingen ska behöva dö i väntan på ett organ. Det är därför vi är med i samtalet.

12/10/2026

Två dagar av samtal med ett livsviktigt mål: fler ska få möjlighet till transplantation.

Den 8–9 oktober deltog MOD i Socialstyrelsens nationella aktörsmöte för organdonation och transplantation. Här samlades många av Sveriges centrala aktörer för att diskutera hur vi kan stärka samarbetet, tydliggöra ansvar och bättre ta vara på den kunskap och det engagemang som finns.

För MOD är utgångspunkten alltid människorna som väntar. Bakom varje diskussion om organisation och ansvar finns någon som hoppas på ett samtal som kan förändra livet.

Därför behöver arbetet hela tiden vägledas av frågorna: Vilka hinder behöver vi undanröja för att fler donationer ska bli möjliga? Vem ansvarar för att det sker? Och hur följer vi upp att det faktiskt blir bättre?

MOD bidrar med erfarenheten av att vänta, få ett organ och leva vidare. Vi har också en viktig roll som oberoende röst – att granska, ställa frågor och driva på för förändring. Patienternas erfarenheter behöver finnas med där prioriteringar görs och beslut fattas.

Tack till Socialstyrelsen och alla deltagare för två dagar av engagerade samtal. Nu behöver dialogen omsättas i handling som märks för dem som väntar.

11/10/2026

9-åriga Ellen Krantz i Borlänge har fått ett nytt hjärta. Efter en sommar som delvis tillbringades i karantän har livet med det nya hjärtat nu börjat på riktigt.
– Nu mår jag bra, berättar Ellen.

9-åriga Ellen Krantz i Borlänge har fått ett nytt hjärta. Efter en sommar som delvis tillbringades i karantän har livet med det nya hjärtat nu börjat på riktigt. – Nu mår jag bra, berättar Ellen.

29/09/2026

Den finaste formen av återvinning är att ge livet vidare.

Vi är bra på att ta vara på det som fortfarande har värde. Men har du tänkt på att vi också kan ge livet vidare?

När vårt eget liv inte längre går att rädda kan organdonation ge en annan människa en ny chans. Fler födelsedagar. En vardag med mer ork. Tid med dem man älskar.

Ta ställning för organdonation.
Anmäl din vilja i Donationsregistret.
Berätta för dina närstående.

Dela gärna. Ditt ställningstagande kan inspirera fler att ta sitt.

14/09/2026

Bakom varje organdonation finns människor som gör det möjligt.

Intensivvårdspersonal finns nära patienten och de närstående i några av livets svåraste stunder.

Emilie Gripewalls forskning om organdonation lyfter Intensivvårdssjuksköterskors viktiga arbete – och behovet av utbildning, tydliga rutiner och utrymme för etiska samtal.

När det nationella införandet av donation efter cirkulationsstillestånd, DCD, inleddes 2020 hade Sverige lagt en stabil grund genom ett välförankrat nationellt projekt med pilotsjukhus, gemensamma protokoll och utbildning. Ett gediget och strukturerat arbete att bygga vidare på.

För oss på MOD är budskapet tydligt: vårdens medarbetare behöver goda förutsättningar att ta tillvara människors donationsvilja, värna patientens värdighet och ge närstående ett tryggt stöd.

Tack till alla er som gör detta möjligt, varje dag.

Läs mer om Emilies nya avhandling:
Even in the Darkest of Time There is a Light (kommentarer).

13/09/2026

80 fler organdonatorer per år – och fler människor som får chansen att leva vidare.

Ett nytt arbetssätt kan göra stor skillnad för organdonationen i Sverige. I Aftonbladet beskriver donationsansvariga läkaren Pia Löwhagen Hendén och professor Anna Forsberg möjligheterna med ICOD.

Det handlar om att uppmärksamma möjliga organdonatorer även på andra avdelningar än intensivvården, exempelvis akuten eller en strokeavdelning. När livet inte går att rädda kan patienten flyttas till intensivvården för att utreda möjligheten till donation.

Att rädda patientens liv kommer alltid först. Donationsfrågan blir aktuell först när läkarna har bedömt att livet inte går att rädda.

Enligt bedömningen i artikeln skulle arbetssättet kunna ge omkring 80 fler donatorer om året. Men det kräver utbildning, fungerande rutiner och tillgång till intensivvårdsplatser.

För oss på MOD är detta en viktig fråga. Människors vilja att donera behöver mötas av en sjukvård som har förutsättningar att ta tillvara den. Bakom varje möjlighet till donation finns också någon som väntar på ett livräddande samtal.

Läs artikeln i Aftonbladet. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

11/09/2026

271 dagar utan dialys. Och därefter en njure från en mänsklig donator.

Tim Andrews fick en njure från en genmodifierad gris och kunde leva utan dialys i nästan nio månader. När njuren slutade fungera behövde han återgå till dialys. Senare kunde han få en mänsklig donatornjure.

Det ger hopp om en ny möjlighet: att organ från djur i framtiden kan fungera som en bro till en mänsklig transplantation. För den som väntar kan tid utan dialys betyda mer frihet och större utrymme för livet.

Xenotransplantation, som det kallas, är fortfarande under utveckling. Mer forskning behövs om säkerhet och hur länge organen fungerar. Men bakom varje framsteg finns också människor som vågar vara först och bidrar till möjligheter för andra.

På MOD följer vi utvecklingen och arbetar för att patienternas perspektiv ska finnas med när Sverige förbereder sig för framtidens transplantationer.

Samtidigt måste vi göra mer redan i dag. Förbättra donationsvården. Underlätta levande donation. Och ge fler möjlighet att få en transplantation i tid.

Framtiden ger hopp. De som väntar behöver handling nu.

Läs i The Economist.

That strengthens the case for such cross-species organ swaps

07/09/2026

Från njursvikt och dialys – tillbaka till fotbollsplanen.

24-årige Niclas Bergmark stod inför sitt första utlandsäventyr som fotbollsspelare när livet plötsligt förändrades. Han drabbades av njursvikt och vardagen blev i stället dialys, mängder av läkemedel och kraftigt begränsad ork.

Sedan donerade hans mamma en av sina njurar.

I dag, mindre än ett år efter transplantationen, är Niclas tillbaka på fotbollsplanen och har skrivit kontrakt med Trelleborgs FF.

Det är en fantastisk berättelse om vad levande njurdonation kan betyda. Inte bara en behandling som räddar liv – utan möjligheten att få livet tillbaka.

I Sverige finns potential att genomföra betydligt fler njurtransplantationer från levande donatorer. För MOD är det därför en av våra viktigaste frågor: att fler som kan och vill donera också ska få rätt förutsättningar att göra det – och att fler patienter ska kunna få möjlighet till transplantation.

Bakom varje transplantation finns en människa, en familj och ett liv som kan börja om.

Läs och se SVT Sports reportage om Niclas och hans mamma.

06/09/2026

Kan organ från djur i framtiden hjälpa människor som annars riskerar att aldrig få en transplantation?

Utvecklingen inom xenotransplantation går snabbt. I en ny artikel i The Lancet (länk i kommentarer) diskuteras vilken roll njurar från genetiskt modifierade grisar skulle kunna få – kanske som behandling i sig, kanske som en bro i väntan på en mänsklig njure.

För oss på MOD ger utvecklingen hopp. Organbristen innebär idag att människor får vänta länge på transplantation och att vissa aldrig hinner få det organ de behöver.

Men framtidens teknik får inte göra att vi accepterar problemen i dagens system.

Sverige behöver samtidigt bli bättre på levande donation, donation från avlidna, njurbytesprogram och på att ta tillvara de möjligheter till transplantation som redan finns.

MOD kommer att följa utvecklingen inom xenotransplantation och bidra till diskussionen om hur Sverige kan förbereda sig. Patienternas perspektiv måste finnas med från början – tillsammans med frågor om säkerhet, etik, smittskydd och jämlik tillgång.

Det finns anledning att känna hopp inför framtiden. Och anledning att fortsätta arbeta hårt med det vi kan förändra redan idag.

31/08/2026

Fem år efter Ur döden liv är frågorna Lisa Kirsebom ställer fortfarande lika aktuella.

Lisas bok är en mycket bra och viktig skildring av organdonation och transplantation i Sverige – av människorna, vården och de svåra etiska frågorna. Men den beskriver också något som är centralt för oss på MOD: glappet mellan svenskarnas starka vilja till donation och vår förmåga att faktiskt göra fler transplantationer möjliga.

Sverige har mycket att vara stolt över. Samtidigt finns strukturer och arbetssätt som behöver utvecklas – både när det gäller donation efter döden och möjligheterna att donera en njure som levande donator.

Det är därför Ur döden liv fortfarande är så relevant. Den hjälper oss att förstå både var vi befinner oss och vad vi behöver förändra.

Lisa intervjuas nu av Jacob Ohlsén i Filter om boken, organdonation och de frågor som fortfarande återstår att lösa. Mycket läsvärt.

Läs intervjun i Filter: (i kommentarer).

Och har du inte läst Ur döden liv ännu kan vi varmt rekommendera den.