Välkommen till Retorikkollegiet
Vad är retorik? Att på ett kort sätt definiera retorik är lika svårt som att definiera vad en människa är. Det finns många mer eller mindre lyckade definitioner av vad retorik är. De flesta fokuserar på vad retorik kan användas till som till exempel: ”hålla bra tal”. Begränsande definitioner som att retorik är ”konsten att övertyga” är också vanliga. Vi hamnar dock
på irrvägar så fort vi försöker förknippa retorikens väsen med några tekniker eller några särskilda syften. Alla dessa definitioner och presentationer av retoriken är delvis sanna, men de är inte hela sanningen. Retorikkollegiet menar att retorik är vetenskapen om människans hela språkliga förmåga och uttryckssätt. Som sådan omfattar den alla former av mänsklig kommunikation, från den offentliga dialogen i medier till individens samtal med sig själv. Fast talet är utgångspunkten tar den med lika stort intresse upp även andra uttrycksformer som skrift, bild och symbolisk handling. Ett bra exempel på att det inte bara är talet som vi intresserar oss för, är att tystnad i vissa situationer säger mer än ord. Det är alltså inte bara det som sägs som är viktigt utan hela situationen, där individens uttryckssätt kommer fram. En annan aspekt som en utbildad retoriker tar hänsyn till är handlingen med vårt språk. Många talare genom historien har ansetts vara bra talare – men har kanske inte varit bra retoriker om man tar hänsyn till deras intentioner och handlingar. När retoriken i denna vida mening undersöker och utvecklar språkets användning berör den inte bara konsten att kommunicera eller konsten att övertyga utan också konsten att reflektera, överväga, förhålla sig till problem och beslut och handla på ett etiskt försvarbart sätt. Retoriken är ett grundläggande humanvetenskapligt ämne med en dryga två-tusenårig utvecklingshistoria. Under tidernas lopp har den breddats och fördjupats, undergått specialiseringar och gett upphov till nya vetenskaper och undervisningsämnen. Också i det moderna samhället spelar retoriken en betydelsefull roll som en medveten hållning till talandet som konst. Bruket av retoriken har antika anor inom politik och rättsskipning. Men den är viktig även för undervisning, underhållning, informationsförmedling, reklam och religiös förkunnelse liksom allmänt i arbetslivet. Men även för vår privata kommunikation ger retoriken nycklar till djupare förståelse, och säkrare behärskning. Retoriken hjälper dig också till bättre problemlösning, idéutveckling och över upp din kritiska och analytiska förmåga. Det är ingen tvekan om att retorik är en intellektuell och pedagogisk aktivitet vars objekt är något som människor åstadkommer och praktiserar, nämligen att använda språket för att uttrycka sin mening och reflektera över densamma. Retorikkollegiets Målsättning
Retorikkollegiet (RK) är en ideell organisation, som arbetar för att sprida och utveckla kunskapen om ämnet retorik. Retorikkollegiets övergripande vision och syfte är att återupprätta retorikens ställning som en humanistisk grundkunskap med ett eget ämne i skolan. Retoriken berör alla former av mänsklig verksamhet och alla mänskliga kunskapsformer. Den är av oumbärlig betydelse för en samhällsutveckling präglad av tillit och samförstånd. RK vill bedriva aktiviteter som visar på retorikens mångfald och främja samverkan mellan retorikens alla utövare, former och studieområden. Vår verksamhet
Förutom att verka för att retoriken ska uppvärderas och bli ett självständigt ämne i den svenska skolan kan kollegiet också bidra med underlag för bättre organisation och en kontinuerlig utveckling av retorikstudierna. Projekt av olika slag skulle kunna bidra till ökade kunskaper i det retoriska ämnet och dess tvärvetenskapliga karaktär. Alla idéer och intressen välkomnas med öppna armar. Vi strävar efter att bidra till utveckling för såväl våra medlemmar som för samhället i övrigt. I Retorikkollegiet är allas åsikter av retoriskt värde och det finns många chanser för engagerade människor att bidra till kollegiet och retorikens utveckling i Sverige. Var befinner sig retoriken som studieämne idag? Retoriken har under lång tid sammanblandats med bedrägeri och manipulation eller, i bästa fall, fungerat som bihang till litteraturvetenskapen och andra akademiska ämnen. I mitten av 1900-talet började retorikens akademiska betydelse att uppmärksammas på allvar. Fyra svenska högskoleinstitutioner (Uppsala, Örebro, Södertörn och Lund) har idag (2009) etablerat ämnet Retorik som ett självständigt studiealternativ och floran av kurser i retorik inom näringsliv och organisationer visar tydligt på det stora behovet och intresset av retorik. Det gamla ärevördiga ämnet Retorik som i andra tider utgjorde en grund för all högre utbildning i Europa har fått en renässans under det senaste decenniet även i Sverige. De senaste 10 åren har uppmärksamheten kring ämnet — institutionellt, massmedialt och privat bara ökat och det finns numera ett ganska omfattande utbud av kurser, tidskrifter och f**klitteratur i retorik. Den nedvärderande klang som ordet retorik haft under tidigare decennier verkar nu ha förvandlats till en insikt om att retorikkunskap har en grundläggande betydelse för den moderna människan och för de nya kommunikationsformer som präglar millennieskiftet. På olika håll i Norden har det under de senaste åren utvecklats studieplaner för retorikämnet med olika riktningar. Det är därför lämpligt att försöka ge en infrastruktur åt nutidens intresse för retorik genom att åstadkomma ett kreativt nätverk där olika idéer kan mötas och befrukta varandra. Därför har vi bildat Retorikkollegiet – ett forum för intressenter, ett slags retorikens konsumentforum. Retorik som tvärvetenskapligt ämne
Retorik har nyligen återfått sin plats som självständigt f**k i Norden och det går numera att erhålla en akademisk grad i ämnet. Retoriken på akademisk nivå uppfattas dock ofta fortfarande i snävt litteraturvetenskapligt och filologiskt perspektiv och blir lätt allt för ”akademiserat”. På flera håll förknippas fortfarande retoriken med kommunikationsteori. Retorikkollegiet vill vidga det snäva perspektivet. Retorik är ett ämne som berör många fler utbildningssektorer: socialpsykologi, pedagogik, kunskapsteori, statsvetenskap, företagsekonomi, genusforskning, samhällsplanering osv. Ingen vetenskap, inte ens naturvetenskapen och matematiken är oberoende av språkligt och begreppsmässigt övervägande. Om matematiken betraktas som ett grundläggande ämne i alla studieplaner så borde retoriken ha större anledning att vara det. Att visa detta är en av Retorikkollegiets viktigaste uppgifter. Det gäller dock att särskilja retorikens generella grunder från dess olika tillämpningar, vilka ger upphov till olika retoriksektorer. Retorik i största allmänhet berör människans förmåga att utrycka sina erfarenheter och sina tankar genom språkliga strukturer av olika slag. Och eftersom all mänsklig verksamhet och alla akademiska studier är beroende av språkutövande, är retorikkunskapen grundläggande för att förstå hur begreppsbildning och ordval går till, vilka diskursiva former som uppstår i olika situationer och vilka medel som visar sig effektiva för varje särskild typ av kommunikation. Retoriken kan bara utvecklas om den inte begränsas till den ena eller den andra av sina tillämpningar (studiet av litterära texter, analys av politiska tal osv). Inte ens talspråket kan fånga retoriken i dess mest allmängiltiga betydelse. Ty människor har andra sätt att uttrycka sin erfarenhet, sina känslor och sina tankar än i tal och skrift. Retoriken uppfattad som ett generellt ämne ska således stödja och belysa olika tillämpningar och olika retorikområden, inte reduceras till dem. Men i ett retoriskt forum måste alla dessa områden, alla dessa retorikens döttrar, finnas med just som exempel på retorikens rikedom. Det som måste undvikas är att göra Retorik till bara en eller två av dess tillämpningar, vilket är till skada även för dessa. Det borde vara givet att retoriken sysslar med varje form av språkbruk - och kanske särskilt med det vetenskapliga språkbruket. En vetenskapsman sysslar med kunskap om något objektivt fastlagt fenomen, men för att göra detta måste han hela tiden välja relevanta aspekter, begreppsapparater, metoder och andra mentala och materiella verktyg. Retoriken är humanvetenskapens grund och därmed grunden till all vad människor tar sig till. Retoriken är, som J. Fafner säger, ingen uppfinning, inte någonting som vi hittat på. Retoriken är en upptäckt, upptäckten av människors sätt att uttrycka sig och kommunicera med varandra. Uppfinningen av en analytisk begreppsapparat, ett mentalt och vetenskapligt verktyg som hjälper oss att förstå språket, detta uppstår efteråt, med hjälp av alfabetet och den objektivering som skriften möjliggör. Retoriken är språkets allmängiltiga och grundläggande studieämne, om vi med ”språk” menar: användningen av ord för att uttrycka mening. Alla de övriga språkvetenskaperna, som studerar språkets olika aspekter eller de enskilda språkens struktur: ordbildningen, satsens uppbyggnad, semantiken osv. blir en senare och kompletterande kunskap. Att tala kommer först, grammatiken kommer långt efter. Retoriken studerar orden som uttryckandets instrument. Men vi uttrycker oss även mellan raderna och med tystnader. Retoriken handlar därför inte bara om det sagda. Resonemangets och dialogens grundstruktur formaliseras i det som i retoriken kallas entymem. Filosoferna har höjt logiken och vetenskapsteorin ovanför all kunskap och kallar den logiska sanningens resonemangsform för syllogism. Men logiken och syllogismen är bara en destillerad produkt från den naturliga resonemangsformen hos mänskliga varelser som Retoriken studerat. Retoriken kan bara uppfatta diskursen som en aktiv handling i vilken den som talar, vad han säger och med vem han talar (etos, logos, patos) är lika relevanta. I ett gemensamt skapat resonemang ingår dessutom såväl det som faktiskt blir sagt som det som inte törs eller behöver sägas, därför att det redan är närvarande i de övriga deltagarnas medvetande och topik.
