05/01/2026
📣VÅR RÖST I DEBATTEN OM PSYKISK HÄLSA PÅ SCHEMAT: där många just nu pratar om unga – men utan unga. Kunskap i skolan handlar inte om att lägga mer ansvar på unga. Det handlar om att lyssna på vad unga själva efterfrågar och samtidigt förändra samhället.
Här är vår röst i debatten 👇
‼️Debatten om psykisk hälsa i skolan saknar de viktigaste rösterna
Sedan socialminister Jakob Forssmed presenterade regeringens inriktning om att stärka kunskap om psykisk hälsa (se vårt förra inlägg) i skolan har debatten tagit fart igen. Men mitt i samtalet händer något vi sett många gånger förut:
De det diskuteras om glöms bort.
Unga. Eleverna.
Tänk om någon ständigt pratade om dig, om vad som är bäst för dig, utan att lyssna på hur det faktiskt känns.
Skulle det stärka din psykiska hälsa?
Eller snarare skapa frustration, maktlöshet och känslan av att din röst inte räknas?
Just nu ser vi många kommentarer där vuxna ”vet bäst” och talar över ungas huvuden. Där unga reduceras till mottagare av vuxnas åsikter om vad som ska gynna deras hälsa.
Det är problematiskt. Och det är exakt det vi försöker förändra.
▪️Ett missförstånd som bromsar debatten
Ett av de största hindren i samtalet är föreställningen att kunskap om psykisk hälsa i skolan skulle handla om behandling, terapi eller diagnoser.
Det är fel.
Psykisk hälsa handlar om att förstå känslor, stress, relationer, självkänsla och motgångar, sådant som alla människor möter.
Kunskap är inte behandling. Undervisning är inte terapi.
Med samma logik som ibland används i debatten skulle idrottslärare behöva vara elitidrottare och historielärare utbildade arkeologer. Så fungerar inte skolan.
▪️Vad unga själva säger
Unga vi möter inom Tilia beskriver gång på gång hur bristen på kunskap blev ett hinder:
”Jag hade inte ord för mitt dåliga mående, så jag visste inte hur jag skulle prata om det.”
”Alla problem med psykisk ohälsa behöver inte behandling, men man kan behöva veta vad det är och vad man ska göra.”
Flera unga vittnar också om en farlig missuppfattning:
”Jag trodde att man behövde ha självmordstankar för att få söka stöd.”
När unga tror att hjälp bara är till för den som mår allra sämst söker de stöd för sent. Köerna växer. Lidandet fördjupas. Detta är ett starkt argument för tidig kunskap, inte emot.
Och i våra workshops säger unga:
“Vill få kunskap från sociala medier, föreläsningar, att det finns i läroplanen så att man jobbar med frågorna i flera ämnen – från svenskan till idrotten och samhällskunskapen.”
– Deltagare, region Uppsala
“Prata mer om det i skolan. Exempelvis som ett ämne ‘Psykisk hälsa’, eftersom det är så pass vanligt att unga mår dåligt idag.”
– Deltagare, region Uppsala
“Vi behöver få lära oss mer om hur vi ska skapa förutsättningar att må bra – kanske ett nytt ämne i skolan.”
– Deltagare, region Jämtland/Härjedalen
📣‼️Viktigt förtydligande
Låt oss vara väldigt tydliga, eftersom detta ofta missförstås:
👉 Vi arbetar inte för att lägga mer individansvar på unga.
👉 Vi arbetar inte för att unga ska ”få verktyg” och sedan klara sig själva.
👉 Vi arbetar inte för att unga ska anpassa sig till ett samhälle som inte fungerar.
Vi arbetar för strukturella förändringar.
Kunskap i skolan är ett sätt att möta ungas egna önskemål – samtidigt som samhället måste ta sitt ansvar.
Det är inte unga som ska ändra sig.
Det är samhället.
▪️Kunskap är en del av en helhet.
Skolverket ser just nu över läroplanerna inom ramen för reformen om tioårig grundskola, inklusive hur kunskap om psykisk hälsa kan integreras i relevanta ämnen. Det är ett viktigt steg, men inte tillräckligt på egen hand.
✏️Om vi menar allvar med att stärka ungas psykiska hälsa behöver vi också:
– alltid inkludera unga i beslut som rör dem
– stärka det lättillgängliga stödet så att fler får hjälp tidigt
– rusta vuxna runt unga i lyssnande och bemötande
– skapa långsiktiga förutsättningar för civilsamhället, inte bara korta projekt
Att mer medel nu utlysts till ideella organisationer är positivt. Men utan långsiktighet riskerar viktiga verksamheter att bli tillfälliga – trots att behoven är permanenta.
▪️Det finns också en vilja i skolan
Den bild som ibland målas upp, att detta inte skulle vara möjligt eller önskvärt i skolan, delas inte av alla. En gymnasielärare vi talat med uttryckte det enkelt:
”Det hade jag gärna undervisat i.”
▪️Att stå på ungas sida – på riktigt
På sikt ser vi behovet av att psykisk hälsa blir ett eget kunskapsområde i skolan. Men oavsett hur undervisningen organiseras måste en sak vara självklar:
Beslut om unga måste fattas tillsammans med unga.
Som en ung person uttryckte det:
”Det enkla svaret är att jag, precis som alla andra, har en psykisk hälsa. Och jag vill förstå den.”
Det är svårt att förstå hur vi kan höra dessa röster – och ändå fortsätta debattera utan dem.
Inget om unga, utan unga.
