16/01/2026
Till försvar för rätten att engagera sig – oavsett medborgarskap
Yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och fri åsiktsbildning är centrala delar av en välfungerande demokrati och vi behöver alltid bevaka att dessa grundförutsättningar inte urholkas över tid. Frågan är aktuell med anledning av ett fall i Lund där en EU-medborgare som arbetar med forskning vid Lunds universitetet, deltagit i aktioner som inbegripit civil olydnad. Nu hävdar gränspolisen att detta, sett utifrån utlänningslagen, utgör ett “allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet” och bör leda till utvisning.
ST inom universitets- och högskoleområdet ser med oro på den ökade repressionen gentemot aktivister i Sverige, som tagit flera olika uttryck. Vi har sett fall där deltagande i manifestation (som beviljats tillstånd) lett till indragen säkerhetsklassning och även förlust av anställning för en person anställd vid Energimyndigheten. Flera försök att döma aktivister till hårdare straff än brukligt har förekommit med hjälp av brottsrubriceringen ”sabotage”. Misstanke om brott i samband med civil olydnad har också bidragit till nekad ansökan om medborgarskap. Regeringens företrädare uttalar sig återkommande kritiskt även mot milda former av aktivism. Det som tidigare har varit självklart, att vi alla har rätt att engagera oss genom demonstrationer, manifestationer och även civil olydnad, är inte längre något vi kan lita på.
Det är också tydligt att grupper i samhället som redan har en mer utsatt position drabbas extra hårt. Det kan röra sig om avsaknad av trygg anställning eller att man saknar ett svenskt medborgarskap.
Civil olydnad har varit ett viktigt redskap för fackföreningar, rörelsen för allmän och lika rösträtt, medborgarrättsrörelser och andra grupper som lagt grunden för det demokratiska samhälle vi har idag. Det är alltså inget nytt och inte heller något avvikande i en demokrati. Att upprätthålla ett demokratiskt samhälle är ett ständigt pågående projekt. Till saken hör att det rör sig om fredliga aktioner och att den som utfört den civila olydnaden är villig att ta sitt straff. De brott som oftast är aktuella för civil olydnad är mindre förseelser som ohörsamhet mot ordningsmakt, skadegörelse eller egenmäktigt förfarande.
Fackförbundet ST inom universitets- och högskoleområdet anser att det är bekymmersamt att den här sortens fredliga, ickevåldsaktioner klassas som ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet och vi menar att detta bidrar till att underminera yttrandefriheten, demonstrationsfriheten och rättssäkerheten.
När fredlig aktivism ger upphov till repression inom ett område (som utvisning) sprids det lätt även till andra områden och vi ser redan en sådan tendens när det gäller medborgarskap, säkerhetsklassning och försök till hårdare straff och grövre brottsrubriceringar. Om det är här gränsen går för att utgöra ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet – att spruta vattenlöslig färg på en byggnad eller att vara med och planera en aktion där det smetas färg över skyddsglaset framför ett konstverk – ja, då gäller det i framtiden sannolikt fler grupper än just personer som kommit hit från andra länder.
Just nu pågår också ett arbete för ytterligare skärpningar av migrationslagstiftningen, däribland ett uppluckrande av just den paragraf som gränspolisen hänvisar till. I framtiden kan det räcka att någon utgör ett hot mot ”säkerhet eller allmän ordning” i stället för som i nuläget ”säkerhet och allmän ordning”, enligt ett av de många förslagen i den så kallade vandelsutredningen (SOU 2025:33). Var kommer gränsen gå då, om vi redan nu befinner oss här?
Fackförbundet ST som helhet och även avdelningen inom universitets- och högskoleområdet har avstyrkt förslaget i utredningen, just på grund av den sortens risk som nu blir uppenbar även med rådande lagstiftning.
Våra universitet och högskolor ska vara arenor för öppna samtal, samhällskritik och granskning av makten. Aktivism har historiskt varit ett uttryck bland många för denna öppenhet. Vi har också ett explicit uppdrag att arbeta för internationalisering. Den här sortens tolkning av rådande lagstiftning och förslag på ytterligare skärpningar minskar möjligheterna för lärosätena att fylla sin funktion i samhället.
Härmed vill vi uttala oss mot den ökade repressionen mot aktivister, den oproportionerliga bestraffningen av personer från andra länder som engagerar sig i samhällsfrågor och den bristande respekten för grunderna för vårt demokratiska samhälle. Demokratin måste vårdas för att den ska fortleva. I stora delar av världen sker sedan flera decennier tillbaka ett skifte bort från demokrati till auktoritära statsskick. Vi ska inte vara en del av den trenden. Tvärtom ska vi värna om och utveckla vår demokrati, vilket innebär att vi måste stärka skyddet för yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, fri åsiktsbildning och rättssäkerhet, oavsett vad som står i passet hos den som engagerar sig.
För länkar till källor och ytterligare information se vår hemsida:
https://www.st.org/st-inom-universitets-och-hogskoleomradet/uoh-nyheter
