Jernkontoret

Ring Vägbeskrivning Webbplats

Jernkontoret Jernkontoret är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation. Tänk på att hålla en saklig och god ton.

Jernkontoret tillvaratar järn- och stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Vi vill kännetecknas av hög trovärdighet och strävar efter att vara en kvalificerad samtalspartner. På den här sidan är alla välkomna att kommentera och diskutera med oss och varandra, så länge kommentarerna handlar om Jernkontoret eller inläggets ämne. Jernkontoret förbehåller sig rätten att radera kommentarer som är stötande, kränkande eller innebär hets mot folkgrupp, som bryter mot PUL eller mot Facebooks allmänna villkor, som innehåller spam eller upphovsrättsintrång. Vi förbehåller oss även rätten att blockera personer som kommenterar på något av dessa sätt. Vi svarar på frågor i den takt vi hinner, dock endast under kontorstid på vardagar. För direkt kontakt med Jernkontoret, se vår webbsida: https://www.jernkontoret.se/sv/om-oss/medarbetare/

📣 CENTERPARTIETS SEMINARIUM BORDE HANDLA OM INDUSTRINS KONKURRENSKRAFT🦾 Svensk industri skapar inte bara jobb utan stärk...
08/10/2026

📣 CENTERPARTIETS SEMINARIUM BORDE HANDLA OM INDUSTRINS KONKURRENSKRAFT

🦾 Svensk industri skapar inte bara jobb utan stärker också vår beredskap. Det är lätt att man tar vår industri med lång historia för given men det får inte ske. Konkurrensen om industriinvesteringar är hård och Sverige måste agera för att behålla sin starka position.

📈 Sverige har världsledande företag, fossilfri energi och en hög kompetens. Det behöver kompletteras med politiska reformer som gör att fler investeringar och jobb hamnar här.

🧩 Centerpartiet samlar de rödgröna till seminarium i morgon och då måste industrins konkurrenskraft stå i centrum. Jernkontoret skriver i Dagens industri tillsammans med IKEM, Svemin och Teknikföretagen.

👇🏻 Se länken i kommentarsfältet för mer information.

08/10/2026

FRÅN ATT PROVA SIG FRAM TILL ATT MÄTA OCH VETA 📏

Att utveckla nya stålsorter har alltid krävt experiment. Under lång tid var den gängse metoden ett slags trial and error – man tillverkade ett material och utsatte det för olika prov för att ta reda på om det var starkt, segt eller sprött. Men man hade svårt att förstå varför materialet fick dessa och andra egenskaper.

Under 1900-talet förändrades detta när utvecklingen inom materialanalys gjorde det möjligt att allt bättre undersöka stålets sammansättning och inre struktur. Inom Jernkontorets gemensamma forskning blev detta tidigt ett viktigt område.

Redan 1935 publicerades Jernkontorets skala för mikroslagg, för att systematiskt kunna bedöma små partiklar av andra ämnen inuti stålet som kan påverka dess egenskaper. Skalan blev senare både svensk och internationell standard och används fortfarande som grund i vissa internationella specifikationer.

Utvecklingen fortsatte och 1960 startades en särskild kommitté kring den då nya mikrosonden, som gjorde det möjligt att analysera mycket små områden i materialet. Senare gav elektronmikroskop och automatisk bildanalys ytterligare möjligheter att undersöka stålets struktur och inneslutningar. Genom den gemensamma forskningen kunde avancerad analysutrustning och nya metoder dessutom göras tillgängliga för fler företag.

I dag är avancerad och automatiserad materialanalys en självklar del av ståltillverkningen. Med allt större noggrannhet går det att förstå sambandet mellan stålets sammansättning, struktur och egenskaper – och använda kunskapen för att utveckla renare stål, jämnare kvalitet och nya, innovativa material. 🎯🔬

I år firar Jernkontorets gemensamma forskning 100 år. Läs mer via länken i kommentarsfältet 👇

06/10/2026

PROCESSTYRNING – FRÅN MÄNNISKA TILL DATOR 💻

När den digitala tekniken möter medarbetarnas kompetens når stålproduktionen och materialutveckling nya nivåer.

Att tillverka stål har alltid varit liktydigt med att kontrollera en rad komplicerade processer. Från medeltidens masugnar till modern stålproduktion har det handlat om att temperaturer, materialflöden, kemisk sammansättning och många andra faktorer hela tiden ska ligga rätt för att stålet ska få önskade egenskaper.

Länge byggde styrningen enbart på medarbetarnas kompetens. Genom att följa processen och tolka olika signaler kunde skickliga operatörer avgöra när och hur den behövde justeras.

Från 1960-talet började datorerna på allvar göra sitt intåg i svensk stålindustri. Tillsammans med nya mätmetoder och bättre matematiska modeller gjorde de det möjligt att övervaka och styra processerna med allt större precision. Sedan dess har utvecklingen accelererat med allt fler sensorer, större datamängder, mer avancerade modeller och inte minst artificiell intelligens. Genom att kombinera människans kompetens med modern digital teknik kan produktionen optimeras, kvaliteten bli högre och materialspill och energianvändning minska.

Jernkontorets gemensamma forskning har sedan starten arbetat med att förstå och optimera stålindustrins processer. När digitaliseringens möjligheter växte såg Jernkontoret tidigt områdets betydelse och startade 2017 ett särskilt teknikområde för digitalisering. Här kan företag och forskare utbyta erfarenheter, bygga kunskap och genomföra gemensamma forskningssatsningar.

De tekniska verktygen har förändrats och fortsätter att utvecklas, men målet är detsamma som det alltid har varit: att förstå processen för att förbättra produktionen. 🧠📊

I år firar Jernkontorets gemensamma forskning 100 år. Läs mer via länken i kommentarsfältet 👇

♻️ JONAS LARSSON NY TO 55-ORDFÖRANDE🔹 Jernkontorets teknikområde 55, restprodukter, har fått en ny ordförande. Höganäs ...
06/10/2026

♻️ JONAS LARSSON NY TO 55-ORDFÖRANDE

🔹 Jernkontorets teknikområde 55, restprodukter, har fått en ny ordförande. Höganäs AB Jonas Larsson tar nu över stafettpinnen.

🔄 TO 55 samlar stål- och metallindustrin, akademi och institut för att öka kunskapen om metalliska och mineraliska restprodukter, initiera forskning och utveckling samt främja resurseffektiva och cirkulära lösningar.

💬 ”Jonas Larsson är ett naturligt val som ny ordförande för TO 55. Han har varit aktiv i teknikområdets arbete under en tid och har både den kompetens och det engagemang som krävs för att driva frågor kring restprodukter och cirkulär resursanvändning vidare” säger Christer Ryman, forskningschef på Jernkontoret.

👇🏻 Läs mer via länken i kommentarsfältet.

01/10/2026

EN SVENSK IDÈ SOM FICK NYTT LIV 💧
För hundra år sedan pekade en svensk idé ut vägen mot framtidens stål.
För att järnmalm ska kunna bli metalliskt järn måste syret i malmen avlägsnas. Traditionellt sker det i masugnen, vilket kräver stora mängder kol och ger höga utsläpp av koldioxid.

Men 1917 presenterade den svenske metallurgen Martin Wiberg en alternativ lösning. Wiberg utvecklade en process där järnmalmen i stället reduceras med hjälp av gas som cirkulerar genom malmen och reagerar med syret. Resultatet blir poröst järn, så kallad järnsvamp, framställt med mycket lägre kolförbrukning.

Jernkontoret såg tidigt potentialen. År 1925 finansierades en större försöksugn vid Sandvikens Jernverk och senare bildades en särskild kommitté för att vidareutveckla Wibergprocessen. Försök och produktion följde vid flera svenska järnverk, samtidigt som Wiberg fortsatte att utveckla och beskriva sin metod.

Tekniken runt omkring var ännu inte tillräckligt utvecklad för att Wibergprocessen skulle kunna konkurrera med andra metoder. Men grundidén levde vidare och från 1960-talet fick gasbaserad direktreduktion ett betydande internationellt genomslag, framför allt i länder med god tillgång till billig naturgas.

På senare tid har processen blivit intressant igen i Sverige. Genom att använda vätgas som huvudsakligt reduktionsmedel kan syret i järnmalmen bindas till vatten i stället för att bilda koldioxid. Denna princip ligger till grund för den utveckling av fossilfri järnframställning som idag växer fram i norra Sverige.

Så efter mer än hundra år sedan Wibergs första försök har hans idéer fått nytt liv i arbetet med framtidens hållbara stål. 💡💨

I år firar Jernkontorets gemensamma forskning 100 år. Läs mer via länken i kommentarsfältet 👇

📊 NY RAPPORT: SÅ FUNKAR SAMARBETET MELLAN INDUSTRI OCH AKADEMI🔎 En ny rapport framtagen av Jernkontoret har tittat på ...
30/09/2026

📊 NY RAPPORT: SÅ FUNKAR SAMARBETET MELLAN INDUSTRI OCH AKADEMI

🔎 En ny rapport framtagen av Jernkontoret har tittat på hur samverkan ser ut mellan metallindustrin och akademin. Studien bygger på intervjuer med företrädare för både företag och lärosäten.

💬 ”Vår ambition med projektet var att syna en del av de vedertagna sanningarna kring samverkan och i stället få en så konkret bild som möjligt direkt från de personer som är involverade, både inom industri och akademi”, säger Jonas Gurell, forskningschef på Jernkontoret.

🎓 Många som medverkade i studien tyckte att samverkan fungerade väl. Samtidigt finns vissa utmaningar i att premiera industrisamverkan för de som vill göra akademisk karriär, och att stärka mobiliteten mellan akademi och industri.

🤝 Följande företag och lärosäten medverkade i projektet: Alleima, Erasteel, Hydro, Höganäs AB, Outokumpu Group, Ovako, Chalmers University of Technology, Högskolan Väst, Jönköping University, KTH Royal Institute of Technology, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet.

👇 Läs mer i länken i kommentarerna!

29/09/2026

FRÅN METALLPULVER TILL 3D-PRINTING 🖨️

Stålet blev pulver – och en ny nisch skapades inom svensk stålindustri.
Traditionellt tillverkas stålprodukter genom att flytande stål gjuts för att sedan formas genom exempelvis valsning, smidning eller skärande bearbetning. Men redan i början av 1900-talet utvecklades en helt ny teknik: pulvermetallurgi.

Inom pulvermetallurgi gjuts inte det smälta stålet på vanligt sätt, utan "duschas" ut i gas eller vatten där det snabbt stelnar till metallpulver som sedan pressas samman i en form och värms upp så att partiklarna binds ihop till ett tätt och hållfast material. Metoden revolutionerade produktionsprocessen – nu kunde komplicerade komponenter tillverkas nära sin färdiga form, med färre bearbetningssteg och mindre materialspill.

Pulvermetallurgi lämpar sig bland annat för tillverkning av stora serier av små detaljer, som kugghjul och fordonskomponenter, men tekniken innebar också möjligheter att utveckla material med unika, avancerade egenskaper.
Den kommersiella produktionen tog fart på allvar under 1950-talet och pulvermetallurgin utvecklades till en svensk specialitet, inte minst inom hårdmetall och avancerade verktyg. 1958 bildades ett särskilt utskott inom Jernkontorets gemensamma forskning där företag samlades kring gemensamma frågeställningar, vetenskapligt arbete och kunskapsutbyte rörande pulvermetallurgi.

I dag har metallpulver fått helt nya användningsområden genom additiv tillverkning, eller 3D-printning. I stället för att pulvret pressas i en form byggs komponenten upp l***r för l***r direkt från en digital modell. Det gör det möjligt att skapa komplicerade former, tunna strukturer och inre kanaler som är mycket svåra –ibland omöjliga – att åstadkomma med andra tillverkningsmetoder.

Från de första banbrytande tillämpningarna för över hundra år sedan till dagens 3D-printade detaljer fortsätter pulvermetallurgin att öppna nya möjligheter för alltifrån medicinska implantat till komponenter inom flyg- och rymdindustrin. 🩺🚀

I år firar Jernkontorets gemensamma forskning 100 år. Läs mer via länken i kommentarsfältet 👇🏻

🌍 JERNKONTORET I INTERNATIONELL ANALYSKOMMITTÉ🔬 Jernkontorets forskningschef Jonas Gurell har tagit plats i styrelsen f...
29/09/2026

🌍 JERNKONTORET I INTERNATIONELL ANALYSKOMMITTÉ

🔬 Jernkontorets forskningschef Jonas Gurell har tagit plats i styrelsen för International Committee of Analysis in the Steel and Iron Industry (ICASI). Han valdes nyligen in som ledamot i samband med kommitténs möte i Beijing, Kina.

🌐 ICASI samlar internationella aktörer med fokus på analysfrågor inom järn- och stålindustrin. Två viktiga områden i arbetet är standardisering och utveckling av referensmaterial.

🤝 "För Jernkontoret och den svenska stålindustrin är det värdefullt att vara representerade i den här typen av internationella forum. Det ger oss både möjlighet till kunskapsutbyte och en viktig inblick i utvecklingen på den asiatiska marknaden, inte minst inom standardisering, materialanalys och referensmaterial" säger Jonas Gurell.

👇 Se länk i kommentarerna för att läsa mer!

🧑‍🏫 VÄLKOMMEN PÅ FÖRELÄSNINGAR OM ZINK!⛏️ Icke-järnkommittén inom Jernkontorets bergshistoriska utskott bjuder in till...
25/09/2026

🧑‍🏫 VÄLKOMMEN PÅ FÖRELÄSNINGAR OM ZINK!

⛏️ Icke-järnkommittén inom Jernkontorets bergshistoriska utskott bjuder in till tre föreläsningar om zink med start klockan 13.00 fredagen den 2 oktober på Jernkontoret.

🔗 Det kostar inget att delta i seminariet. Du kan antingen delta på plats eller via länk (Teams). Anmäl deltagande senast 29 september klockan 13.00.

Varmt välkommen!

Mer information och länk till anmälan hittar du i kommentarsfältet 👇🏻

24/09/2026

KUNSKAPEN BAKOM RENARE OCH JÄMNARE STÅL 🔍

Med stränggjutningen behövde stålet inte längre stanna upp.
När Bessemerprocessen slog igenom i mitten av 1800-talet kunde stål för första gången produceras i stora mängder. Då uppstod en ny utmaning – hur skulle allt flytande stål tas om hand? Lösningen blev att hälla stålet i gjutformar där det fick stelna till g*t för att senare valsas eller smidas till önskad form.

Metoden funderade väl, men innebar många tids- och resurskrävande processteg och man började snart titta på en ny lösning. Efter de första försöken på 1940-talet dröjde det ytterligare två decennier innan stränggjutning fick sitt stora genombrott.

Tekniken innebär att smältan hälls genom en kyld kokill så att ytan på stålet stelnar och bildar sin egen gjutform. På det sättet kan stålet gjutas kontinuerligt till långa ämnen som går direkt vidare i produktionen. Materialutbytet ökade, energiförbrukningen minskade och samtidigt blev det möjligt att tillverka stål med jämnare kvalitet och högre renhet. Dessutom förbättrades arbetsmiljön.

Stränggjutningen förändrade stålproduktionen i grunden och är idag en etablerad teknik världen över. Och utvecklingen fortsätter. Inom Jernkontorets gemensamma forskning har företag och forskare bland annat arbetat med bättre styrning av stelningen, minskade inneslutningar och effektivare processtyrning. Eftersom varje ny generation stålsorter ställer nya krav på hur stålet ska gjutas är kontinuerlig forskning en förutsättning för framtida konkurrenskraft. 🧑‍🔬⚙️

I år firar Jernkontorets gemensamma forskning 100 år. Läs mer via länken i kommentarsfältet 👇🏻

Adress

Kungsträdgårdsgatan 10
Stockholm
11187

Öppettider

Måndag 09:00 - 17:00
Tisdag 09:00 - 17:00
Onsdag 09:00 - 17:00
Torsdag 09:00 - 17:00
Fredag 09:00 - 17:00

Telefon

08 679 17 00

Webbplats

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Jernkontoret publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.

Genvägar

Dela

Kategori