Läkarförbundet

29/10/2026

Trots begränsad erfarenhet av arbetsmiljöarbete har Kim Busk Madsen blivit en drivande kraft i arbetet med att hantera problemen kring införandet av Cosmic i Falun. En viktig framgångsfaktor har varit att samarbeta med andra yrkesgrupper inom vården.

Kim Busk Madsen kommer ursprungligen från Danmark och utbildade sig till läkare i Odense. 2008 flyttade han till Falun för att göra sin AT. I dag arbetar han som överläkare och ögonspecialist.

Hans engagemang i arbetsmiljöfrågor väcktes i samband med införandet av journalsystemet Cosmic i Region Dalarna. Kim var tidigt involverad i processen och varnade för att systemet riskerade att skapa arbetsmiljöproblem. När Cosmic väl infördes visade det sig att farhågorna besannades.

– Vi framförde kritik mot systemet på ett tidigt stadium, men fick inget gehör. När systemet implementerades blev det snabbt tydligt att arbetsmiljön försämrades kraftigt och att vi behövde agera.

Arbetet med frågan blev också hans första steg in i det fackliga engagemanget. I mars valdes han in i lokalföreningens styrelse och i somras tog han över rollen som skyddsombud.

– Jag gick facklig baskurs först i höst. Visst hade jag haft nytta av utbildning tidigare, men genom att ta del av information på Arbetsmiljöverkets hemsida och ta hjälp av förbundskansliet har det gått snabbt att göra skillnad.

I somras lämnade han in en 6:6a-begäran, ett formellt krav på arbetsgivaren att åtgärda brister i arbetsmiljön. Klinikledningen ska snart återkomma med förslag på åtgärder.

…

Trots att en 6:6a-begäran är ett kraftfullt verktyg och att frågan uppmärksammats i olika medier beskriver Kim relationen till den närmaste chefen som god. Verksamhetschefen har heller inte varit med i beslutet att välja journalsystemet. De delar bilden av problemen, samtidigt som han varit tydlig med att frågan måste drivas vidare.

…

Nu inväntar han arbetsgivarens svar, och om det behövs kommer en anmälan att göras till Arbetsmiljöverket.

– Vi kommer inte att släppa den här frågan. Cosmic har en stor negativ påverkan på arbetsmiljön och innebär patientsäkerhetsrisker. En förändring är helt nödvändig.

Läs intervjun i sin helhet på slf.se

27/10/2026

Trots snabb teknikutveckling fortsätter läkares tillgång till fortbildning att minska. Extern utbildning har mer än halverats sedan 2005, och nedgången har fortsatt de tre senaste åren. Läkarförbundet vill att läkares rätt till fortbildning ska lagstadgas.

- Patienter måste kunna lita på att vårdpersonalen har aktuella kunskaper, oavsett var i landet de befinner sig. Högt upp på kommande regerings agenda måste därför vara att reglera rätten till fortbildning, säger Hanna Kataoka, ordförande för Läkarförbundet.

Läkarförbundet har följt läkares möjlighet till fortbildning i över 20 år. Resultaten visar att den externa fortbildningen minskat från 9,1 till 3,8 dagar per år, sedan 2005. I årets undersökning uppgav nära en av fyra läkare att de inte har någon extern fortbildning alls. Precis som i tidigare undersökningar framkommer att skillnaderna mellan olika regioner är stora och att läkare i primärvården får mindre fortbildning än sjukhusläkare.

Otillräcklig fortbildning får konsekvenser för patientsäkerheten. Läkare behöver lära sig om nyupptäckta biverkningar och nya diagnoskriterier. Läkare behöver också utbildning om nya läkemedel och behandlingsmetoder – ett fält som utvecklas i ett mycket högt tempo. Ytterst kan brist på tillgång till ny kunskap leda till vårdskador.

Brister i fortbildning kan också leda till att det tar längre tid att införa nya behandlingar och diagnostiska metoder i vården. Det riskerar att leda till att patienter under lång tid fortsätter att få vård med metoder som borde ha fasats ut. Det ställs också krav på fortbildning innan vårdpersonal kan börja använda ny medicinteknisk utrustning.

- Att skära ner på fortutbildning är farligt. Förutom att det försvårar införandet av nya innovativa lösningar, så hotar det patientsäkerheten och arbetsmiljön. Den yttersta konsekvensen av att läkare inte kan fortbilda sig är att vårdskadorna ökar och den etiska stressen ökar, säger Hanna Kataoka.

2025 presenterades en statlig utredning som föreslog regelbunden och obligatorisk fortbildning för all vårdpersonal. Läkarförbundet vill nu se att förslaget genomförs. I många västerländska länder är rätten redan reglerad.

22/10/2026

S*x månader på en medicinakut och s*x månader på en geriatrisk avdelning, och ofta även s*x månader i primärvården. Så kan vägen från läkarlegitimation efter avslutat läkarprogram till en BT-plats se ut i praktiken. Två år efter legitimationen har läkaren arbetat heltid hela tiden, men har fortfarande ingen fast anställning och har heller inte påbörjat någon specialiseringstjänst.

Med den nya läkarutbildningen går vägen från examen och legitimation via BT till ST. Den första kullen från det nya läkarprogrammet examineras 2027, så för svenskutbildade läkare har den vägen ännu inte börjat. För utlandsutbildade läkare har systemet däremot varit i gång i flera år. På papperet ser det ut som en rak linje. I verkligheten är BT-platserna och ST-tjänsterna för få, vilket skapar flaskhalsar. Väntetiden fylls av vikariat och visstidsanställningar, och många upplever att de fastnar i ett träsk av tillfälliga tjänster.

Den som hamnar i träsket arbetar ofta heltid, tar många jourpass och bär ett betydande kliniskt ansvar. Men utan fast anställning är det svårt att planera livet, få ett bostadslån eller säga ifrån om brister i arbetsmiljön. Den som är beroende av ett nästa steg har skäl att inte vara besvärlig.

…

Här har vi i facket en jätteviktig roll att spela. Vi måste fortsätta att ligga på arbetsgivare och politiker, visa på problemen och presentera lösningar.

…

Konsekvenserna sträcker sig längre än till en drabbad individ. Kliniker som bygger bemanningen på ständigt roterande vikarier förlorar kontinuitet. Handledningen blir fragmenterad, och patienterna möter ständigt nya ansikten. Samtidigt riskerar vården att tappa läkare tidigt i karriären till andra branscher, efter att samhället har investerat i dessa individer genom Sveriges längsta utbildning.

Det paradoxala är att regionerna samtidigt vittnar om läkarbrist inom en rad specialiteter. Bristen gäller specialister, men specialist blir man bara genom en fullgjord ST-tjänst. Varje år en legitimerad läkare fastnar i vikariat är ett tappat specialistår.

Texten ovan är ett utdrag från Signerat i Läkartidningen. Läs texten i sin helhet på läkartidningen.se

12/10/2026

Hänvisningar till rikets säkerhet används allt oftare för att hemlighålla uppgifter om läkares namn och löner. Nu hoppas Läkarförbundet att en dom i Högsta förvaltningsdomstolen blir vägledande.
– Rikets säkerhet ska skyddas naturligtvis, men rikets säkerhet får inte bli ett universalargument för att avskaffa det öppna samhället, säger ordförande Hanna Kataoka.

Läs hela intervjun i Dagens Medicin.

07/10/2026

Entréhallen på Världskulturmuseet i Göteborg bubblar av förväntansfulla deltagare. Det är dags för den första underläkarmässan, och studenter och läkare tidigt i karriären ska få svar på alla frågor om framtiden. Hur länge kommer AT att finnas kvar? Hur många BT-platser kommer att finnas? Ska man göra BT fristående eller integrerat med ST?

Efter att ha spenderat några timmar på mässan och pratat med otaliga framtida kollegor slår det mig att så många av studenterna verkar ganska desillusionerade om sin framtid. Trots att de snart tar examen från en lång universitetsutbildning till världens roligaste yrke så finns det en oro inför framtiden. Det finns en stor osäkerhet kring vilka anställningsmöjligheter som kommer att finnas, om arbetsgivaren kommer att vilja ta kostnaden för introduktionstjänsten som BT innebär och inte minst om möjligheten att förhandla om sin lön.

1996 skrev Läkarförbundets dåvarande ordförande Robert Leth ett inlägg i Läkartidningen med rubriken ”Vikariatsträsket måste bort”. 30 år senare känns det som om träsket har djupnat. Det är lätt att känna sig nedslagen, men det ligger inte för mig eller Läkarförbundet att deppa ihop. Vi arbetar oförtrutet vidare enligt devisen ”håll i och håll ut”.

Vi vet ju nämligen vad som behöver göras. Genomförs följande 5 punkter så är jag övertygad om att framtida förtroendevalda i Läkarförbundet slipper skriva fler texter om vikariatsträsket, och våra unga kollegor får den trygga start på arbetslivet de förtjänar.

….

Se de fem punkterna i bilderna.

…

När jag själv gick på AT-mässan 2010 träffade jag en äldrekursare som rekommenderade AT på Norra Älvsborgs länssjukhus, dit jag inte hade tänkt söka. Men det lät som en bra arbetsplats, så jag skickade in en ansökan, fick erbjudande om AT och är kvar på sjukhuset 15 år senare. Jag vet att den här typen av mässor inte ska underskattas för framtida karriärval.

Missade du någon av underläkarmässorna nu i höst? Lugn – det kommer nya chanser för såväl arbetsgivare som blivande kollegor.

Läs texten i sin helhet i Läkartidningen.

01/10/2026

En viktig facklig framgång!

Anställs du som läkare ska du också få arbeta som läkare.

Efter flera års fackligt arbete har Västra Götalands läkarförening och SYLF Göteborg fått gehör. Sahlgrenska anställer inte längre underläkare för omvårdnadsuppgifter. Frågan har drivits sedan 2023 – genom dialog med arbetsgivaren och genom fackliga tvister. Och arbetet har gett resultat även på andra sjukhus i regionen.

För oss handlar det både om läkarnas möjlighet att utvecklas i sin profession och om att sjuksköterskebristen måste lösas med rätt bemanning och rätt kompetens – inte genom att flytta arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper.

– Anställs du som läkare ska du också få arbeta som läkare och utvecklas i din profession. Det borde egentligen vara självklart, säger Louise Karlsson, styrelseledamot i VGLF och tidigare ordförande i SYLF Göteborg

Fackligt arbete tar ibland tid. Men det kan förändra på riktigt.

Läs mer om hur VGLF och SYLF Göteborg har drivit frågan på vår hemsida. Länken hittar du i kommentarsfältet.

29/09/2026

Svensk hälso- och sjukvård är van vid att diskutera kostnadseffektivitet. Nya läkemedel, behandlingar och medicintekniska metoder granskas noggrant. Vad kostar ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)? Är nyttan rimlig i förhållande till kostnaden?

När det gäller några av vårdens mest grundläggande resurser missar man att väga kostnad mot nytta. En distriktsläkare kostar pengar. En vårdplats kostar pengar. Därför har det under en lång tid varit frestande att hålla nere deras antal, men problemet är att kostnaden inte försvinner. Den flyttar bara någon annanstans, och samhällskostnaden riskerar att bli mycket högre än den eventuella vinsten.

Det finns också en föreställning om att primärvården och sjukhusvården konkurrerar om samma resurser, men att ställa vårdnivåerna mot varandra är alltför enkelt. Vad som sker på sjukhuset påverkar primärvården och vice versa.

I en kommande rapport från Läkarförbundet kan vi visa att bristen på allmänläkare får tydliga konsekvenser för hela vårdkedjan. Många patienter som söker vård på akutmottagningar hade i stället kunnat tas om hand i primärvården, och en del sjukhusinläggningar hade sannolikt kunnat undvikas om patienternas behov hade mötts tidigare och mer kontinuerligt av en allmänläkare. Undersökningen pekar också på brister i kontinuitet, eftersom sjukhusläkare ofta saknar möjligheten att samråda med en fast läkare i primärvården. Detta försvårar samordningen av vården och riskerar att leda till mindre effektiva vårdinsatser och ett ökat tryck på sjukhusen.

Läkare på sjukhus ser alltså mycket konkreta konsekvenser av en underdimensionerad primärvård. På motsvarande sätt begränsas inte konsekvenserna av för få vårdplatser till sjukhuset. Patienter i behov av inläggning vårdas ibland flera dygn på akutmottagningen, skrivs hem för tidigt eller läggs aldrig in. Detta orsakar onödiga dödsfall och skapar en enorm etisk stress för all personal. Dessutom leder det till en ökad belastning i primärvården, som måste hantera patienter som hade behövt en vårdplats.

Det intressanta blir därför inte bara vad en resurs kostar, utan vad bristen på resursen kostar.

Läs texten i sin helhet i Läkartidningen.

25/09/2026

På söndag 27 september är det Tjänstepensionens dag.

Vi vill passa på att uppmärksamma att tjänstepensionen under ett helt yrkesliv kan innebära en stor förbättring av din pension i förhållande om du enbart skulle ha den allmänna pensionen. Det är därför viktigt att arbeta på en arbetsplats som har tjänstepension.

Läkarförbundet förhandlar regelbundet om våra medlemmars pensionsavtal med arbetsgivarna och ser till att läkarna får en så bra pensionsdeal som möjligt.

16/09/2026

Julia Borg skriver om en ny typ av arbetsmiljöproblem som började dyka upp på kliniken i Kristianstad:

Jag är skyddsombud på psykiatrikliniken i Kristianstad. Vi är 9 ombud inom psykiatriförvaltningen i Skåne, och vi träffas minst en gång i månaden och pratar om arbetsbelastningen och hur vi kan samverka för ett bättre arbetsliv. Sedan något år tillbaka började en ny typ av arbetsmiljöfråga dyka upp på våra möten. Vi fick fler och fler indikationer om att taligenkänningsverktyget, som vi läkare på vissa håll var ålagda att använda oss av, var så ineffektivt och dåligt att det påverkade arbetsmiljön för våra medlemmar.

Inom Skånepsykiatrin tog man på vissa håll bort möjligheten att diktera som vanligt till en sekreterare – läkarna tvingades att antingen använda taligenkänning eller skriva sina anteckningar själv. Det ledde till en stor belastning för redan ansträngda kollegor i verksamheter som dras med kronisk underbemanning. Ledningen slog dövörat till: taligenkänning var framtiden. Punkt slut.

Vi skyddsombud samlade oss och skrev i våras en så kallad 6:6a-anmälan enligt arbetsmiljölagstiftningen och skickade den till arbetsgivaren. Vi ställde krav på att ingen läkare ska tvingas använda taligenkänning, om man inte själv vill förstås. Några veckor senare var problemet löst. I dag använder den som vill taligenkänning, de andra slipper.

Under de kommande åren kommer vården att förändras av digitaliseringen och AI i en omfattning vi knappt kan överblicka i dag. Frågan är inte om nya system kommer att införas, utan på vilka villkor det görs.

Vår 6:6a-anmälan i Kristianstad löste inte alla vårdens problem, men den påminde mig om något viktigt: fackliga verktyg fungerar.

Skyddsombud gör skillnad.

Organisering och medlemskap i Läkarförbundet spelar roll.

Jag vill skicka en uppmaning till mina kollegor, både teknikentusiasterna och teknikskeptikerna: ta reda på om det finns ett skyddsombud på din arbetsplats. Om det finns, fråga hur den digitala arbetsmiljön följs upp och om du kan hjälpa till. Finns det inget skyddsombud så är det kanske nu du ska kliva fram?

Den digitala arbetsmiljön behöver inte fler åskådare. Den behöver fler skyddsombud.

Läs texten i sin helhet i Läkartidningen.

14/09/2026

- Läkarutbildning är en utmärkt grund för den som vill påverka i frågor som rör hälso- och sjukvård, säger Simon-Fredrik Schell underläkaren som precis har kommit hem från Bryssel där han praktiserat på europeiska läkarförbundens organisation, CPME.

Efter läkarutbildningen ledde intresset för att påverka Simon till en praktikplats på Standing Committee of European Doctors (CPME). Organisationen representerar läkarförbund i 36 länder och fler än 1,7 miljoner läkare. Läkarförbundet är en av medlemmarna.

– Jag har fått möjlighet att arbeta med alla delar av ett påverkansarbete. För mig blev det tydligt att läkarnas röster är avgörande när lagstiftning ska utformas.

Simon-Fredrik Schell ser ett behov av att läkare, och även forskare, bidrar till att skapa en bättre balans genom att påverka och sprida forskningsresultat.

– Inom EU fattas många beslut som påverkar läkarnas vardag i alla medlemsländer. Vi behövs som en motvikt till andra aktörer.

En fråga som Simon tycker illustrerar vikten av att läkarkåren engagerar sig i EU-frågor är AI. Frågan är särskilt aktuellt just nu mot bakgrund av de avregleringar som EU tagit initiativ till för att möta konkurrensen från Asien och USA. Detta påverkar också AI som används för medicinska syften.

– Företagen är pådrivande för att ta bort hinder för utveckling, men AI i sjukvården kan innebära stora risker. Läkare måste kunna lita på att tekniken är säker, både när det handlar om behandling och patientuppgifter.

Simon har ännu inte bestämt sig för vad han ska göra i framtiden, om han ska forska eller arbeta kliniskt. Han är dock säker på att han även framöver vill engagera sig i frågor som är viktiga för vården.

– Jag kommer nog inte att kunna hålla mig borta från påverkansarbete. Om vi läkare inte kliver in kommer andra aktörer att göra det, som kanske saknar viktig kunskap om hur ett förslag fungerar i praktiken eller inte har allmänhetens intressen framför ögonen.

Läs hela intervjun på slf.se