Läkarförbundet

Läkarförbundet Sveriges läkarförbund är ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar över 60 000 läkare.

Läkarförbundets styrka ligger i att flertalet av Sveriges läkare är anslutna till förbundet. Tillsammans är vi starka och kan påverka framtidens hälso- och sjukvård. Vi tror på svensk sjukvård och arbetar för att utveckla och förbättra den. Förutom att driva fackliga frågor såsom löner, arbetsmiljö samt anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och sjukvår

dspolitik, företagande och ledarskap. Som medlem kan du få bättre villkor och förutsättningar genom hela ditt yrkesliv. Och trygghet om du skulle hamna utanför, eller bli anmäld. Vi erbjuder personlig rådgivning i frågor som exempelvis löne- och anställningsvillkor, anmälningsärenden, arbetsrätt och sjukvårdsjuridik.

Nu har våren kommit och med den fylls Läkarförbundets rådgivning av läkare vars utbildningstjänst förlängs - mer eller m...
28/05/2026

Nu har våren kommit och med den fylls Läkarförbundets rådgivning av läkare vars utbildningstjänst förlängs - mer eller mindre explicit för att klara av sommarbemanningen.

Exempel på problem som våra medlemmar tar upp är:

❗Planerade sidoplaceringar som behövs i utbildningen ställs in, för att läkaren måste arbeta kvar på sin egen klinik.

❗I stället för tydliga exempel på vad som saknas i kompetensen får läkaren oklara omdömen, som att den upplevs som osäker eller otrygg.

❗Äldre sjukskrivningar tas fram som skäl, och man hänvisar till att utbildningen därför behöver förlängas.

Här är våra råd:

💡Handledaren och verksamhetschefen ska kontinuerligt bedöma utbildningsläkaren utifrån målbeskrivningen.

💡Om utbildningsläkaren inte uppfyller målen bör det leda till en åtgärdsplan inte en allmän förlängning.

💡Tidsmålen är skarpa, det innebär att om du varit sjukskriven eller liknande så behöver din ST förlängas i motsvarande antal dagar.

💡Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet, men vid en utbildningstjänst måste arbetsgivaren också anpassa tjänstgöringen så att målen kan uppnås.

💡Kontakta medlemsrådgivningen för råd och stöd.

Om man inte kan konkurrera med frihet måste man konkurrera med lön, skriver Johan Gustafsson i Läkartidningens Signerat....
26/05/2026

Om man inte kan konkurrera med frihet måste man konkurrera med lön, skriver Johan Gustafsson i Läkartidningens Signerat.

Läkaryrket beskrivs ofta som ett kall, men på en arbetsmarknad där allt fler yrken erbjuder frihet och flexibilitet står läkare kvar med schemalagd arbetstid. Då blir lönen inte en detalj, utan en avgörande faktor för att attrahera framtidens kompetens.

Oroväckande nog finns läkaryrket inte längre med på ungdomars topp-10-lista över de mest attraktiva yrkena, enligt Ungdomsbarometern.

Jag behöver inte gå längre än till mina egna barn för att förstå vad problemet handlar om. De konstaterar glatt att jag går omkring i vita landstingskläder och ”ser ut som ett spöke”, medan grannarna i sina designplagg går till jobbet eller åker tjänstebil, äter vettig lunch på något trevligt ställe och sedan glider till sitt flotta kontor med fräck inredning. Om de ens lämnar hemmet. De jobbar från soffan eller från fjällstugan. Vi läkare är däremot nästan alltid schemalagda. Min äldsta dotter tycker att jag är mer som ett skolbarn som måste passa tider än en vuxen akademiker.

En sommardag cyklade jag till ett kvällspass och passerade grannarna som låg i solstolarna. ”Är ni fortfarande lediga?” frågade jag. Grannen lyfte sin laptop: ”Nej, vi jobbar.” Det är arbetsmarknaden 2026 i ett nötskal.

Samtidigt blir de alternativa möjligheterna till karriär för läkare fler. Tidigare var de hänvisade till regionerna. Ny teknik har skapat nya jobb för läkare inom teknikbolag och digital vård, men framför allt är det läkemedelsindustrin som lockar. Alternativen innebär i de flesta fall en helt annan flexibilitet och frihet än vad regionerna erbjuder.

Det här behöver de offentliga arbetsgivarna förhålla sig till. De kan inte luta sig tillbaka och förutsätta att tillräckligt många unga i framtiden ska vilja utbilda sig, arbeta och stanna kvar. De kan inte, av budgetskäl, fortsätta att hålla lönerna nere. Om man inte kan konkurrera med frihet måste man konkurrera med lön.

Sveriges läkarförbund arbetar för att få upp lönerna. Nu är det dags för arbetsgivarna att lyssna.

Läs texten i sin helhet på lakartidningen.se

Många underläkare arbetar i anställningar som kallas vikariat – men som sällan är vikariat i egentlig mening. En ny rapp...
21/05/2026

Många underläkare arbetar i anställningar som kallas vikariat – men som sällan är vikariat i egentlig mening. En ny rapport från Läkarförbundet visar på en utbredd och icke-transparent vikariatskultur inom sjukvården där både anställningsformer och rekrytering ofta används på fel sätt.

Att arbeta som underläkare före legitimation är mycket vanligt. Drygt åtta av tio läkare har haft sådana anställningar, och bland läkare under 40 år gäller det så många som nio av tio. Trots detta visar rapporten att dessa jobb sällan uppfyller kraven för vad ett vikariat ska vara.

Enligt gällande föreskrifter ska en läkare utan legitimation endast förordnas som vikarie för att ersätta en annan person, exempelvis vid sjukdom, semester eller vakans. Ändå svarar bara fem procent av de tillfrågade att de faktiskt vikarierade för en specifik, namngiven person.

– Här ser vi ett tydligt arbetsrättsligt problem. Vikariat används som anställningsform utan att villkoren är uppfyllda enligt kollektivavtalets mening. Det är inte bara oseriöst utan också direkt felaktigt, säger Hanna Kataoka, ordförande i Sveriges läkarförbund.

När nästan ingen ersätter en faktisk person används vikariat i praktiken för att täcka permanenta eller återkommande bemanningsbehov, konstaterar Läkarförbundet.

– Nästan ingen ersätter en verklig person. Då används anställningsformen felaktigt för att täcka ett permanent eller återkommande behov, säger Hanna Kataoka.

Rapporten visar också att rekryteringen till underläkartjänster ofta sker utan öppen konkurrens. Endast en av tio fick sitt senaste underläkarjobb genom att söka en utlyst tjänst.

Förutsättningarna för underläkare kommer dessutom att förändras snabbt. Från och med 2027 legitimeras läkare som examineras från svenska läkarprogram direkt, vilket innebär att möjligheten att arbeta längre perioder som underläkare med särskilt förordnande i stort sett försvinner.

– Det här är ett gyllene tillfälle för arbetsgivarna att städa upp. Nyexaminerade läkare ska mötas av riktiga utbildningstjänster och trygga anställningar, inte en kedja av osäkra visstidsanställningar. Det tjänar både läkare, arbetsmiljön och patienterna på, säger Hanna Kataoka.

Hurra för allmänläkarna! Idag är det World Family Doctor Day och Läkarförbundet vill uppmärksamma alla allmänläkare som ...
19/05/2026

Hurra för allmänläkarna!

Idag är det World Family Doctor Day och Läkarförbundet vill uppmärksamma alla allmänläkare som ger vård i livets alla skeden. Specialister i allmänmedicin utgör en central del av vårdcentralernas verksamhet. Kärt barn har många namn: familjeläkare, allmänläkare, distriktsläkare. Oavsett benämning är er insats avgörande.

Tyvärr kännetecknas svensk primärvård av dålig kontinuitet, bristande tillgänglighet och tung arbetsbelastning för läkarna. Läkarförbundet vill att primärvården byggs ut så att alla svenskar har en fast läkare i primärvården att vända sig till när de behöver det.

Därför vill vi rikta ett stort tack till alla våra kollegor inom primärvården, grattis på er dag!

Jessica Dolk är specialist i allmänmedicin och har gjort sin karriär i Gävleborg. Idag arbetar hon på Håstaholmens Hälso...
18/05/2026

Jessica Dolk är specialist i allmänmedicin och har gjort sin karriär i Gävleborg. Idag arbetar hon på Håstaholmens Hälsocentral i Hudiksvall, som drivs i privat regi.
Tidigare har hon varit anställd inom Region Gävleborg, och har på nära håll upplevt den uppmärksammade bolagisering av primärvården som regionen genomfört.

Förändringen gjorde att hennes fackliga engagemang tog fart. Jessica hade varit aktiv lokalt i flera år, men i samband med bolagiseringen krävdes mer insatser. Bland annat var hon med och återstartade Distriktsläkarföreningen i Gävleborg, där hon är ordförande.
- Reformen har ställt stora krav på oss när det handlar om att skapa fackliga strukturer som kan möta en ny verklighet. En viktig förändring är också att politiken har kommit närmare vår vardag, och det behöver vi förhålla oss till.
Bolagiseringen trädde i kraft efter årsskiftet, men hänger på en skör tråd. Oppositionen i regionen har lovat att återta verksamheterna om de vinner valet i höst. Reformen har inneburit att en allmänläkare blivit VD för hälsocentralerna. Jessica menar att det har gjort skillnad.

-Det märks att han vet hur primärvården fungerar och då pratar man på ett sätt som medarbetarna känner igen sig i. På sikt kan den nya organisationen bli bra för primärvården.

- Det här är en större fråga som inte bara handlar om min region. Om en stor andel av vården drivs privat så blir möjligheten att driva frågor sämre. Vi behöver fler fackligt aktiva i privatägda verksamheter, men vi behöver också se till att få tid för fackligt arbete.


Oavsett hur reformen i Gävleborg kommer att utvecklas så är det allmänmedicin som gäller för Jessica. Vägen dit var inte spikrak. Under studietiden övervägde hon kardiologi och upplevde under sin AT att allmänläkare behöver kunna så många olika saker för att göra ett bra jobb. Flera bra handledare visade henne hur roligt allmänmedicin kan vara och gjorde att hon kände sig hemma i specialiteten.


-Sjukhusets värld är ett undantag där patienten sällan befinner sig. I primärvården får jag möta människor där livet faktiskt pågår och följa dem över tid. Det är därför jag trivs så bra med allmänmedicin.

Läs artikeln i sin helhet på slf.se

Svårt sjuka patienter får vänta betydligt längre på planerade operationer än friska patienter som väntar på samma ingrep...
11/05/2026

Svårt sjuka patienter får vänta betydligt längre på planerade operationer än friska patienter som väntar på samma ingrepp. Brist på vårdplatser bidrar till ojämlikheten. Det visar en ny rapport från Läkarförbundet.

– Den viktigaste åtgärden för att komma till rätta med köerna är tillräcklig bemanning. Regeringen kan bidra till detta genom att värdesäkra de generella statsbidragen. Det skulle ge regionerna bättre förutsättningar för att kunna anställa, säger Hanna Kataoka, ordförande för Läkarförbundet.

Läkarförbundet har undersökt hur länge olika grupper får vänta på tre vanliga operationer: ländryggs-, knäprotes- och höftproteskirurgi. Resultaten visar att det är stora skillnader i väntetider mellan svårt sjuka respektive i övrigt friska patienter, särskilt när det gäller ländryggskirurgi och knäproteskirurgi. Exempelvis fick i övrigt friska patienter förra året vänta 42 dagar på ländryggskirurgi medan svårt sjuka hade 115 dagar i medianväntetid till samma operation.

Ett skäl till att svårt sjuka patienter får vänta betydligt längre är att de behöver opereras på sjukhus där det finns tillgång till intensivvård och eftervård. På sjukhusen råder vårdplatsbrist, vilket förlänger väntetiderna. Friskare patienter kan opereras inom öppenvården. Analysen pekar också på att regeringens riktade satsningar på enskilda diagnoser, såsom höftleder, grå starr och framfall, kan bidra till att öka ojämlikheten då de tenderar att gynna friskare patienter.

I rapporten pekar Läkarförbundet ut flera förslag på åtgärder. Bland annat efterlyser förbundet fler vårdplatser, satsningar på bättre arbetsmiljö i regionerna samt långsiktig styrning och finansiering från statens sida.

– Både regeringen och regionerna behöver agera för att öka jämlikheten till vård. Staten måste upphöra med punktinsatser och regionerna behöver ersätta besparingar med satsningar på att utbilda, behålla och rekrytera klinisk personal, säger Hanna Kataoka.

Millenniumprojektet har bara i Västra Götalandsregionen, beroende på hur man räknar, kostat 4–6 miljarder kronor, och i ...
07/05/2026

Millenniumprojektet har bara i Västra Götalandsregionen, beroende på hur man räknar, kostat 4–6 miljarder kronor, och i Region Skåne 2,9 miljarder, skriver Anna Rask-Andersen i Läkartidningens signerat.

Sedan Anna skrev texten i Läkartidningen har Uppdrag granskning rapporterat om de stora arbetsmiljöproblem som införandet av Cosmic Sussa orsakat och visar på brister i upphandlingen. Socialminister Jakob Forssmed har tillsatt en haveriutredning. I texten i Läkartidningen kopplar Anna Rask-Andersen ihop Milleniumhaveriet med en del av tystnadskulturen som kallas ”organisatorisk dövhet”. ..

I Sverige är det välkänt vilka katastrofala följder som tystnadskulturen kring regalskeppet Vasa ledde till. Kung Gustav II Adolf ville ha ett imponerande krigsfartyg med två kanondäck. Test visade att skeppet var instabilt. Varningar framfördes, men ingen vågade stoppa projektet. Skeppet seglade ut och sjönk.

Ett aktuellt svenskt exempel på vad tystnadskultur kan leda till är haveriet kring Millenniumprojektet. Det fanns inte någon ”undanhållande tystnad”, då många bland sjukvårdspersonalen på golvet påtalade bristerna. Inte heller när haveriet väl var ett faktum förekom någon undanhållande tystnad från vårdpersonalens sida, utan de samlades utanför sjukhuset i Borås för att protestera. Felet var i stället den organisatoriska dövheten – chefer och politiker lyssnade inte. De var döva för åsikterna från vårdpersonalen.

Det blev bara en jungfrutur för Millennium i Västra Götalandsregionen. Ansvariga ville till en början inte erkänna att något hade gått snett. Notera särskilt att det trots haveriet i Västra Götalandsregionen tog tid innan överordnade i Region Skåne lyssnade på vårdpersonalens synpunkter och journalprojektet stoppades även där.

Tänk så mycket sjukvård vi hade fått för pengarna, om de styrande inte hade varit döva för de invändningar mot Millennium som redan från början fanns från läkarkåren och annan sjukvårdspersonal.

Läs texten i sin helhet i Läkartidningen.

04/05/2026

Läkarförbundets ordförande: Bara läkare vet vad läkare behöver. Vad har jourersättning, semester, löneutveckling och inflytande över arbetsvillkoren gemensamt? Hanna Kataoka om varför ett starkt läkarfack är avgörande för läkarnas villkor och sjukvårdens framtid.

Arbetsmiljödagen 2026:   Under våren träffar Läkarförbundet Sjukvårdsminister Elisabet Lann flera gånger inom ramen för ...
28/04/2026

Arbetsmiljödagen 2026:

Under våren träffar Läkarförbundet Sjukvårdsminister Elisabet Lann flera gånger inom ramen för den nationella kraftsamlingen för arbetsmiljön i hälso- och sjukvården. Efter påtryckningar från Läkarförbundet och andra fackliga organisationer och efter Arbetsmiljöverkets larm i vintras kallade ministern till flertal möten om vårdens arbetsmiljö. När Arbetsmiljöverket gör inspektioner prickas tre av fyra arbetsplatser inom sjukvården. På sjukhusens akutmottagningar lever 80% inte upp till arbetsmiljölagens krav.

En arbetsmiljö som inte håller får konsekvenser för både läkare och patienter.
En hållbar arbetsmiljö skapas inte av enskilda insatser, utan genom långsiktigt ansvar på alla nivåer.

Sveriges läkarförbund driver läkarnas arbetsmiljöfrågor gentemot regering, riksdag och SKR. I år är det valår och i Sverige säger väljarna gång på gång att vården är den viktigaste politiska frågan. Inför valet 2026 vill Läkarförbundet sätta arbetsmiljön i vården där den hör hemma; mitt i den politiska debatten.

När världen skakar måste läkaren stå stadigt.Det finns ögonblick då världen skakar och förändras dramatiskt mitt framför...
27/04/2026

När världen skakar måste läkaren stå stadigt.

Det finns ögonblick då världen skakar och förändras dramatiskt mitt framför våra ögon. Vi lever i en sådan tid nu. Polariseringen tilltar, samhällsnormer förändras i realtid och etiska gränser som till helt nyligen känts självklara har kraftigt förskjutits. Hur ska man som läkare kunna stå stadigt i sin yrkesetik och hålla fast vid sin inre moraliska kompass när världen skakar och skälver?

Den frågan var temat för etikdagen som Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund nyligen anordnade. ”Vilken barrikad ska vi stå på när normer förskjuts?” var det bärande temat. Under dagen betonade flera talare att det inte är självklart att vi läkare, trots våra etiska koder, automatiskt hamnar på ”rätt” sida av historien. Tyvärr är historien full av exempel på läkare som stått på barrikader som senare har visat sig vara både smutsiga och direkt förkastliga.


Professor Folke Tersman gav ett råd som fastnade hos mig: tänk själv, men inte ensam. Vi måste alltid göra egna etiska bedömningar och ta ansvar för dem. Samtidigt måste vi lyssna på andra så länge det inte finns skäl att misstro deras omdöme. Det är i den kombinationen, mellan dialog och självständighet, som de mer hållfasta besluten formas, och det är där vi tränar vår etiska styrka och förmåga.

Kanske är det just detta som är läkaryrkets svåraste uppdrag i dag: att hålla fast vid empatin när omvärlden skriker efter förenklingar, att värna autonomin när någon vill ta genvägar, att fortsätta se varje patient som en hel människa när stressen lockar fram den professionella distansen.

När världen skakar måste läkarna stå stadigt, fast förankrade i sin yrkesetik och ständigt med ett öga på den inre moraliska kompassen. Och vi ska aldrig glömma att läkaren i sin gärning alltid ska ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Detta är och måste förbli den etiska grundpelaren för alla läkare.

Läs texten i sin helhet i Läkartidningen.

Adress

Villagatan 5
Stockholm
11432

Öppettider

Måndag 09:00 - 17:00
Tisdag 09:00 - 12:00
Onsdag 09:00 - 17:00
Torsdag 09:00 - 17:00
Fredag 09:00 - 15:45

Telefon

+4687903300

Webbplats

https://slf.se/app/uploads/2024/01/lakarforbundets-riktlinjer-for-kommentarshantering-i-s

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Läkarförbundet postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till Läkarförbundet:

Dela