Sveriges Museer

16/10/2026

Konsten efter valet – hur samarbetar vi framåt?

Vilken roll får samtidskonsten i det nya politiska läget, och hur kan vi tillsammans stärka konstens förutsättningar och plats i samhället?

Under Samtidskonstdagarna, arrangerade av Statens konstråd, medverkade Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer, i ett panelsamtal om konsten efter valet, det förändrade politiska landskapet och möjligheterna till fortsatt samverkan.

I en tid när kulturpolitiken står inför viktiga vägval behövs dialog, gemensamma initiativ och samarbeten som stärker konstens frihet, tillgänglighet och betydelse i samhällsutvecklingen. Tack till Statens konstråd för viktiga samtal och möten under Samtidskonstdagarna!

16/10/2026

”Kultur kan inte bara handla om att bevara Vasaskeppet”
Hur skapar vi en kulturpolitik som inte bara värnar det förflutna, utan också ger utrymme för framtidens konst, idéer och uttryck?
I en ledare i Dagens Nyheter tar Max Hjelm avstamp i måndagens Kulturpolitiska samling, arrangerad av Sveriges Museer och Svensk Scenkonst, och riktar kritik mot en kulturpolitik där beredskap, kulturarv och samhällsnytta allt oftare används för att motivera kulturens existens.
Hjelm varnar för att politiska prioriteringar riskerar att begränsa konstens frihet och att kulturlivet, i sin jakt på finansiering, tvingas anpassa sig efter rådande politiska ideal.
”Ett samhälle på frammarsch, med tillväxt och framtidstro – är ett som kastar sig ut i det okända, spränger gränser och kommer med något nytt.”
Det är en viktig röst i det samtal som Sveriges Museer och Svensk Scenkonst vill väcka med initiativet Visionen om Kulturriket Sverige.
Hur skapar vi en kulturpolitik som både värnar vårt gemensamma kulturarv och ger utrymme för nya berättelser, konstnärlig frihet och framtidens kulturskapande?
Vi välkomnar att diskussionen fortsätter – också på landets ledarsidor!
Läs hela ledaren i DN:

Beredskap och kulturarv, så kan den rådande kulturpolitiska trenden sammanfattas. Kom med något nytt.

16/10/2026

Hur skapar vi en kulturpolitik som inte bara värnar det förflutna, utan också ger utrymme för framtidens konst, idéer och uttryck?

I en ledare i Dagens Nyheter tar Max Hjelm avstamp i måndagens Kulturpolitiska samling, arrangerad av Sveriges Museer och Svensk Scenkonst, och riktar kritik mot en kulturpolitik där beredskap, kulturarv och samhällsnytta allt oftare används för att motivera kulturens existens.

Hjelm varnar för att politiska prioriteringar riskerar att begränsa konstens frihet och att kulturlivet, i sin jakt på finansiering, tvingas anpassa sig efter rådande politiska ideal.

”Ett samhälle på frammarsch, med tillväxt och framtidstro – är ett som kastar sig ut i det okända, spränger gränser och kommer med något nytt.”

Det är en viktig röst i det samtal som Sveriges Museer och Svensk Scenkonst vill väcka med initiativet Visionen om Kulturriket Sverige.

Hur skapar vi en kulturpolitik som både värnar vårt gemensamma kulturarv och ger utrymme för nya berättelser, konstnärlig frihet och framtidens kulturskapande?

Vi välkomnar att diskussionen fortsätter – också på landets ledarsidor!

Läs hela ledaren i DN:

https://www.dn.se/ledare/max-hjelm-kultur-kan-inte-bara-handla-om-att-bevara-vasaskeppet/

13/10/2026

Stort engagemang för framtidens kulturpolitik – hur bygger vi Kulturriket Sverige?

450 deltagare på plats, ett hundratal som följde livesändningen och närmare 2 000 visningar av programmet i efterhand hittills!

I måndags samlade Sveriges Museer och Svensk Scenkonst politiker, näringsliv, akademi, myndigheter och kulturliv till årets Kulturpolitiska samling på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

För tredje året i rad möttes olika perspektiv i samtal om kulturens roll i samhällsutvecklingen. Årets tema, *Kulturriket Sverige*, satte fokus på behovet av en ny, visionär kulturpolitik.

Vad kan vi lära av våra nordiska grannländer? Hur kan kulturen bli en starkare kraft i hela landet? Vem ska finansiera kulturen och värna dess frihet? Och vad krävs av politiken för att kulturen ska få en självklar plats i samhällsbygget?

Det blev en dag fylld av engagerade diskussioner, nya perspektiv och viktiga frågor att ta vidare. Under ledning av moderator Sharon Jåma tog vi ytterligare steg i samtalet om framtidens kulturpolitik.

Missade du dagen? Se samtalen i efterhand!
Alla programpunkter från den 12 oktober finns att se på Youtube. Titta, inspireras och dela gärna vidare så att samtalet fortsätter!

Se hela sändningen:
https://www.youtube.com/live/Juf5LzYMivY

Läs mer:
https://sverigesmuseer.se/kulturpolitisk-samling-2/

Stort tack till alla medverkande och deltagare för en inspirerande dag med konstruktiva samtal och stort engagemang!

13/10/2026

Nu bygger vi kulturriket

Det stora intresset för att diskutera framtidens kulturpolitik och behovet av fortsatt samarbete stod i centrum när Kulturpolitisk samling 2026 avslutades. Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst, och Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer, summerade dagen tillsammans med moderatorn Sharon Jåma.

– Det jag framförallt har med mig är att det finns ett enormt intresse för att diskutera kulturpolitik, konstaterade Mikael Brännvall.

Han lyfte fram det stora engagemanget bland både medverkande och publik och menade att det, trots olika utgångspunkter, finns en bred samsyn om behovet av en ny kulturpolitik.

Gunnar Ardelius höll med och framhöll att både energin och idéerna finns för att formulera en gemensam vision om ett kulturrike. Han såg också möjligheter att utveckla det nordiska samarbetet och föreslog att branschorganisationerna skulle fördjupa samtalen om kulturpolitik på nordisk nivå.

– Jag tror att vi lever i en renässans för det nordiska. Det finns en tradition i Norden av gemensam kulturpolitik som gör avtryck i hela världen. Så jag tänker att våra branschorganisationer ska gå ihop och ha samtal på nordisk nivå och sedan föra in de tankarna och diskussionerna på en svensk scen framöver, sade Gunnar Ardelius.

Mikael Brännvall instämde och pekade på att de nordiska länderna har liknande modeller för kulturens finansiering och organisering, men samtidigt tillräckligt stora skillnader för att kunna lära av varandra.

Avslutningsvis välkomnade de publiken till en ny omgång av Kulturpolitisk samling hösten 2027.

Se samtalet live eller i efterhand:

https://www.youtube.com/live/Juf5LzYMivY

Läs mer om Kulturpolitisk samling:

https://sverigesmuseer.se/kulturpolitisk-samling-2/

13/10/2026

Varför väljer människor att investera sitt kapital i kultur? Hur resonerar de och vad vill de se från politiken? Det var några av frågorna i programpunkten “Kulturen och kapitalet” där företrädare för näringslivet samtalade om möjligheter, ansvar och drivkrafter.

Jan Wejdmark, Senior Partner på Granö Beckasin AB, beskrev arbetet med att vända den negativa utvecklingen i sin egen hemby Granö i Västerbotten. Genom privata investeringar i besöksnäring och kultur har orten börjat växa igen, efter 50 år av avfolkning. En av satsningarna är kulturcentret Sjungaregården som bland annat visar utställningen Arctic Highways med samtida urfolkskonst.

– Kulturen är inget tillägg utan en central del i samhällsbygget. Vi vill skapa en förebild så att andra kan göra på ungefär samma sätt.

Lina Sjöquist, generalsekreterare för Familjen Robert Weils stiftelse, beskrev hur familjens erfarenheter av nazismens förföljelser präglar verksamheten än idag. För dem är skyddet av demokratin en central drivkraft.

- Vi vet att politik, ekonomi och kultur är delar av samma ryggrad. Grunden är frågan om hur världen ska se ut och vilket Sverige vi behöver och vill ha.

Lovisa Hamrin, styrelseordförande i The Hamrin Foundation, lyfte även betydelsen av att privata aktörer bidrar med mer än pengar. Stiftelsen är bland annat engagerad i konstmuseet Vandalorum i Värnamo, som sammanför konst- och designstudenter med småländsk industri.

- Alla tycker att Mandalorum har blivit så bra men då ska man komma ihåg de första 20 åren när nästan ingen gillade idén. Då är man viktig som företagare och partner till de som vill något. Att man stöttar, fortsätter tro på idén och tål motgångar. Det handlar om mer än pengar.

Anna Olinius, filantropiexpert på SEB, beskrev hur banken genom rådgivning och nätverk hjälper privatpersoner att hitta ändamål att stödja och former för sitt engagemang

- Otroligt många av våra kunder vill engagera sig i samhället men det är inte lika utbrett i Norden som i till exempel USA.

Se samtalet live eller i efterhand:
https://www.youtube.com/live/Juf5LzYMivY

Läs mer:
https://sverigesmuseer.se/kulturpolitisk-samling-2/

12/10/2026

krävs av politiken – och vilket steg bör tas först?
Kulturens plats i skolan, folkbildningens framtid och behovet av en modern kulturpolitik. Under Kulturpolitisk samling möttes Anna Ekström (S), tidigare utbildningsminister, och Nike Örbrink (KD), gruppledare i Stockholm, i ett samtal om politikens ansvar för att stärka kulturen och möta framtidens utmaningar.
Anna Ekström (S) lyfte folkbildningen, kulturskolan och de estetiska ämnena som grundläggande delar av Sveriges kulturella infrastruktur. Hon betonade kulturens egenvärde och demokratiska betydelse och uttryckte oro över finansieringen av både kulturskolan och folkbildningen. Sverige har länge haft ett starkt barnperspektiv i kulturpolitiken, men hur väl värnar vi det idag? Ekström efterlyste en ny kulturpolitisk utredning och varnade för att kulturkrigsdebatten trängt undan de stora framtidsfrågorna.
- Jag skulle vilja sluta argumentera för estetiska ämnen utifrån att de är bra för matematiska färdigheter.
Nike Örbrink (KD) betonade att kultur är en del av välfärden och ska vara tillgänglig för alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomi eller intresse. Hon efterlyste en mer sammanhållen syn på kulturpolitiken i en tid präglad av AI, digitalisering och säkerhetshot. Under kommande mandatperiod behöver politiken stärka kulturens infrastruktur och beredskap, samtidigt som kulturskapares ekonomiska villkor måste säkras i en digital verklighet.
- Om det är en ny utredning som krävs vet jag inte - men det krävs en mer sammanhållen bild av vad kulturpolitik är i modern tid.

Titta live eller i efterhand här: https://www.youtube.com/live/Juf5LzYMivY
Läs mer om Kulturpolitisk samling här: https://sverigesmuseer.se/kulturpolitisk-samling-2/

12/10/2026

Vad skulle hända om människor tilläts använda sitt friskvårdsbidrag till exempelvis teater, konserter, museibesök och konstkurser? Det var fokus i programpunkten “Kultur som friskvård”. Sedan drygt ett år driver Sveriges Museer, Svensk Scenkonst, Svensk biblioteksförening och Svensk Live frågan om en skattemässig regeländring med målet stärka både folkhälsan och kulturens finansiering.

Mikael Brännvall, vd på Svensk Scenkonst, betonade att sambandet mellan kultur och hälsa är välbelagt och att kultur därför borde ses som en naturlig friskvårdsaktivitet.

- I vår undersökning Kulturbarometern uppger över hälften att de skulle använda friskvårdsbidraget till kultur om det var tillåtet. Förändringen skulle också gynna det småskaliga kulturlivet runtom i landet.

Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges Museer, menade att en stor del av det arbete museerna redan gör idag skulle komma fler till del.

- Det här är en del av att få in kulturen i samhällsbygget. Idag nås främst personer i storstäderna av kulturen.

Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, nämnde bibliotekens kulturfrämjande uppdrag, vid sidan av det läsfrämjande, som ett skäl att driva frågan i samverkan med andra.

- Det finns många barriärer för att ta del av kultur. Friskvårdsbidraget skulle vara ett sätt att komma till rätta med det.

Pelle Andersson, verksamhetsledare på Svensk Live, betonade även han betydelsen av ett levande kulturliv i hela landet.

- Förslaget skulle bidra till att sänka trösklarna till den gemenskap som livemusiken skapar. Det här är ett sätt att ta sig an breddad finansiering inom ett befintligt system.

Titta live eller i efterhand här: https://www.youtube.com/live/Juf5LzYMivY
Läs mer om Kulturpolitisk samling här: https://sverigesmuseer.se/kulturpolitisk-samling-2/

12/10/2026

Vem säkrar kulturens plats i samhällsdebatten?
Varför har kulturen försvunnit från det breda offentliga samtalet? Under Kulturpolitisk samling diskuterade tre journalister mediernas ansvar, kulturens status och behovet av att åter göra konsten till en självklar del av samhällsdebatten.
Max Hjelm, ledarskribent på Dagens Nyheter, beskrev hur konstarterna nästan försvunnit från ledarsidorna. Specialiseringen i medielandskapet har gjort kulturen till en angelägenhet för kultursidorna, trots att den är avgörande för att förstå människan och samhället. Han efterlyste större självförtroende i kulturdebatten och pekade på Norge, där stora museisatsningar gett kulturen en självklar plats i stadsbilden.
- Det har lyfts på flera håll att vi behöver utreda vad kulturen ska vara till för. Det är ett fattigdomsbesked. Under många decennier har vi tappat bort vad kulturen är.
Selma Brodrej, kulturjournalist på Dagens ETC, nyanserade bilden av kulturjournalistikens kris. På ETC lockar kultursidorna läsare och satsningarna lönar sig. Samtidigt domineras mycket av dagens kulturbevakning av kändisintervjuer och privatliv, snarare än konsten i sig. Hon efterlyste mer tid och utrymme för fördjupad kulturjournalistik och reflekterade över hur kulturen blivit alltmer upphöjd och distanserad från vardagen.
- Jag är lite förvirrad kring kulturens position och status. Kulturen har hamnat ännu högre upp på en piedestal, och vi har haft en kulturminister som inte vill vara i närheten av de kulturella uttrycken.
Erik Jersenius, kulturchef på Fokus, berättade om att han fick två områden att bevaka när han rekryterades: bildning och kulturkriget. Han konstaterade att medier och politiker har ett ansvar att lyfta kulturens betydelse och stärka bildningen.
- Att fyra miljoner såg Trollflöjten när den sattes upp - det är en svunnen tid. Det som sätts upp på Dramaten får inte intresse hos allmänheten på det sättet, det är något för kultursidorna.
Titta live eller i efterhand här: https://www.youtube.com/live/Juf5LzYMivY
Läs mer om Kulturpolitisk samling här: https://sverigesmuseer.se/kulturpolitisk-samling-2/

12/10/2026

Frankrike – när kultur blir en nationell självklarhet

Kulturens värden är exceptionella. Därför behöver de också värnas och stöttas på ett alldeles särskilt sätt. Det var ett av budskapen när Sophie Maysonnave, kultur- och vetenskapsråd samt chef för Franska Institutet i Sverige, gav en inblick i fransk kulturpolitik och kulturens plats i fransmännens vardag.

I samtal med moderator Sharon Jåma belyste hon frågor om politik, attityder och den kulturella identitetens betydelse.

- I Frankrike tar vi med barnen på bio, opera och bibliotek på ett naturligt sätt. För oss är kultur är som vatten - vi behöver det helt enkelt.

Sophie Maysonnave ser flera orsaker till kulturens plats i det franska samhället, bland annat en stark offentlig finansiering och politiska beslut som främjar inhemsk kultur. Med det statliga kulturkortet kan barn och unga gå på kulturaktiviteter eller köpa instrument för 150 euro och för biosalongerna är det obligatoriskt att visa en viss andel franska filmer. Dessutom går 10 procent av intäkterna från biobiljetter och digital streaming till en fond dedikerad till inhemsk filmproduktion.

- Fransk filmindustri blomstrar och Netflix är den största finansiären av fransk film.

Hon skickade också med publiken en påminnelse om den nationella självbilden. Man brukar säga att Frankrike är en kulturnation - men alla nationer är kulturnationer.

Se hela programpunkten för att höra fler franska perspektiv på privat finansiering, trygghetssystem för kulturskapare och kultur som soft power.

Se samtalet live eller i efterhand:
https://www.youtube.com/live/Juf5LzYMivY

Läs mer om Kulturpolitisk samling:
https://sverigesmuseer.se/kulturpolitisk-samling-2/