27/05/2026
Mr Falk är en av två lärare som tilldelades The Ellinor/Dr Tekle Award 2026. Här intervjuas han bland annat om vikten av att ställa krav, om Dr Kebrom Tekle som mentor och om sin syn på läraryrkets samhällsbetydelse.
+++
Rasmus Falk, lärare i samhällskunskap, religionskunskap och juridik, har vid en stor ceremoni i aulan på Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm tilldelats The Ellinor/Dr Tekle Award, ett pris som varje år går till lärare som utmanar elever akademiskt på ett alldeles särskilt och får dem att nå längre än de själva trodde var möjligt.
För Mr Falk är utmärkelsen både hedrande och känslosam. Han beskriver den som ett erkännande att han gör något bra i sitt arbete med eleverna.
Redan när han började lärarutbildningen gav han sig själv ett löfte: att varje dag komma till klassrummet med ambitionen att göra sitt allra bästa. Han hade själv upplevt skillnaden mellan bra och mindre bra lärare och såg tidigt vilken enorm påverkan en engagerad lärare kan ha på unga människor.
– Jag vill att eleverna ska känna att de går från lektionen och vill fortsätta diskutera och lära sig mer, säger han i intervjun.
Valet av läraryrket kom före ämnesvalen. Inspirerad av sin far, som också var lärare, växte drömmen fram redan under uppväxten vid familjens middagsbord där långa samhällsdiskussioner väckte hans nyfikenhet. Direkt efter gymnasiet började han lärarutbildningen och tog examen 2014. Samhällskunskap blev ett naturligt förstaval, medan religionskunskap lockade genom sina kopplingar till kultur, historia och samhällsutveckling. Senare utbildade han sig även inom juridik vid Lunds universitet, vilket idag blivit ett av de ämnen han brinner mest för att undervisa i.
En person som haft stor betydelse för hans utveckling som lärare är Kebrom Tekle, som också undervisade i samhällskunskap. Falk beskriver honom som en avgörande mentor som lärt honom vikten av höga akademiska förväntningar och konsekvens i lärarrollen.
– Att sänka kraven vore nästan att svika eleverna, säger Falk. Höga krav handlar om respekt, om att visa att man tror på elevernas potential och förmåga att lyckas.
Samtidigt betonar han vikten av förståelse och flexibilitet i en tid där många unga känner stor press. Han försöker möta elevernas olika förutsättningar utan att kompromissa med ambitionen att hjälpa dem utvecklas så långt som möjligt.
Särskilt starkt minns han elever som kommit in med svag språklig bakgrund men som genom hårt arbete och envishet lyckats utvecklas långt mer än de själva trodde var möjligt.
– Success stories handlar inte alltid om toppbetyg. Det kan handla om att aldrig ge upp, säger han.
Det är också just den känslan han hoppas att eleverna ska bära med sig långt efter skolåren: inte bara faktakunskaperna, utan upplevelsen av att ha vuxit som människa och klarat mer än de trodde att de kunde.
Trots priset ser han fortfarande utveckling som en självklar del av lärarrollen. Hans mål är att kunna hjälpa ännu fler elever.
– Det här kanske låter lite idealistiskt, men som lärare är det viktigt för mig att försöka hjälpa varje elev så mycket jag kan. Jag skulle vilja kunna ge alla lika mycket stöd, varje dag, hela tiden – men jag vet också att det inte alltid är möjligt. Förutsättningarna ser olika ut, och både tid och kapacitet har sina begränsningar.
– Samtidigt är det just det som driver mig: att hela tiden försöka nå och hjälpa fler elever. Jag vill göra skillnad för så många jag kan, eftersom jag tror att skolan och relationen till eleverna faktiskt kan bidra till ett bättre samhälle. Det är något jag vill fortsätta sträva efter i mitt arbete som lärare.