BalticWaters

01/09/2026

EU-kommissionen föreslår högre fiskekvoter för 2027, men betydligt lägre nivåer än vad ICES vetenskapliga råd öppnar för. Varför går de olika vägar?

I vår nya Östersjöbrief kan du läsa om skillnaderna mellan ICES råd och kommissionens förslag, vad partierna vill förändra och vilka fyra prioriteringar vi menar att nästa regering bör driva för att havet ska leva.

👉 Länk till briefen: https://balticwaters.org/oestersjoebrief-hur-mycket-osaekerhet-tal-oestersjoen

EU-kommissionen presenterade förra veckan sitt förslag till fiskekvoter i Östersjön för 2027. Förslaget innebär höjda kvoter för bland annat strömming och skarpsill. Samtidigt föreslår kommissionen betydligt lägre fångstnivåer för flera bestånd än vad ICES vetenskapliga råd medger...

31/08/2026

Trycket på havet ökar, samtidigt har vi en ofullständig bild av hur olika verksamheter påverkar havsmiljön. Det nya forskningsprojektet DYNAMITE tar ett helhetsgrepp för att leverera beslutsstöd som stärker förvaltningens förmåga att fatta hållbara beslut för ett levande hav.

Projektet fokuserar särskilt på sjöfarten, vars miljöpåverkan till stor del missats i havsplaneringen.

- Vi vill ge beslutsfattare ett verktyg som gör det möjligt att till bästa förmåga förutse konsekvenserna innan de uppstår. Det är så vi kan undvika att bygga in nya problem i havet, säger Ida‑Maja Hassellöv, professor i maritim miljövetenskap vid Chalmers, som leder projektet.

👉 Läs mer på vår hemsida: https://balticwaters.org/ett-nytt-beslutsstoed-foer-ett-hav-i-foeraendring

Trycket på havet ökar, samtidigt har vi en ofullständig bild av hur olika verksamheter påverkar havsmiljön. Forskningsprojektet DYNAMITE tar ett helhetsgrepp för att leverera beslutsstöd som stärker förvaltningens förmåga att fatta hållbara beslut för ett levande hav – i dag och i fra...

28/08/2026

Var och när leker strömmingen i Stockholms skärgård? 🐟 Den frågan försöker forskare vid Stockholms universitet svara på i ett projekt finansierat av BalticWaters.

Målet med projektet är att öka kunskapen om skärgårdens strömmingsbestånd och hur det är strukturerat. Och även om det fortfarande för tidigt att dra några slutsatser, pekar forskarnas data på positiv utveckling: att mängden strömmingslarver ökat de senaste två åren.

Följ med forskarna ut på trålexpedition i skärgården i denna fina film som Stockholms universitets Östersjöcentrum gjort! 🎥👇

Vill du veta mer om projektet? Läs mer här: https://balticwaters.org/projekt/var-och-nar-leker-strommingen-i-stockholm-skargard

För fjärde året undersöker forskare vid Stockholms universitet var ...

27/08/2026

Vi debatterar i Dagens Industri 📢

Om tio år vill vi att alla konsumenter ska kunna erbjudas hållbart fångad torsk och lax från ett återhämtat Östersjön. Det är möjligt. Men då måste politiken redan nu fatta rätt beslut, skriver Konrad Stralka, VD BalticWaters och Sara Kraft Westrell, kommunikations- och hållbarhetsdirektör, Axfood.

👉 Läs artikeln här: https://www.di.se/debatt/malet-torsk-fran-ostersjon-2035/

DEBATT: Om tio år vill vi att alla konsumenter ska kunna erbjudas hållbart fångad torsk och lax från ett återhämtat Östersjön. Det är möjligt. Men då måste…

27/08/2026

Idag, på Östersjödagen, hyllar vi vårt fantastiska innanhav! 💙 Läs mer om hur du kan stötta arbetet för en levande Östersjö och skänk en gåva här: https://balticwaters.org/bidra

26/08/2026

Under de senaste åren har Östersjöns havsbotten lyfts fram som potentiellt viktiga kolsänkor. Men hur påverkas havets förmåga att lagra kol när botten trålas? 🌊

Det har forskare från Stockholms universitet undersökt i en studie finansierad av BalticWaters. Resultaten ger ny kunskap om Östersjöns kolflöden och kan bidra till bättre bättre förvaltning och ett starkare skydd av mjukbottnar.

👉 Läs mer på vår BalticWaters hemsida: https://balticwaters.org/sa-foeraendrar-bottentralning-kolfloedena-pa-oestersjoens-havsbotten

Ett kilometerlångt trålspår, två forskningsfartyg och hundratals vattenprover. Genom detaljerade mätningar har forskare kunnat följa vad som händer i vattenmassan när Östersjöns havsbotten störs. Resultaten ger nya ledtrådar om bottentrålningens klimatpåverkan och hur vi kan skydda hav...

21/08/2026

Altinget frågade vilka vallöften vi efterfrågar från partierna i den pågående valrörelsen - vi svarade! 🌊🐟

Läs hela enkäten hos Altinget: https://www.altinget.se/miljo/artikel/enkat-det-har-ar-valloftena-vi-vill-hora

20/08/2026

Inom projektet Levande vikar har forskarna tittat närmare på hur olika grunda kustområden påverkas av motorbåtar. 🚤

Nu visar resultaten att riktigt inneslutna vikar är mest känsliga för båtpåverkan. Här kan båtarnas propellrar grumla upp bottenmaterial, vilket kan orsaka flera ogynnsamma effekter på vattenmiljö och vegetation.

– Om man ska sätta in åtgärder mot båtar är det i denna typ av vikar som det är viktigast att agera, säger Sofia Wikström, forskare i projektet.

👉 Läs mer i Stockholm universitets Östersjöcentrums artikel: https://www.su.se/enheter/stockholms-universitets-ostersjocentrum/nyheter/nyhetsartiklar/2026-08-20-inneslutna-vikar-ar-mest-kansliga-for-storning-fran-motorbatar

19/08/2026

De har överlevt de känsligaste stadierna, vuxit från nästan osynliga torsklarver till livskraftiga yngel och är snart redo för livet i Östersjön.🌊

Men innan de lämnar BalticWaters Fish Laboratory får de ett unikt fingeravtryck som ska hjälpa projektgruppen att följa deras fortsatta resa.🐟

👀 Hur märker man egentligen ett torskyngel? När lär de sig att simma? Och hur ska projektgruppen veta om en återfångad torsk kommer från projektet ReCod? Läs artikeln här: https://balticwaters.org/maerkta-torskyngel-foerbereds-foer-livet-i-oestersjoen

📸: På bild ser ni ett torskyngel 50 dagar efter kläckning. Foto: Madeleine Kullenbo

17/08/2026

Många havsvikar har länge kämpat med övergödning och syrebrist. I BalticSea2020s projekt Levande kust prövades därför en aluminiumbehandling som binder fosfor i botten – en metod som aldrig tidigare hade testats i bräckt havsvatten.

Efter de lovande resultaten i Björnöfjärden har BalticWaters och Stockholms universitet tagit arbetet vidare i projektet Levande vikar, där forskarna nu undersöker om samma metod kan hjälpa fler kustmiljöer att återhämta sig.

👉 Läs mer i SvD:

Skärgårdsviken kämpade mot övergödning och bottendöd, när en experimentell behandling förändrade allt. Metoden skulle kunna rädda fler delar av Östersjön, menar forskare. Så varför används den inte mer?