Före detta Lokalföreningen Attention-Solna-Sundbyberg

15/06/2026

”Riktlinjerna om npf kan missbrukas i nuvarande form ”
Vi föreslår Arbetsmiljöverket att den här versionen av riktlinjerna om autism eller adhd på arbetsplatsen dras tillbaka och revideras innan den används som vägledning, skriver forskare i en replik.

https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/riktlinjerna-om-npf-kan-missbrukas-i-nuvarande-form-/

Arbetsmiljöverket skriver i sitt svar till oss att myndighetens riktlinjer om hälsofrämjande insatser och arbetsanpassningar för personer med autism eller adhd på arbetsplatsen behöver läsas i sitt sammanhang. Det håller vi helt med om. Myndigheten uppger vidare att ”målgruppen är företagshälsan” och att ”detta perspektiv är avgörande för att undvika feltolkningar av innehållet”.

I rapportens första avsnitt står det dock att ”riktlinjerna kan vara användbara även för arbetsgivare, hr, skyddsombud, fackligt förtroendevalda, medarbetare, Försäkringskassan samt aktörer i primärvården och psykiatrin”, vilket för oss ytterligare understryker det problematiska med dessa riktlinjer.

Läs mer: ”Riktlinjerna om npf måste läsas i sitt sammanhang”

Riktlinjerna präglas av en genomgående tvetydighet: Å ena sidan slår man fast att anpassning är ett tvåvägsansvar: att bristande ögonkontakt inte är ointresse utan kan vara en strategi för aktivt lyssnande, att svårigheter att följa instruktioner kan bero på hur instruktionerna ges snarare än på den som tar emot dem, att "kollegor och chefer kan också vidga sin förståelse bortom det egna funktionssättet." Detta är insikter som kommer från forskning genomförd av autistiska autismforskare, det vill säga personer som är experter både på forskning och den levda erfarenheten och vi är glada att denna forskning uppmärksammas.

Å andra sidan genomsyras samma dokument av beskrivningar där svårigheterna konsekvent placeras hos individen: svårigheter att stå ut med att vänta, problem med att göra vad som förväntas, ett tänkande som leder till ”svårigheter att motsvara samhällets krav”.

Denna tvetydighet är inte neutral. När ett dokument säger att ansvaret är gemensamt och samtidigt att det är individen som ska kartläggas ner till hygienvanor och religiös tillhörighet så är det inte ett balanserat perspektiv. Det är en motsägelse. I en maktasymmetrisk relation som ett anställningsförhållande är det alltid den som har mindre makt som får ta konsekvenserna av sådana motsägelser.

Denna tvetydighet går även igen i hur riktlinjerna har arbetats fram: Arbetsmiljöverket uppger att ”expertgranskning och omfattande dialog har ingått. I processen har även funktionsrättsorganisationer samt yrkesverksamma personer med autism och adhd bidragit med erfarenheter och synpunkter.” Det vill säga ”experter” granskar och personer med levd expertis ”bidrar med erfarenheter och synpunkter”.

Vi vill ge Arbetsmiljöverket tre konkreta förslag:

1. Revidera denna version. Det är tydligt att riktlinjerna i sin nuvarande form riskerar att feltolkas och missbrukas. Vi föreslår att den här versionen dras tillbaka och revideras innan den används som vägledning.

2. Se över språket. Det finns ett genomgående behov av att se över hur målgruppen beskrivs. Ett enkelt ”minoritetsgruppstest” kan göras: om en formulering blir obehaglig eller direkt diskriminerande om man byter ut ”autism” eller ”adhd” mot till exempel ”kvinnor”, ”äldre” eller ”invandrare” så tyder det på att texten behöver omarbetas. Riktlinjerna bör också vara i linje med den internationella neurodiversitetsforskningen samt utgå från ett neuroaffirmativt förhållningssätt. Utifrån neurodiversitetsforskningen förstås autism och adhd som kognitiva funktionssätt som skiljer sig från majoritetens kognitiva funktionssätt, snarare än som kataloger av brister. I den nuvarande versionen av riktlinjerna saknas nästan helt perspektiv på de negativa hälsoeffekter som följer av minoritetsstress, diskriminering och strukturella barriärer i arbetslivet.

3. Basera arbetet framåt på reell erfarenhetsbaserad kunskap. Det räcker inte att bjuda in personer med autism eller adhd att medverka, om deras synpunkter inte kan påverka slutresultatet. Det är en återkommande frustration inom många minoritetsgrupper: att man blir konsulterad utan att bli lyssnad på. Framtida riktlinjer bör inte bara inkludera målgruppen i processen utan även låta deras perspektiv ha faktisk påverkan på innehållet. Det innebär också att expertgrupperna behöver sättas samman på ett sätt som erkänner erfarenhetsbaserad kunskap som just det: expertkunskap!

Sara Riggare, forskare vid Uppsala universitet och biträdande föreståndare för Centrum för forskning om funktionshinder

Hanna Bertilsdotter Rosqvist, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet och forskare inom autism- och adhd-fältet

Åsa Hedlund, docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle och forskare inom autism- och adhd-fältet

Tintin Appelgren, doktorand vid Stockholms universitet, Koreastudier med inriktning mot funktionshinderforskning

Sangeeta Bagga-Gupta, professor i pedagogik med tvärvetenskaplig bakgrund vid Högskolan i Jönköping, forskare inom bland annat funktionshinder, inklusive personer med adhd i arbetslivet

Liz Adams Lyngbäck, docent, specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Lina Homman, lektor i handikappvetenskap, Linköpings universitet

Rano Zakirova Engstrand, universitetslektor i specialpedagogik och forskare inom autism, specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Ellen Backman, forskare med fokus på funktionshinder och kommunikativa rättigheter vid Göteborgs universitet

Lilly Augustine, docent i handikappvetenskap, Högskolan i Jönköping

Marie Peny-Dahlstrand, docent i Arbetsterapi, Göteborgs universitet

Vi föreslår Arbetsmiljöverket att den här versionen av riktlinjerna om autism eller adhd på arbetsplatsen dras tillbaka och revideras innan den används som vägledning, skriver forskare i en replik. (1 kommentar)

14/06/2026

Många patienter med svår IBS uppvisar drag av autism och ADHD, visar svensk studie.
Ny forskning från en grupp forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet ger nya insikter om en möjlig koppling mellan irritabel tarm-syndrom (IBS) och neuropsykiatriska drag kopplade till autism och ADHD.

En svensk studie fann att en betydande andel patienter med svår IBS uppvisar autism- och ADHD-relaterade drag.

14/06/2026

Diagnoser ökar kraftigt samtidigt som intellektuell funktionsnedsättning blir mindre vanlig bland personer med autismdiagnos, visar svensk studie

I takt med att antalet autismdiagnoser ökar blir intellektuell funktionsnedsättning mindre vanlig bland de diagnostiserade, enligt en svensk studie.

14/06/2026

Gillberg om ESSENCE: Hur NPF och neurologin överlappar.
Här skriver Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri tillsammans med Elisabeth Fernell, neurolog och barnläkare, om projektet ESSENCE och hur de ser på skärningspunkten mellan psykiatri och neurologi.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) förekommer i uttalad form i de allra flesta populationer, i hela världen, hos åtminstone var tionde person. För att få kliniker av alla slag (inte minst psykiatriker, allmänläkare och neurologer) att få upp ögonen för att olika NPF (till exempel attention-deficit/hyperactivity disorder/ADHD, autism/autism spectrum disorder/ASD, motorisk koordinationsstörning/developmental coordination disorder/DCD, inlärningssvårigheter, tal-och språkstörning, tics och Tourettes syndrom) i allmänhet överlappar med varandra och endast undantagsvis förekommer i ”isolerad” form, har vår grupp myntat begreppet ESSENCE1-3. ESSENCE står för Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelomental Clinical Examinations.

Här skriver Christopher Gillberg tillsammans med Elisabeth Fernell om projektet ESSENCE och hur de ser på skärningspunkten mellan psykiatri och neurologi.

05/06/2026

Debatt ”Rapporten om autism och adhd gör oss allvarligt oroade”
”Riktlinjerna om npf måste läsas i sitt sammanhang”
Ingen kan tvingas till vård eller till att lämna uppgifter om sig själv. Detta perspektiv är avgörande för att undvika feltolkningar av innehållet, skriver debattörer från Arbetsmiljöverket i en replik.
Vi välkomnar engagemanget från forskare och professioner när det gäller Arbetsmiljöverkets riktlinjer för företagshälsans arbete med hälsofrämjande insatser och arbetsanpassningar för yrkesverksamma med autism eller adhd. Det visar att frågan är viktig och att många delar ambitionen om ett mer hållbart och inkluderande arbetsliv. Vi vill dock nyansera den bild som ges av riktlinjernas innehåll och syfte.
För att förstå riktlinjerna behöver man läsa dem i sitt sammanhang. Målgruppen är företagshälsan – en oberoende expertresurs inom arbetsmiljöområdet vars arbete styrs av hälso- och sjukvårdslagstiftning, sekretessbestämmelser och etiska riktlinjer som värnar individens integritet och självbestämmande.

Ingen kan tvingas till vård eller till att lämna uppgifter om sig själv. Detta perspektiv är avgörande för att undvika feltolkningar av innehållet, skriver debattörer från Arbetsmiljöverket i en replik.

05/06/2026

”Rapporten om autism och adhd gör oss allvarligt oroade”
​Anställda som misstänks ha autism eller adhd förväntas, på sin arbetsgivares initiativ, redogöra för hur de sköter sin kroppshygien, skriver forskare som läst Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer.
Nyligen publicerade Arbetsmiljöverket en rapport om hälsofrämjande insatser och arbetsanpassningar för personer med autism eller adhd på arbetsplatsen, i form av riktlinjer för företagshälsan. Vi är övertygade om att rapporten är framtagen med välvilja men efter att ha läst den är vi allvarligt oroade. Den innehåller flera delar som riskerar att göra mer skada än nytta och i värsta fall bidra till den diskriminering Arbetsmiljöverket vill motverka.

Anställda som misstänks ha autism eller adhd förväntas, på sin arbetsgivares initiativ, redogöra för hur de sköter sin kroppshygien, skriver forskare som läst Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer. (3 kommentarer)

05/06/2026

Vad händer när någon med egen erfarenhet av rättspsykiatrin får bli en del av lösningen för att skapa en fungerande utslussning?

Den frågan stod i centrum när NSPH-projektet Inflytande efter rättspsykiatrin och NSPH Västra Götaland förra veckan genomförde Sveriges första fördjupningsutbildning i rättspsykiatri för peer supportrar. Under fem dagar samlades tio deltagare för att dela erfarenheter och fördjupa sig i rättspsykiatrisk vård och de utmaningar som många patienter kan möta. Huvudtemat var utslussning från sluten rättspsykiatrisk vård till öppenvård, och vilken betydelsefull roll peer support kan spela i den processen.

Idag arbetar det bara två peer supportrar inom rättspsykiatrin i Sverige. Men intresset växer. En peer supporter är någon som själv har levt igenom det och därför kan ge något som ingen formell utbildning kan ersätta: ett levande bevis på att det går att ta sig vidare i livet. Att det finns hopp.

–Med den här utbildningen vill vi lägga grunden för att fler ska kunna arbeta inom området och bidra med hopp, förståelse och stöd till personer som ska tillbaka ut i samhället, säger Filippa Gagnér Jenneteg, NSPH:s utbildningsansvariga för peer support.

Läs mer om veckan som vi hoppas kan bli startskottet för något nytt inom svensk rättspsykiatri:
https://nsph.se/2026/05/27/forsta-utbildningen-i-sverige-om-rattspsykiatri-for-peer-supportrar/
Arvsfonden
Bilden: Filippa Gagnér Jenneteg och Michaela Eriksson från NSPH höll i peer supporter-utbildningen

05/06/2026

Häftet "Utformning av mitt boendestöd"
Forskning om boendestöd vid adhd och autism
KIND har två projekt som rör boendestöd för unga vuxna. I det ena projektet har vi utvecklat en arbetsmodell där unga brukare aktivt deltar i utformningen av sitt boendestöd. Det andra projektet fokuserar på gruppens psykiska mående och livssituation. Det är viktigt att brukarna får möjlighet att vara delaktiga i utformningen av sitt boendestöd, så att stödet passar deras önskemål och förutsättningar. Våra kartläggningar av kommunernas nuvarande arbetssätt har visat att stödets utformning varierar mellan olika kommuner och boendestödjare. Det har bland annat blivit allt vanligare att delar av stödet ges på distans. Vi har därför undersökt personalens och brukarnas syn på boendestöd på distans för att bättre förstå hur och när det kan användas. Eftersom synen på olika stödformer kan skilja sig åt från person till person är det viktigt att ta reda på vad varje enskild brukare föredrar. Det finns även ett stort behov av metoder som underlättar för unga brukare att aktivt delta i utformningen av sitt boendestöd.

Tillsammans med arbetsgrupper bestående av unga brukare med autism och adhd samt boendestödjare har vi tagit fram ett stödmaterial för unga vuxna och boendestödjare att tillsammans utforma stödet. Stödmaterialet har testats i en mindre genomförbarhetsstudie med lovande resultat. Forskningen har finansierats av Forte.

Välkommen att ladda ner och använda stödmaterialet nedan via länken. Det upplevdes som hjälpsamt bland annat för att lyfta frågor som annars sällan diskuteras och skapa en gemensam bild av stödet. Häftet nedan användes både vid uppstart och i pågående insatser och bidrog till mer strukturerade samtal och justeringar av stödet. Det kan också bidra till att unga i större utsträckning uttrycker sina behov och får inflytande över sitt boendestöd.

KIND har två projekt som rör boendestöd för unga vuxna. I det ena projektet har vi utvecklat en arbetsmodell där unga brukare aktivt deltar i utformningen av sitt boendestöd. Det andra projektet fokuserar på gruppens psykiska mående och livssituation.

03/06/2026

Sensorisk karta över Hallwylska museet :
-Vägledning för personer med NPF-diagnos
Den sensoriska kartan över Hallwylska museet fungerar som en vägledning för personer med NPF-diagnos. Den förklarar var det finns lugnare miljöer i museet som man kan dra sig tillbaka till och vilka rum som ger ett starkare sinnesintryck. Kartan är framtagen för att man ska ha möjlighet att i lugn och ro kunna planera sitt besök och få en bild över museet. Som komplement till kartan har vi tagit fram en kortare introduktionsfilm. Kartan finns att låna i museibutiken och den går även att ladda ner från denna webbplats.

Kartan är framtagen för att man ska ha möjlighet att i lugn och ro kunna planera sitt besök och få en bild över museet.

03/06/2026

Stöd och struktur för NPF är:
En plats för stöd, struktur och inspiration i mötet med barn som tänker och fungerar på sitt eget sätt. Här hittar du material, arbetssätt och kunskap som gör vardagen tydligare, lugnare och mer begriplig i skolan, i anpassad grundskola, på fritids och hemma.
SOS – NPF riktar sig till dig som möter personer med NPF i vardagen.Det kan vara som förälder, pedagog, assistent, elevhälsa eller annan stödperson. Materialet är skapat för att vara lätt att förstå, visuellt tydligt och anpassat för olika behov. Målet är att ge dig verktyg som gör det enklare att skapa struktur, förklara moment och förebygga stress.

Tydliga material, bildstöd och NPF‑anpassningar som skapar lugn, struktur och begriplighet i skola, fritids och hemma. SOS-NPF hjälper dig att förenkla vardagen med visuellt stöd och praktiska verktyg