https://www.facebook.com/329235813617059/

Alla vill leva, Eric Ugglas plats 2, Skövde (2026)

16/04/2026

Idag publicerade Internationalen sitt senaste poddavsnitt som är en intervju med Martin Smedjeback. Förutom sitt engagemang på klimatområdet berättar han om den slakteriblockad han gjorde med andra inom Alla vill leva och om den efterföljande rättegången. Poddavsnittet går nu att lyssna på via Internationalens hemsida och Youtube.

12/04/2026

Innan rättegång för aktivister i Alla vill leva den 18 mars så genomförde vi en fredlig och laglig manifestation utanför Skövde slakteri. De utpekade en person, Martin Smedjeback, som misstänkt arrangör och Smedjeback anmäldes för brott mot ordningslagen, togs åt sidan, och hölls kvar på platsen för förhör. Polisen hävdade också att alla närvarande var tvungna att uppge identitet som vittnen till det påstådda brottet.

"Att försöka tvinga alla deltagare i en stillsam allmän sammankomst att uppge identitet som vittnen till det påstådda arrangörskapet av samma sammankomst utgör på ett uppenbart sätt ett sådant hot mot den fria åsiktsbildningen." Detta skriver Jonas Lundström i en JO-anmälan som skickades in några dagar efter den aktuella manifestationen. Vi avvaktar med intresse vad JO (Justitieombudsmannen) kommer att säga om detta!

02/04/2026

Igår kom domen för de fyra som var i rättegång för två veckor sedan för en slakteriblockad. Samtliga friades!

Så här skriver Skövde nyheter om domen:

Skaraborgs tingsrätt anser att den aktuella manifestationen var ”ett led i opinionsbildning rörande djurhållning/slakt”.

Frågan var om manifestationen störde allmän ordning.

"Domstolen skriver att Martin Smedjeback knappast gjort sig skyldig till det genom att endast filma på plats.

”Han har inte stört allmän ordning”.

Beträffande de övriga åtalade konstaterar man att de visserligen fick bäras bort av polis, men att totalt fem deltagare knappast kan anses som en folksamling, vilket krävs för att det ska vara straffbart.

”Folksamling” är ett objektivt rekvisit som måste vara uppfyllt för att ett agerande ska vara straffbart”, skriver tingsrätten i sin dom.

Alla fyra friades från åtal om ohörsamhet mot ordningsmakten."

Det var så klart bra att aktivisterna friades. Nu återstår kampen för att djuren ska befrias. Det kommer att kräva betydligt mer men det går om vi är många som fortsätter att kämpa!

Foto: Skärmdump från Skövde nyheters hemsida.

25/03/2026

Annika Swann fick avsluta rättegången i förra veckan med sin plädering där hon försvarade varför hon satt framför Skövde slakteri förra året tillsammans andra inom Alla vill leva:

"Jag står här åtalad för att ha brutit mot lagen. Men lagar är inte eviga sanningar. De är i bästa fall ett uttryck för de värderingar ett demokratiskt samhälle råkar ha vid en viss tidpunkt. Men historien visar tydligt att lagar har justerats eller avvecklats som följd av att den etiska kompassen hos oss människor har ändrats. Historien är full av fasansfulla handlingar som först dömts som rätt för att senare förkastas.

För bara några decennier sedan var det fullt lagligt att
– Slå barn i uppfostringssyfte.
– Diskriminera människor på grund av sexualitet.
– Tvångssterilisera individer som ansågs ”olämpliga”.
– Utsätta djur för behandlingar som idag är straffbara.

I dessa och många fler fall, har lagen kommit att ändras därför att handlingarna ansågs oacceptabla. Och förändringen av lagen har inletts, med att individer i det demokratiska samhället skapat opinion mot att lagmän med hjälp av lag, dömer våld och övergrepp som rätt.

Vad som förr ansågs lagligt är idag kriminaliserat. Vad som förr försvarades med som ”nödvändigt, normalt, tradition eller en del av samhället - ser vi idag som övergrepp.

Vi har idag en utförlig djurskyddslagstiftning som ska syfta till att ”säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur”. Jag anser att livsmedelsindustrin systematiskt bryter mot de flesta paragrafer i lagen, som vi såg exempel på i sakframställan. Jag anser således att jag var på platsen för att förhindra brott. Jag tycker såklart att detta är ett arbete som polis och rättsväsende borde sköta, men eftersom de och ni istället väljer att lagföra mig, ligger nog det fortfarande ett stycke in i framtiden i en bättre värld med mindre våld.

Jag agerade inte för att skapa kaos, inte för egen vinning och inte av likgiltighet inför rättsordningen. Min handling var proportionerlig i relation till den skada som pågick och jag använde inga medel som syftade till att skada människor eller andra djur. Detta skiljer civil olydnad från extremism, godtyckligt sabotage eller personangrepp. Jag anser att det gör mig ansvarstagande och inte hänsynslös.

Personligen kan jag inte förstå hur någon kan tycka att det är etiskt att, för sin egen njutning, utsätta en individ, som inte kan försvara sig, för skräck, fasa, lidande och död. Detta oavsett om offret är ett barn, en kvinna eller den kännande individ vars kropp livsmedelsindustrin erbjuder människor att tillfredsställa sin lust med.

Foto på Annika under slakteriblockaden i Skövde förra året då hon intervjuades för en video.

24/03/2026

I förra veckan var det fyra djurrättare som stod inför rätta för att ha blockerat ett slakteri. Love Liljeroth var en av dem. Här är vad han sa under rättegången:

"Dostojevskij lär ha sagt att ’Medkänslan är människans största, ja kanske dess enda lag’.

Så när jag satt mig på tåget ner mot Skövde den 14 oktober förra året för att blockera infarten till Skövde slakteri, var det av medkänsla med de individer som går en våldsam död till mötes där inne. Individer som inte förtjänat att förslavas av människan, då de inte gjort något mot oss.

Vi dödade ungefär 125 miljoner landlevande individer på svenska slakterier förra året.
Vi skickar ner grisar i schakt som fylls med koldioxid som sakta kväver dem, vi skjuter kor i pannan med bultpistoler och doppar hönor i elektrifierat vatten för att bedöva dem.
Sen skär vi halsen av dem och låter dem förblöda till döds.

Individer vars enda värde i våra ögon är hur mycket de väger vid det ögonblick vi tar deras liv, ja hela deras existens tas ifrån dem.

Lagar finns till för att skapa ordning, trygghet och framförallt rättvisa.

Var är rättvisan för dessa individer?"

Fotot är från blockaden av Skövde slakteri förra året då Love blir bortburen.

22/03/2026

I onsdagens rättegång var Martin Smedjeback (längst till vänster på fotot) andre på tur att hålla sin slutplädering. Detta sa han i domstolen:

"På slakterier runt om i Sverige pågår ett massivt dödande på löpande band dag efter dag. När det gäller människor så ser vi tagandet av livet som det mest allvarliga brottet möjligt, men när det gäller djur så är massdödandet bara ännu en vardag. På Skövde slakteri under 2025 dödades 345 572 grisar och 29 797 kor och tjurar. De här djuren har lidit svårt under ett liv av utnyttjande men att komma till slakteriet är troligtvis den värsta upplevelsen i deras liv. Transporten dit är väldigt stressande men sen att lukta blod och svett hos artfränderna på slakteriet lär öka stressen ännu mer. Hur de dödas är värst för grisarna. Som vi såg på filmen som Annika visade så trycks grisarna in i en slags hiss där de förs ner. Koldioxid förs in i buren och det tar drygt en ångestfylld minut innan de förlorar medvetandet.
Bo Algers, professor emeritus på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), säger om detta:
”Det är ett oerhört ångestframkallande sätt för grisen att bedövas på, eftersom halten av koldioxid är så hög som 90 procent. Gasen bränner vid inandning. De försöker få luft genom att klättra uppåt i buren, på varandra, för att få luft.”

Det finns andra mindre plågsamma sätt att få grisarna medvetslösa men koldioxid används eftersom det är billigast.

Den nederländska historikern Rutger Bregman säger: ”Hur vi behandlar djur, är förmodligen den största moraliska katastrofen just nu.” Filosofen Peter Singer, som jag faktiskt intervjuade igår, säger något liknande. Alltså värre än alla krig, extremväder, tortyr i diktaturer. Orsaken till att det är en moralisk katastrof är att lidandet är så omfattande. Det drabbar dagligen miljarder av kännande individer och det pågår år efter år.

Om det nu är så hemskt som vissa historiker menar, hur kan det komma sig att vi tillåter det när vi har en bild av vårt samhälle som i grunden rättvist, rättssäkert och humant?

Utnyttjandet av djur och vårt dödande har pågått under tusentals år. Förr i tiden var många människor tvungna att döda djur för sin överlevnad. Eftersom det var obehagligt att döda andra så utvecklade vi människor olika kulturella och psykologiska försvar för dödandet. Vi försvarar köttätandet genom att säga att det är naturligt, att det är normalt och nödvändigt att äta kött. Vi intalar oss själva att våra kroppar behöver kött, mjölk och ägg när forskningen säger att vi klarar oss utmärkt på mat från växtriket.

När vi kanske börjar tvivla på om det är rätt att låsa in kännande individer under hela deras liv och sedan döda dem under vedervärdiga former så har vi en djurindustri och bondelobby med massiva ekonomiska muskler som pumpar ut reklam som visar kor på gröna ängar för att vagga in oss i lögnen att djuren trots allt har det bra i Sverige. Vi har ju världens bästa djurskydd! Redan i unga år börjar djurindustrin forma vår bild av djurutnyttjandet genom skolmaterial som Bonden i skolan, publicerat av Lantbrukarnas Riksförbund, där man skriver saker som ”Svenska bönder är bland de bästa i världen på att ta hand om sina kor.” Vi har en jordbruksminister som till och med går emot vår egen myndighet Livsmedelsverket när deras experter rekommenderar att minska vår köttkonsumtion. När man hör och läser om försvar för utnyttjandet och massdödandet av djur tillräckligt många gånger så tror de flesta av oss att det är okej hur vi behandlar djuren.

Men forskare, inom etologin, läran om djurens beteende, säger att djuren i den svenska djurindustrin lider när de inte får utlopp för sina naturliga beteenden. Det går inte för grisarna att böka i ett betonggolv och inte p***a i marken för en höna när de är instängda hela livet. Djuren i svensk industri lider av att det är trångt, bullrigt, instängt och brist på varje form av stimulans. Så stor är bristen på något att göra att djuren ofta börjar äta på varandra.

Ibland visas det på nyheterna om hur djuren lider på någon djurfabrik eller slakteri. Då inser många, trots försvaren och reklamen, att det sättet som vi behandlar djuren på är fel och något som går mot våra egna värderingar. Om några av er tyckte att det var jobbigt att se insidan av slakteriet på videon så säger det att det inte är något ni egentligen stödjer. Men samtidigt tar det emot att bryta gamla vanor och starka normer, som att äta kött. Därför är det en normal respons från oss enskilda personer och från hela samhället att vi inte vill se eller låtsas om det hemska vi gör mot djuren.

Det är därför vi måste göra dramatiska aktioner som drar undan ridån, som avslöjar våldet vi utsätter djuren för. Det är därför vi utför blockader av slakterier.

Under 1963 genomförde medborgarrättsrörelsen sit-ins och demonstrationer i Birmingham, Alabama. Några vita präster skrev ett debattinlägg där de menade att det var ”oklokt och en illa vald tidpunkt” att utföra dessa fredliga aktioner. De tyckte att den typen av aktioner bara leder till hat och våld och att det vore bättre att förhandla.

När Martin Luther King satt fängslad på polisstationen läste han artikeln. På små pappersbitar lyckades han skriva ett svar som blev känt som ”Letter from a Birmingham Jail”. Där skriver han: ”Ni har rätt att efterfråga förhandling. Det är faktiskt själva poängen med direktaktion. Ickevåldslig direktaktion har som syfte att skapa en sådan kris att ett samhälle som ständigt har vägrat att förhandla tvingas att lyfta frågan.”

Slakterier har inte visat något intresse för dialog med oss. Inte heller politiker eller en majoritet av samhällets medborgare är villiga att ifrågasätta dödandet av djur. I en sådan situation krävs aktioner som iscensätter den konflikt som redan finns. Vi har flera företag som helt lagligt får fortsätta att utöva massivt, dödligt våld mot försvarslösa, kännande individer på löpande band. Vi har ett samhälle som tittar bort i ett tyst medgivande. Det är i ett sådant läge som civil olydnad behövs för att vi ska tvingas se vad vi gör mot djuren.

Det vi gör är, med Kings ord, att ”dramatisera” konflikten. Vi lyfter upp den till ytan så att det som göms inne i slakteriet reflekteras på utsidan, åtminstone för en timme eller två. Om vi inte med våra kroppar hade satt oss i vägen hade dödandet kunnat pågå obemärkt. Det är inte vi som skapar konflikten. Den finns redan där: frågan om det är rätt att helt i onödan ta livet av miljontals djur varje år i Sverige.

Många pekar på att det finns andra sätt att påverka och att det finns andra platser att protestera på, till exempel vid Sveriges riksdag. Det är sant. Det finns många sätt att verka för förändring för djuren. Jag tror att det bästa för djuren är om vi använder ett brett spektrum av metoder på många olika platser. Men vi bör inte bortse från platserna där våldet faktiskt sker: på djurfabrikerna och slakterierna. Vi behöver visa att vi vågar sätta oss i vägen för våldet.

Genom att vara där med våra egna kroppar i vägen för dödandet blir frågan inte längre abstrakt, inte bara teoretisk. Den sätts i knivskarpt fokus – det handlar om kroppar, det handlar om liv.
Slakterierna lever på dödandets anonymitet. Maskineriet kan fortsätta för att de flesta av oss väljer att se bort.

Vi räddade inga djur genom vår aktion, men om jag vore i samma situation som grisarna och korna skulle jag vilja att någon stod upp för mina rättigheter, även om det inte nödvändigtvis var jag som fick skörda frukterna av handlingen.

Tack för att ni lyssnade!"

21/03/2026

Anette Ingelsson var den första av de fyra åtalade att ge sitt slutanförande under rättegången i onsdags där hon försvarade att ha suttit med i slakteriblockaden arrangerad av Alla vill leva förra hösten. Detta sa Anette i Skaraborgs tingsrätt:

Redan som liten ifrågasatte jag det mesta, min pappa kallade mig skämtsamt för moralkärring. Vi var inte veganer så hyckleriet om att påstå sig vara djurvän men sedan äta djur, skavde!

Långt innan jag blev vegetarian, sedan vegan och djurrättsaktivist bråkade jag med mamma om att hon hade päls från riktiga djur, som hon fått ärva av sin mamma. Att använda päls är i mina ögon den yttersta symbolen för mänsklig fåfänga och själviskhet. Hon sa att djuren var ju dödade sedan länge och att de kanske hade självdött, allt för att försvara ett inlärt synsätt, men det grundläggande problemet är ju att djur reduceras till saker till för oss människor.

Jag var ändå inte vegan, jag drack komjölk som serverades till maten i skolan, reducerade andra djur till skor, mat och underhållning. Jag minns hur jag tjatade mig till att få åka och se delfinshowen på Kolmården.

Idag vet jag och många andra bättre, tack vare att många brutit mot lagen för att synliggöra orättvisorna djuren utsätts för. Hade ingen brutit mot lagen och gått in för att dokumentera och även protesterat mot pälsindustrin skulle vi i Sverige fortfarande ha räv-, chinchilla- och minkfarmer. EU skulle heller inte överväga att förbjuda pälsfarmer och de stora modeskaparna i världen skulle fortfarande använda päls som kläder.

Hade inte Astrid Lindgren på 80-talet ifrågasatt att korna inte fick komma ut och beta skulle de fortfarande stå inlåsta, som djurindustrin idag, med hjälp av politiker, försöker återinföra. Hade inte Djurrättsalliansen och många andra i Sverige protesterat mot tidelag, skulle sexuella handlingar med djur för privatpersoner fortfarande vara lagliga. Dessa övergrepp är dock fortfarande lagliga då de är grundbulten inom djurindustrin, för att optimera avkastningen från djurens kroppar, är det ett tydligt exempel på att vi har jobb kvar att göra.

Hade inte Djurrättsalliansen gått in på företag och dokumenterat och filmat med dold kamera för att visa både djurens vardag och avslöja direkta olagligheter, hade kornas, kycklingarnas och grisarnas verklighet i djurfabrikerna, fortfarande varit dolt för allmänheten. Deras senaste är ju mjölkgården på Öland och även Uppdrag Gransknings uppföljning av deras avslöjade i kycklingindustrin som visades nyligen.

Inför denna rättegång begärde jag ut handlingar av djurskyddskontroller och anmälningar från Livsmedelverkets veterinärer på Skövde slakteri de senaste fem åren från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det var ett omfattande material på över 200 sidor och eftersom de “måste” gå igenom alla sidor för att sekretessbelägga informationen skulle det ta tid, så jag fick ett axplock.

Alla sidor behövs dock inte för att påvisa att allmänheten på lagligt sätt inte har möjlighet att få reda på hur djuren har det eller behandlas från "jord till bord". Handlingar är offentliga, men Länsstyrelsen kan ta till paragrafer (kapitel 30 paragraf 23 i offentlighets och sekretesslagen) som möjliggör för dem att maskera all informationen som kan avslöja vad som hänt djuren.

Om jag och mina medåtalade hade satt oss framför en transport med hundar i Asien, hade många i Sverige applåderat, kanske även några poliser eller någon av er här i rätten, men de som vill äta hundkött däremot hade sagt att det är lagligt och att man ätit hund i alla tider.

Här i Sverige försvaras våldet på samma sätt, fast offren är fiskar, grisar, kor, kycklingar och lamm med flera. Motståndsrörelser i allmänhet har genom alla tider varit en drivande kraft till samhällsförändringar, så för att en majoritet försvarar systemet, innebär inte att det är rätt väg att fortsätta på.

Historiskt har många protesterat mot vad djuren utsätts för och vi är antagligen inte den sista generationen som måste kämpa för ett stopp av djurförtrycket, men jag vill vara en som är på djurens sida och kämpar för att samhället ska förändra sin traditionella syn på andra arter!

Kampen sker på olika sätt och att åka till våldets epicentrum och sätta mig i vägen för lastbilar och för en liten stund stoppa det systematiska dödandet av försvarslösa individer är obehagligt, men nödvändigt. Icke-mänskliga djur har ingen röst i vårt samhälle, de ses inte ens som offer, utan deras kroppar ses som produktenheter.

För att det är lagligt och att vi har makten att utsätta djuren för fruktansvärt lidande, beröva dem deras frihet och ta deras liv ifrån dem, gör det inte rätt eller försvarbart!

Jag har respekt för lagen och polisen, men samtidigt måste jag som individ fråga mig själv vilka handlingar i samhället jag vill vara delaktig i. Att kämpa för att oskyldiga inte ska dödas, anser jag är att vara en anständig människa, därför lyssnade jag inte på polisens uppmaning om att flytta på mig, för att ge fri lejd för fångtransporterna att köra in i dödsfabriken!

Tack för ordet!

Foto på Anette när hon bärs bort av polisen under blockaden av Skövde slakteri.

21/03/2026

I onsdags blev det en heldag för djuren i Skövde! Det började med en manifestation vid slakteriet i Skövde där vi stod upp för de 1300 grisarna och de otaliga kor som dödas där varje dag.

Sen blev det rättegång för Anette, Annika, Love och Martin som förra året blockerade samma slakteri tillsammans med många andra inom Alla vill leva.

Det blev en bra rättegång där de åtalade djurrättsaktivisterna fick möjlighet att vara röster för djuren som utnyttjas och dödas runt om i Sverige. Under rättegången visade de åtalade den slakteriblockad-video de gjort och även en video som visade insidan av slakteriet. Den senare hade tagits av en slakteriarbetare under 2019 som ville att flera skulle veta hur hemskt det var på insidan och kontaktade därför Animal Save Skaraborg som sen hjälpte honom att publicera hans material.

Vi kommer att publicera några av slutpläderingarna senare på våra sociala medier.

Dom kommer den 1 april. Kampen för djuren fortsätter!

18/03/2026

Idag var det rättegång för fyra aktivister för en aktion förra året arrangerad av Alla vill leva.

Skövde Nyheter skrev idag: "De fyra personerna från den djurrättsliga gruppen Alla vill leva står åtalade misstänkta för ohörsamhet mot ordningsmakten.

– Vi har ett ansvar för att stå upp för djuren. Det här är ett sätt, säger Martin Smedjeback, 52, heltidsaktivist för djur och klimat, Göteborg.

Han började inom fredsrörelsen för 25 år sedan, det var där han lärde sig om bland annat civil olydnad.

Det var den 14 oktober 2025 som de arrangerade en slakteriblockad av Skövde slakteri. Totalt 16 aktivister var på plats för att hindra transporter att köra in och ut från slakteriet. Fyra av dem greps av polisen vid ena infarten.

– Om jag satt i djurtransporten på väg till min död skulle jag velat att någon visade sitt motstånd genom att sätta sig i vägen, säger Martin Smedjeback."

Syre fick också ett samtal med Martin. Detta skrev de i artikeln: Det allra viktigaste är dock inte uppmärksamheten kring själva aktionen, säger han.

– Jag tycker det är viktigt att vi står upp för djuren, och inte bara tycker saker, utan att man också agerar på det och kanske riskerar något personligen. Att man visar på det massdödande som pågår dag efter dag efter dag.

– I bästa fall kan det få folk att tänka till när de ser oss stå där: att detta kanske är viktigare än jag tidigare tänkt på. Det är förhoppningen i alla fall.

Han skulle vilja se ett större engagemang för djurens rättigheter i allmänhet.

– Man måste inte göra det vi gör. Det viktiga är att man engagerar sig, och jag hoppas på att vi kan inspirera till det. Jag tror på ett brett spektrum av metoder. Från skriva insändare till att utmana lagen.

02/03/2026

Idag har Magasinet Filter lagt upp en artikel som skildrar Martin Smedjebacks aktivistliv. En del av artikeln handlar om aktioner med Alla vill leva, som när vi besökte en grisgård och fick se många döda kultingar.

Nu går det att läsa första delen av artikeln på Filters hemsida och om man tecknar en månads gratisprenumeration så går det att läsa hela artikeln.

Foto: Animalsarebeingstoo

29/01/2026

Fantastiska gjorde denna målning föreställande Karna i Alla vill leva under den fritagning av fyra hönor vi gjorde på Håkantorp-slakteri.

Följ gärna på Instagram.

Alla vill leva

16/04/2026

12/04/2026

02/04/2026

25/03/2026

24/03/2026

22/03/2026

21/03/2026

21/03/2026

18/03/2026

02/03/2026

29/01/2026

Adress

Webbplats

Aviseringar

Genvägar

Dela

Typ