En förlorande part riskerar att få betala höga rättegångskostnader. Kostnader som få personer som utsatts för diskriminering, och få organisationer som arbetar med antidiskriminering, klarar av att ta. Detta innebär att möjligheten för den som utsatts för diskriminering att få upprättelse i praktiken är starkt begränsad. Det innebär även att utvecklingen av rättspraxis och genomslaget för diskrimi
neringslagstiftningen i Sverige går långsamt. I vissa fall sker ingen utveckling alls och många gånger tillåts även diskriminering att fortsätta på grund av att den enskilde, eller en organisation som företräder denna, inte har resurser att gå vidare och få ett fall slutligt prövat av domstol. Genom att samla in medel för att kunna stödja enskilda och organisationer som vill driva rättsprocesser ska talerättsfonden verka för att fler ska kunna få upprättelse när diskriminering har skett och för att det sker en snabbare utveckling av rättspraxis i Sverige.
2. Är rättsprocesser ett effektivt sätt att motverka diskriminering? Det arbete som redan idag görs av flertalet intresseorganisationer och enskilda genom organisering, förebyggande arbete, utbildning, opinionsbildning och kunskapsspridning om antidiskriminering är av avgörande betydelse för att det ska ske en förändring av rådande strukturer i samhället och för att motverka en utveckling där individers rättigheter kränks. Att driva rättsliga processer kan inte ersätta det arbetet utan ska ses som ett komplement och som ett, av flera verktyg, för att öka genomslaget av principen om icke diskriminering. Den svenska diskrimineringslagstiftningen har inspirerats av lagstiftning och rättspraxis från länder där civilsamhället har haft en betydande roll för utvecklingen. För att lagstiftningen ska leda till sitt huvudmål, d.v.s leda till en förändring av normer som innebär att människor inte utsätts för diskriminering, krävs det att skyddet mot diskriminering även kan förverkligas rättsligt. Detta så att individer som utsätts har reella möjligheter att ta tillvara sina rättigheter och att civilsamhället ges möjlighet att strategiskt påverka utvecklingen av såväl lagstiftningen som rättspraxis. Talerättsfondens mål är därför att göra enskilda och organisationer i civilsamhället starkare i arbetet mot diskriminering genom att ge stöd som möjliggör rättsliga åtgärder och rättsprocesser i de fall där diskriminering har skett.
3. Vem kan söka stöd från Talerättsfonden mot Diskriminering? En enskild, eller en organisation som företräder en enskild, som har utsatts för diskriminering kan ansöka om ekonomiskt stöd från fonden för att driva en rättslig process. Fondens medel är begränsade och kommer därför inte räcka till alla som önskar stöd. Utifrån Talerättsfonden mål att möjliggöra rättsprocesser som leder till utveckling av rättspraxis och genomslag för diskrimineringslagstiftningen i Sverige kommer fondens medel i första hand att avsättas för mål som har potential att leda fram till att dessa mål uppfylls. Bedömningen av vilka ärenden som kan få stöd görs av Talerättsfondens Fondkommission och utifrån fastslagna kriterier (som du kan läsa om via denna länk: …).
4. Hur styrs Talerättsfonden mot Diskriminering? Talerättsfonden är en stiftelse som har startats av en ideellt engagerad grupp som består av jurister/advokater och andra som alla har erfarenhet från att arbeta rättsligt med antidiskriminering och rättighetsfrågor. Denna grupp utgör stiftelsens Fondkommission och har som uppgift att leda Talerättsfondens arbete, samla in och förvalta fondens medel och fatta beslut om när stöd från fondens medel ska lämnas. Fondkommissionens arbete står under tillsyn av Talerättsfondens förtroenderåd som utgörs av fyra ledamöter med gedigen erfarenhet av rättighetsbaserat arbete och antidiskrimineringsarbete. Talerättsfondens ekonomiska förvaltning står även under tillsyn av auktoriserad revisor. (för mer information om Förtroenderådet och Fondkommissionens ledamöter: se länk)
5. Vem kan lämna bidrag till Talerättsfonden mot Diskriminering? Du kan lämna ett bidrag, eller din organisation eller ditt företag. Alla kan ge bidrag till Talerättsfonden och fonden har för avsikt att bl.a. genom kampanjer och så kallad ”crowd-funding” samla in medel från såväl privat som offentlig sektor. Talerättsfonden kommer även att på andra sätt aktivt söka ekonomiskt stöd för Talerättsfondens verksamhet. Vill du, din organisation, ditt företag lämna ett bidrag så kan detta göras genom insättning på Talerättsfondens bankkonto, bankgiro eller swish:
Har du tips på bidragsgivare, stöd som fonden kan söka eller vill du samarbeta med talerättsfonden på något sätt. Tveka inte att höra av dig: (kontaktuppgifter)
Alla bidrag, stora som små, välkomnas!
