Stiftelsen Berget

04/09/2026

Stora ting låter den mäktige ske med mig." Luk 1:49❤️
Ja, det gör han! Också här på Berget med vår egen jungfru Maria. Man kunde möta henne på rosenkransvägen...

👋🏻🥰

Men strax efter jul drabbades vi av vinterstormen "Johannes"...
.. som ryckte upp två av våra träd med rötterna.🌬 De föll direkt på vår Madonnastaty och begravde henne under sig.

Vi förväntade oss bara att hitta krossat sten...😓
.. men mirakulöst nog hittade vi henne oskadd under träden.🪽 Under de sista arbetsdagarna kunde hon äntligen ta sin nya plats. Nu hittar ni henne bredvid vårt S:t Dominikus Kapell, där hon kan lysa i morgonljuset.❤️🌄

Vi tackar Fader Peder och Jonas för deras fantastiska arbete med att flytta den tunga statyn till denna vackra nya miljö!😍☺️

04/09/2026

DAGENS ORD
Du kraftens Gud, från vilken alla goda gåvor kommer, väck kärleken till liv i våra hjärtan, så att vi förmår att älska dig och nådens liv i oss bevaras och kan växa.

1 Kor 4:1–5, Ps 37, Luk 5:33–39
Om vi fick frågan: vem är Jesus? Vad skulle vi svara då? Aposteln Paulus visar att inga ord är för stora, eftersom vi är förvaltare av gudomliga mysterier. Det är Jesus själv som är det nya vinet, hela hans liv är en enda stor vinpress, och det nya vinet måste tas emot i nya vinsäckar.
Vi kan inte pressa in detta evangelium i en sluten icke elastisk form och tro att det ska hålla sig där. Nej, Jesus själv är det nya vinet, den som håller samman allt, och det nya vinet måste tas emot i nya elastiska, utvidgningsbara vinsäckar så att inte säckarna sprängs. Vi förvaltar inte det vi i vår begränsning redan känner till utan vi är, som S:t Paulus skriver ”förvaltare av Guds hemligheter”.
Men hur ska våra stenhjärtan kunna rymma Guds hemligheter, bli elastiska vinsäckar som kan ta emot detta nya vin? Hur ska det gå till? Som jungfru Maria frågar och svaret är detsamma för oss: ”genom den helige Ande.” Vi måste låta den helige Ande utvidga våra hjärtan, våra inre rum, så att vi kan ta emot evangeliet, Jesus Kristus, den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen: ”I honom skapades allt och allt är skapat genom honom och till honom. Han finns före allting, och allting hålls samman i honom”. I Kyrkan får vi genom sakramenten ta emot det nya vinet, och våra hjärtan blir som nya vinsäckar genom den helige Ande. Genom den helige Ande kan våra hjärtan vara dessa nya vinsäckar som vidgas, värms upp, mjukas upp och kan ta emot det nya kraftfulla vinet, koncentrerat i Kristi kropp och blod.
Och vi har vant oss vid det gamla och invanda och därför smakar det nya just nytt, det är inget vi känner igen och därför säger Jesus: ”Ingen som har druckit gammalt vin vill ha av det nya; han tycker det gamla är bättre”. Därför behöver den otränade själen övas att ta emot det nya, genom fasta, med glädje och jubel, förnyade av den helige Andes nåd.
Låt oss be om nåden att varje dag få bli uppfylld av den helige Ande, så att våra hjärtan vidgas, värms upp, mjukas upp och kan ta emot det nya vinet, Jesus Kristus.

Vi är förvaltare av Guds hemligheter . Du kraftens Gud, från vilken alla goda gåvor kommer, väck kärleken till liv i våra hjärtan, så att vi förmår att älska dig och nådens liv i oss bevaras och kan v

03/09/2026

DAGENS ORD
Fader i himlen, du förfar med mildhet och härskar med kärlek över ditt folk. Ge kyrkans herdar vishetens Ande på den helige påven Gregorius bön, så att de evigt får glädjas när de ser hur ditt folk växer till i nåd och antal.

1 Kor 3:18–23 och Luk 5:1–11
I dag firar vi S:t Gregorius den store (540–604), som inte ville bli påve utan förbli munk, men ställde sig till Kyrkans förfogande, som Guds tjänares tjänare. Han är en stor förebild för alla kyrkans herdar, vi ber därför om hans förbön för kyrkans ledare.
Evangelisten Lukas vägleder oss i dag vad beträffar kallelsen, goda förhållningssätt för predikanter och deras åhörare samt hur vi kan vandra i Jesu fotspår.
Herrens barmhärtighet attraherade de fattiga fiskarna att slå följe med honom. Sammanhanget för detta kallelsemirakel, när Petrus och Jakob och Johannes kallas, är att Jesus undervisar folket. Till kallelsesammanhanget hör att folket tränger på, de är ivriga, hängivna och söker drivna av sin djupa längtan. S:t Bonaventura skriver i sin kommentar att det inte bara gällde de som saknade kunskap och längtade efter att få vägledning, utan också de sjuka som närmade sig Jesus för att få hälsan tillbaka och syndare som längtade efter att få sina synder förlåtna. De drevs av en stark längtan efter att få höra Guds ord.
Herren har en särskild inbjudan till alla som längtar: ”Kom, alla ni som törstar, kom hit och få vatten” (Jes 55:1), den frälsande visdomens vatten. Därför stod Jesus i Gennesaretssjöns vatten, för att bjuda folket på visdomens vatten: ”Är någon törstig, så kom till mig och drick” (Joh 7:27).
Till kallelsesammanhanget hör också att det just där fanns tillgång till två båtar som redan låg i vattnet. De två båtarna symboliserar lydnad och tålamod. Båtarna var nära och redo att bära den som bär allt. Herren stiger ner i Petrus båt, eftersom han väljer det fattiga och ödmjuka. Herren Jesus befaller inte Petrus utan ber honom ödmjukt att ro ut ett litet stycke, för att alla som han kallar ska imitera hans ödmjukhet. Och han satte sig ned och undervisade folket från båten.
Jesus stod, han såg, han steg ned och han satt. Så menar S:t Bonaventura att Jesus ger vägledning till alla predikanter. Den som predikar behöver stå med rätt intention, se med ett uppmärksamt omdöme, stiga ner genom sina handlingar och sitta ner genom kontemplationens vila.
Men folket vägleder också var och en som vill lyssna. De söker, de kommer, de stannar kvar, de pressar på, de följer Jesus och de förblir i honom genom enträgen bön.
Vi ser sedan att det var Petrus ödmjukhet som gjorde honom mottaglig för Guds nåd: ”Lämna mig, Herre, jag är en syndare”. Så lindrar Jesus Petrus rädsla: ”Var inte rädd”. De rodde i land, lämnade allt och följde honom. Dagens helgon, S:t Gregorius den Store, säger att de avstod från viljan att äga det de hade lämnat. Aposteln Paulus beskriver också denna grundhållning till kallelsens rikedom i den första läsningen: "Allt tillhör er - hela världen, liv och död, nutid och framtid, allt är ert."

Både folket och Jesus måste finnas med i kallelsen. Fader i himlen, du förfar med mildhet och härskar med kärlek över ditt folk. Ge kyrkans herdar vishetens Ande på den helige påven Gregorius bön, så

02/09/2026

DAGENS ORD
Allsmäktige Gud, låt oss som firar minnet av vår Herres Jesu Kristi lidande och vördar Hans Törnekrona bli värdiga att en gång krönas av Honom med ära och härlighet i Himmelen.

2 Kor 12:7–10 och Joh 19:1–5
Vi firar i dag Herrens törnekrona. Denna dag påminner oss om hur vår Frälsare hånades, bespottades, törnekröntes och berövades sin mänskliga värdighet av soldaterna och vi firar det som böndag för alla so lider av psykiskt ohälsa.
Denna dag, Herrens törnekrona, är en böndag för alla som bär på psykiskt lidande. Vi vet inte varifrån detta lidande kommer, det kan drabba alla, oavsett familj, ekonomi, barndom, det är något mycket komplext som drabbar mänskligheten urskiljningslöst. Det finns ett samband mellan missbruk och psykisk ohälsa, forskning visar också att föroreningar är en orsak. Men oavsett allt sådant verkar psykiskt lidande drabba många, oavsett tid och kultur, även om det hanteras på olika sätt. De som arbetar inom psykiatrin är oerhört viktiga för att stödja och hjälpa, men alla är viktiga för att hjälpa dem som lider av psykisk ohälsa. Det viktigaste är att, just som i dag, be för alla som lider av psykisk ohälsa.
Vi ser att Jesus delar dessa lidanden i Getsemane, i sin dödsångest och på korset, i den förnedring han utsätts för, vilket symboliseras av törnekronan. I dessa ögonblick avslöjas en Gud som inte är avlägsen från dem som lider, utan bär våra sorger, som lider med oss, gråter våra tårar och förblir vid vår sida.
Sedan den helige biskopen Brynolf tagit emot taggen ur Kristi törnekrona år 1304 skrev han Törnekronans officium, böner och liturgi för att lovprisa Herrens Törnekrona:
”Låt oss alltså gå ut med honom utanför lägret och bära hans smälek och anse hans olycka för vår. För att ha något som liknar törnekronan på hans huvud, så låt oss be om stynget i vårt inre av hälsosam botfärdighet, medlidandet med andras olycka och den tagg som sporrar oss till iver för det rätta. Om vi genomborras av dessa tre taggar, kan vi fly till honom i vår egen nöd.”
De tre taggarna är den hälsosamma botfärdigheten, medlidandet med andras olycka och ivern för det rätta. Brynolf uppmanar oss att själva känna stynget i vårt inre, att låta oss genomborras av taggarna, inte avvisa lidandet och smärtan, i oss själva och andra. Det finns en djupare mening med våra taggar och det är att inget ska skilja oss från Kristi kärlek, utan att våra lidanden ska stärka bandet till honom. Kristi lidande på korset öppnar dörren till allt mänskligt lidande, till att vara med och tillsammans med andra bära den smärta som för många är outhärdligt, som en universell solidarisk bönegemenskap.
Psykiskt lidande och ohälsa är en tydlig tagg i Herrens törnekrona, en tagg som Paulus säger sticker i hans inre och orsakar olidlig smärta för honom. Vi ber därför särskilt för alla som drabbas av psykiskt lidande i dag, de som inte orkar leva längre, de som känner en bottenlös hopplös smärta.

01/09/2026

Firningsbrev

Det händer mycket på Berget, men i detta brev vill vi berätta om sådant som inte står i programmet, eller på hemsidan, men som betyder mycket för oss som lever här. Vår föreståndare och kommunitetsledare, fader Peder Bergqvist, har just i år ett ovanligt rikt “firningsår”, nämligen.

Den 11 juni 2016 vigdes han till katolsk präst i S:t Eriks domkyrka i Stockholm, vilket innebär 10-årsjubileum i år.

Den 23 augusti 1986 gifte han sig i Arvidsjaurs kyrka, vilket betyder att han och Marie firar 40-årig bröllopsdag.

Den 4 september 1966 föddes han på Arvidsjaurs BB, vilket gör honom till 60-årsjubilar denna höst.

Tre ansenliga milstolpar, där den första av dem, att vigas till katolsk präst är helt kopplad till hans liv i Kommuniteten den Heliga Treenigheten på Berget. Det jubileet firades passande nog med mässa och tårta, bröllopsdagen med sedvanlig surströmmingsfest under arbetsdagarna och 60-årsfirandet fick lov att tas ut lite i förskott för att familjen skulle ha möjlighet att delta. Detta utspelades i Italien där fader Peder bland annat fick visa sin familj klostret i La Verna, där den helige Franciskus stigmatiserades och där fader Peder själv vistades i 40 dagar för några år sedan och där han på allvar tog itu med sin översättning av den helige Bonaventuras skrift, Itinerarium mentis in Deum.
Vi tackar Bergets vänner för era förböner för Bergets föreståndare och kommunitetsledare under de 16 år han levt här, må dessa förböner alltid fortsätta. Givetvis finns det, för den som känner sig manad, möjlighet att ge en gåva.

Gåvor kan sättas in på:
BANKGIRO: 574-3323
SWISHNUMMER: 123 337 20 75

Med tack för all omsorg om oss som lever på Berget och önskan om alla heliga änglars beskydd över oss alla.
Hälsningar från Bergets Kommunitet och husfolk

Det händer mycket på Berget, men i detta brev vill vi berätta om sådant som inte står i programmet, eller på hemsidan, men som betyder mycket för oss som lever här. Vår föreståndare och kommunitetsledare, fader Peder Bergqvist, har just i år ett ovanligt rikt “firningsår”, nämligen...

01/09/2026

Jubileumsretreat till minne av S:t Franciskus av Assisis död för 800 år sedan. Vem var S:t Franciskus av Assisi? Retreaten söker svara på denna fråga utifrån den officiella franciskusbiografin Legenda Maior från mitten av 1200-talet.

01/09/2026

800 år sedan S:t Franciskus himmelska födelsedag!

Jubileumsretreat till minne av S:t Franciskus av Assisis död för 800 år sedan. Vem var S:t Franciskus av Assisi? Retreaten söker svara på denna fråga utifrån den officiella franciskusbiografin Legenda Maior från mitten av 1200-talet.

01/09/2026

DAGENS ORD
Gud, du har undervisat de trogna genom den helige Ande. Skänk oss genom honom visshet om vår väg, och låt oss alltid få glädja oss av hans tröst.

1 Kor 2:1–5, Ps 96, Luk 4:16–30
I dag hör vi Herrens kallelse och vi ställer hela vårt liv inför Gud och till hans förfogande och öppnar oss för att på nytt ta emot den helige Ande: “Kom Skaparande”.
Predikan: 1 Kor 2:10b–16 och Luk 4:31–37
Vi kan se den helige Andes aktivitet kontinuerligt, i hela Bibeln, framför allt i Jesu liv och person. Jesus föds genom den helige Ande, smörjs med helig Ande när han döps, och uppfylld av helig Ande, levde, dog och uppstod han. I den helige Ande står Jesus emot frestelserna, han är starkare än Djävulen, han frigör sig från Satan för att befria allt och alla. När han agerar flyr demonerna, de skakar, de klagar och är rädda, de lyder honom fullt ut! Det är detta vi ser hända i Kafarnaums synagoga.
Jesu makt och auktoritet kommer från den helige Ande, en smörjelse med den helige Ande med auktoritet över det onda!
Vi är kallade att gå i Jesu fotspår, att leva i honom, i hans Ande. Han ger oss den helige Ande som vår Hjälpare för att vi verkligen ska söka denna hjälp, i vår kamp. För ”det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud”. Varje morgon får vi välkomna den helige Ande, och säga: “Kom Skaparande, jag vill lyda dig idag, jag vill att du styr denna min dag, allt jag gör ska vara tillsammans med dig.” Vi är smorda med helig Ande, för att inte gå i egen kraft utan, som Jesus, överlämnar allt till Faderns vilja och vara hans redskap i kampen mot det onda.
Det är något som händer genom den helige Ande i oss, vi förvandlas, ja också våra tankar förnyas genom den helige Ande. Därför kan vi säga som S:t Paulus: ”Vi tänker Kristi tankar”, eller: ”vi har Kristi sinne” (”nous”). Ja, genom dopet har vi Kristi tankar och sinne, för Kristi egen Ande bor i oss. När vi upptäcker att våra tankar är någon annanstans, än hos Gud, när tankarna leder oss bort från oss själva, när onda tankar angriper oss, gör oss distraherade eller missmodiga, då återvänder vi till Guds närvaro i oss, genom den helige Ande. Vi övar oss så kontinuerligt i överlåtelse och i goda förhållningssätt, så att ingenting utsläcker den helige Andes liv i oss.
Genom den helige Ande skyddas vårt hjärta, vi urskiljer vilka tankar och impulser vi ska släppa in i vårt liv. Genom den helige Ande är Gud alltid närvarande och vi är hemma i oss själva, för att alltid och överallt välkomna själens främste gäst. Vi är samlade, strävar inte efter förändringar, litar på Gud och tar emot allt det goda från Gud. Så bevarar vi ”Kristi sinnelag” och tänker ”Kristi tankar”.

"Vi tänker Kristi tankar." Gud, du har undervisat de trogna genom den helige Ande. Skänk oss genom honom visshet om vår väg, och låt oss alltid få glädja oss av hans tröst. 1 Kor 2:1–5, Ps 96, Luk 4:1

31/08/2026

DAGENS ORD
Gud, du har uppenbarat att de som håller fred skall kallas dina söner. Låt oss utan att tröttna sträva efter den rättvisa som ensam tryggar en varaktig och sann fred mellan folken.

1 Kor 2:1–5, Ps 96, Luk 4:16–30
Vi ber om befrielse och frälsning, för oss själva som enskilda personer, för kyrkan, för hela mänskligheten och hela skapelsen.
”Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet”. Dessa ord som Jesus citerar från profeten Jesaja, har den rörelse som kallas ”befrielseteologi” läst i ljuset av att tron har en kraft att befria människor. Därför talar aposteln Paulus om att nyckeln i hans förkunnelse inte är vältalighet/retorik utan ”ande och kraft”, alltså Guds kraft till förvandling av människors liv.
Det finns ett samband mellan frälsning och befrielse som visar att vi behöver hålla ihop ett enskilt, individuellt perspektiv och trons gemenskapsperspektiv. Jesus Kristus är både min personlige Frälsare och hela världens Frälsare. Han vill göra något med mig. Han vill få mig att växa och bli honom lik. Men Jesus är också bli hela världens Frälsare. Han är den som befriar människor från förtryck under syndens och dödens kulturer. Han vill upprätta folk, raser och kulturer som är förtryckta.
Ändå får vi inte glömma vårt eget behov av frälsning och omdaning. I Bibeln ser vi att frälsningen gäller allt, det gäller både mig som enskild person och hela världen. Gud blir människa, en del av sin skapelse, eftersom allt som finns till behöver förvandlas, förnyas, gudomliggöras. Därför talar vi om en ny skapelse. Både jag som människa och hela skapelsen behöver förnyas och förvandlas. Detta är en av befrielseteologins viktigaste insikter, att inse sambandet mellan befrielse och frälsning.
Redan i inledningen till Teología de la Liberación beskriver Gustavo Gutiérrez teologins uppgift som ”en kritisk reflektion över en kristen praxis i ljuset av Guds ord”. Det är att se, bedöma och handla utifrån den fattige och dennes situation.
Så kan tron vara en befriande kraft i samtiden och i kyrkans praxis. Det finns sålunda ett samband mellan befrielse och frälsning, enskilt och gemensamt, som behöver hållas ihop, i varje tid och i varje kultur, också i dag i vår kultur.

Guds kraft till frälsning och befrielse. Gud, du har uppenbarat att de som håller fred skall kallas dina söner. Låt oss utan att tröttna sträva efter den rättvisa som ensam tryggar en varaktig och san

30/08/2026

DAGENS ORD
Du kraftens Gud, från vilken alla goda gåvor kommer, väck kärleken till liv i våra hjärtan, så att vi förmår att älska dig och nådens liv i oss bevaras och kan växa.

Jer 20:7–9, Rom 12:1–2 och Matt 16:21–27
Vi ber om nåden att få förvandlas genom förnyelsen av våra tankar, så att missmodet fördrivs och glädjen bevaras.
Det var något som saknades i aposteln Petrus sätt att tänka: ”dina tankar är inte Guds utan människors”. Alla tankar är inte från Gud, de kan komma någon helt annanstans ifrån, vilket Jesus är tydlig med: ”Håll dig på din plats, Satan”. Petrus, Paulus och vi måste förvandlas genom förnyelsen av våra tankar, "så att vi kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt". Tankarna är i behov av förnyelse, så att vi inte anpassar oss efter denna världen utan söker efter vad Gud vill med oss, vad han förväntar sig av oss, vad som behagar honom, vi behöver helt enkelt tänka Guds tankar.
Därför är det viktigt att öva förhållningssätt till tankarna. Ökenfäderna lär oss att vi ska se tankarna som något främmande. Alltså ställa varje tanke till svars: ”Var kommer du ifrån”. ”Vill du mig något gott, eller något ont?”
Det handlar om andliga övningar där vi arbetar med oss själva och låter Gud arbeta med oss, så att vi övar upp en beredskap för lidanden och död. Jesus förvarnar sina lärjungar om lidandet som väntar dem, och han säger det som en förberedelse, för att de ska ha en beredskap för lidandet, som kommer.
S:t Francisco av Osuna (1492–1541) menar att vi behöver öva förhållningssätt till tankar i första hand för att skydda vårt hjärta. Oordnade tankar leder till det som är absolut farligast för oss: att vi förtvivlar, förlorar hoppet, modet, misströstar om Guds barmhärtighet. Destruktiva tankar, deprimerande tankar om oss själva, eller onda tankar, kommer inte från Gud. Vi måste genast ta avstånd från dylika tankar, eftersom de bara förstör.
För det andra behöver vi öva vårt sätt att tänka så att vi är närvarande i oss själva, i det vi är och gör, så att vi är hemma när Gud knackar på vårt hjärtas dörr.
Den tredje är att inte söka efter förändringar utan stå stadigt, att vara som ett träd, som söker sina rötter långt ner till källorna.
Det fjärde är att öva sig i att alltid vara uppmärksam på Guds närvaro, att se honom i allt, och blanda in honom i allt.
Den femte är att öva sig att inte vara för hårt mot sig själv, att visa sig själv kärlek, uppmuntran och tröst.
Den sista S:t Francisco av Osuna tar upp är att öva förhållningssätt till tankar som gör att vi inte förlorar glädjen. Vi behöver därför rannsaka oss själva och se vad det är som tar bort glädjen, vrede, elakhet, distraktioner av olika slag. Glädjen hjälper oss också att kasta ut all fruktan, för kärleken fördriver all rädsla. Så låt nu allt missmod och all dysterhet fara och ha din glädje i Herren.

Så att missmodet fördrivs och glädjen bevaras. Du kraftens Gud, från vilken alla goda gåvor kommer, väck kärleken till liv i våra hjärtan, så att vi förmår att älska dig och nådens liv i oss bevaras o