16/10/2026
VAD FICK SVERIGES RIKSDAG INTE HÖRA OM DRENICA?
Den 15 oktober 2026 talade socialdemokraten Arber Gashi i Sveriges riksdag om Serbien, Kosovo och västra Balkan.
Han berättade om sin familjs ursprung i Drenica och beskrev regionen som platsen där den albanska kampen för frihet föddes.
Men det finns en annan, väldokumenterad del av Drenicas historia som aldrig nämndes från riksdagens talarstol.
Låt oss börja med fakta.
Kosovo och Metohija fick autonomi inom Serbien redan 1945. Självstyret utökades successivt och blev mycket omfattande genom Jugoslaviens konstitution 1974. Albanskspråkig utbildning, universitet, egna politiska institutioner och representation inom federationen existerade.
Ändå organiserades separatistiska rörelser långt före Slobodan Milošević.
Ahmet Qeriqi, tidigare UÇK-aktivist, berättar själv för Oral History Kosovo att han deltog i illegal anti-jugoslavisk verksamhet från 1964. År 1976 var han med och grundade en organisation för nationell befrielse och förening. Från 1997 deltog han i organiseringen av UÇK:s väpnade verksamhet.
Detta handlar alltså inte enbart om krav på språk, utbildning eller kulturella rättigheter. Det fanns organiserade politiska projekt för att förändra den rådande territoriella ordningen.
Adem Jashari, en av UÇK:s tidiga väpnade ledare i Drenica, dömdes i sin frånvaro 1997 för terroristhandlingar av en domstol i Priština.
Hashim Thaçi, också från Drenica, dömdes den 16 september 2026 i första instans till 25 års fängelse för krigsförbrytelser.
Haagdomstolen fastställde de fyra tidigare UÇK-ledarnas ansvar för brott som omfattade:
• 385 olagligt frihetsberövade människor
• 303 tortyroffer
• 96 mördade människor
Bland offren fanns serber, romer och albaner som betraktades som motståndare till UÇK. Domen kan överklagas.
Redan 1998 dokumenterade Human Rights Watch kidnappningar, gisslantaganden, utomrättsliga avrättningar och försök från UÇK att fördriva serber från vissa byar.
Varför nämndes inte detta när Drenica beskrevs i Sveriges riksdag?
Och varför utelämnades samtidigt de rättighetsproblem som drabbar serber på Kosovo och Metohija i dag?
Under 2026 har EU kritiserat hinder för serbiska domares och åklagares återintegrering. Det har rapporterats om ingripanden mot serbiska minderåriga, misstänkta polisövergrepp och incidenter som berör serbisk-ortodoxa kyrkor och kloster.
Srpski Most har dokumenterat dessa frågor och sedan juli begärt svar från svenska politiska företrädare.
Ännu den 16 oktober har ingen av de kontaktade riksdagsledamöterna eller utrikesministern personligen besvarat våra frågor. Utrikesdepartementet har lämnat tjänstemannasvar, men våra konkreta följdfrågor kvarstår.
Sveriges riksdag förtjänar hela den dokumenterade historien – inte bara de delar som passar en politisk berättelse.
Vi tänker fortsätta granska detta, utifrån konstitutioner, arkiv, domstolsavgöranden och dokumenterade människorättsärenden.
När Sverige talar om demokrati och mänskliga rättigheter på västra Balkan måste även serbernas rättigheter tas på allvar.
LÄS KÄLLORNA SJÄLV:
Arber Gashis anförande i Sveriges riksdag, 15 oktober 2026:
https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/allmanpolitisk-debatt/ovriga-talare_hec120261015al5/
Ahmet Qeriqi – hans egen berättelse om underjordisk verksamhet och UÇK:
https://oralhistorykosovo.org/ahmet-qeriqi/
Haagdomstolens avgörande mot Thaçi och övriga tidigare UÇK-ledare:
https://prd-main.scp-ks.org/en/hashim-thaci-and-co-defendants-found-guilty-war-crimes
Human Rights Watch – dokumenterade övergrepp under 1998:
https://www.hrw.org/report/1998/10/01/humanitarian-law-violations-kosovo
Srpski Mosts dokumentation av rättigheter och incidenter under 2026:
https://orgsrpskimost.org/kosovo-i-metohija/aktuelni-monitoring/
Våra publikationer och fullständiga analyser:
https://orgsrpskimost.org/publikacije/saopstenja/
Srpski Most – Institution for Diaspora, Dialogue and Innovation
