Samverkan för Hanöbukten

Samverkan för Hanöbukten Detta är något som exempelvis Kanada visat genom ACAP-modellen.

Genom strukturerad samordning vill Samverkan för Hanöbukten åstadkomma ett friskare hav och skapa hälsosamma och välmående kustsamhällen.Vår förstudie Åtgärdsacceleratorn finansieras av Europeiska landsbygdsfonden och Leader Östra Skåne Med hjälp av en strukturerad samverkansmodell går det att minska gapet mellan lokala civilsamhällen, aktörer och myndigheter, samt förverkliga annars svårgenomförb

ara, men angelägna och bindande, överstatliga krav - för en friskare havsmiljö och kustmiljö. Hanöbukten är inte bara havet utan en region som bland annat sträcker sig längs hela Helgeås avrinningsområde. För att komma till bukt med problemen i havet måste exempelvis många åtgärder vidtas långt in på land. Genom en bra samverkanslösning kan Hanöbukten bli ett framgångsrikt showcase som kan spridas till andra områden runt Östersjön. Och på denna Facebook sida kan ni löpande följa arbetet som inleddes med ett stormöte den 3:e juni 2016, Kristianstad.

Hanöbukten påverkas inte bara av det som händer vid kusten, utan också av det som händer långt upp i landskapet. Regn, d...
01/06/2026

Hanöbukten påverkas inte bara av det som händer vid kusten, utan också av det som händer långt upp i landskapet. Regn, diken, bäckar, sjöar och våtmarker hänger ihop i avrinningsområden. SMHI beskriver avrinningsområde som det område där vatten dräneras mot ett vattendrag uppströms en viss punkt, och Vattenmyndigheterna lyfter att vattenförvaltningen bygger på avrinningsområden, inte kommungränser. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/hydrografiska-data/avrinningsomraden

Läs mer om konceptet:
29/05/2026

Läs mer om konceptet:

I Södra Bottenhavet finns en blandning av marina arter som har sitt ursprung både i söta och salta vatten. Det är avgörande att förstå sambanden mellan de olika arterna och människans påverkan för att skapa en god förvaltning. Arbetsgrupperna i nätverket jobbar bland annat för att:

Tar den här igen, den förtjänar repris:
25/05/2026

Tar den här igen, den förtjänar repris:

Arbetet för en hållbar förvaltning av havsmiljön i Hanöbukten tar nu ett viktigt steg framåt. Vill du bidra? Vi rekryterar!

Den 20 maj sken solen, fåglarna sjöng och blommorna lyste. En perfekt dag att resa ner genom Österlen.Målet var Gyllebov...
22/05/2026

Den 20 maj sken solen, fåglarna sjöng och blommorna lyste. En perfekt dag att resa ner genom Österlen.

Målet var Gylleboverket i Gärsnäs, en fantastisk plats där kreativitet, idéer och konstnärligt skapande står i fokus.

Här fick Samverkan för Hanöbukten möjlighet att berätta om föreningens arbete för en grupp studenter från Karlstads universitet, som var på utflykt till Österlen med besök på olika platser. De går en miljöinriktad linje, och dagen innan hade de besökt Marint centrum i Simrishamn.

Det är andra året i rad vi får den här inbjudan, och det är verkligen roligt. Det händer något särskilt när man får prata med unga människor om vatten, landskap, engagemang och allt det där som börjar som en idé men kan bli verklig förändring.

Inbjudan kom genom Hans-Olof Höglund, ordförande i Österlens vattenråd ochnu också ledamot i vår styrelse. Hans-Olof har själv en bakgrund som lektor och lärare på universitetet, med specialiteten växtfysiologi, och han har en fin förmåga att knyta ihop kunskap, landskap och praktiskt engagemang.

Platsen var som sagt Gylleboverket, och det är svårt att tänka sig en bättre inramning. Allt frodades i den vilda och vackra trädgården, och överallt fanns spår av återbruk, återanvändning, skaparlust och nyfikenhet. Det kändes som att gå runt i ett landskap av idéer och visioner om ett lugnare, roligare och snällare samhälle.

Gylleboverket är både en konstnärsdriven plattform, en utforskningsstation och ett levande experiment i tanke och handling. Här möts konst, ekologi, permakultur, filosofi, vetenskap och frågor om hur vi kan leva i en värld som förändras snabbt.

Att få berätta om vår förening just där kändes väldigt rätt. Om Hanöbukten, vattnet, kustråden, lokalt engagemang och om varför samverkan faktiskt spelar roll.

Studenterna lyssnade, ställde frågor och tog in. Och kanske är det just sådana möten som betyder mer än man först tror. Vi hoppas att vi sådde några frön hos studenterna. Att de bär med sig tanken att mycket är möjligt när vi samverkar mellan olika områden och mellan olika nivåer i samhället, från lokala bybor till vattenråd, kommuner och andra myndigheter.

Solen sken och Åhus hamn var sitt vackraste jag.Svalorna pilade över vattnet och visade att det fanns insekter att fylla...
19/05/2026

Solen sken och Åhus hamn var sitt vackraste jag.Svalorna pilade över vattnet och visade att det fanns insekter att fylla magen med

Jag fick hänga med de tre dykarna Henrik, Martin och Patrik nere i Åhus hamn. De är ute på uppdrag längs vår kust. Uppdraget är att plantera ålgräs på lämpliga platser och hjälpa viktiga livsmiljöer tillbaka.

Ålgräsängar brukar kallas havets barnkammare. Här får småfisk skydd, yngel en plats att växa upp och många arter mat och livsutrymme. Rötterna stabiliserar bottnen, minskar erosion och bladen binder koldioxid genom fotosyntes.

Men själva planteringen är också ett riktigt hantverk.

Plantorna samlas i små buketter. Lika många i varje knippe, för det finns en handbok för detta. Sedan knyts ett litet rosa snöre försiktigt runt knippet. Vid planteringen ska rötterna ner ordentligt i botten och det gäller att få dem att sitta kvar. Inte för grunt, inte för glest, inte för tätt. Ålgräset behöver både fäste, ljus och plats att växa. Här utanför Åhus hamn har de hittat ett bra ställe.

Detta ingår i ett projekt med stöd från finska John Nurminens Stiftelse och Biosfärkontoret Kristianstad. John Nurminens Stiftelse arbetar för en bättre havsmiljö i Östersjön och har valt att stötta arbetet här eftersom tidigare planteringar utanför Åhus har gett goda resultat.

Henrik berättade också om något fascinerande de sett vid tidigare planteringar. Ibland verkar själva moderplantan dö, men samtidigt skjuter nya skott upp vid sidorna och ålgräset fortsätter sprida sig vidare. Han beskrev hur hålet efter moderplantan kan se ut som ett vinglas, med nya skott som växer upp runt omkring.

Jag funderade högt på om moderplantan kanske helt enkelt inte lever så länge. Då berättade de något som nästan är svårt att ta in. Forskare har hittat ålgräsplantor som uppskattas vara 8–900 år gamla.

Åldern kan man spåra genom DNA-analyser, eftersom ålgräset klonar sig själv och långsamt breder ut sig över stora områden under väldigt lång tid.

Det ger ett märkligt perspektiv. Där nere under ytan finns kanske organismer som började leva flera hundra år innan våra moderna samhällen ens fanns.

Sedan är det lätt men fel att tänka att vattenvård handlar om planer, möten och rapporter. Ibland, ja många gånger, ser det ut så här: människor ute i landskapet med de resurser som behövs. Just denna eftermiddag: tre dykare, en båt, buntar med ålgräs, små rosa snören som knyts om buntarna och sedan ett envist arbete med att sätta plantorna på plats och hoppas att de tar sig.

Till sist vill Henrik påminna oss som rör oss på vattnet utanför Åhus: ser ni deras lilla vita båt med den blåvita flaggan, var försiktiga. Flaggan betyder att det finns dykare under ytan.

19/05/2026
18/05/2026
Söndagen den 17 maj bjöd på ännu en sådan där Hanöbuktsveckan-stund som man bär med sig.I strålande sol, med allt utslag...
17/05/2026

Söndagen den 17 maj bjöd på ännu en sådan där Hanöbuktsveckan-stund som man bär med sig.

I strålande sol, med allt utslaget och böljande längs ån, fick vi följa med på guidning längs Skräbeån tillsammans med Dan Lindström, ordförande i Skräbeåns fiskevårdsförening.

Dan är uppvuxen vid Skräbeån och mycket av hans liv har handlat om fisket, ån och omsorgen om allt liv i vattnet. Det märktes när han berättade. Inte bara som fakta, utan som något han verkligen är djupt engagerad i.

Dan och fiskevårdsföreningen har arbetat idogt för att förbättra för fisken i Skräbeån. Många av de åtgärder som finns i ån, för att hjälpa fisken att leka och ge ynglen en bättre första tid i livet, står föreningen bakom.

Det senaste projektet handlade om ett hinder strax ovanför bron. Där behövde man göra det lättare för svagsimmande fisk att ta sig vidare, alltså fisk som inte kan hoppa. Siken är ett fint exempel.

Lösningen blev att bygga upp botten på en sträcka av cirka 50 meter, så att lutningen blev ungefär tre procent. Ett arbete som låter enkelt, men som gjordes med stor omsorg. Först stängslades området in. Sedan elfiskades fisken som fanns där och flyttades uppströms. Därefter byggdes bottnen upp med sten och grävmaskin, innan avstängningen till slt togs bort.

Det lyser om Dan när han berättar att det bara tog några timmar innan ett stim med tusentals löjor kom. Som om de hade känt att något hade hänt.

Nu kan siken leka långt upp i Skräbeån igen, för första gången på 70 år.

Vi fick också höra om kvarnarna, möllorna och historien längs ån, och se spår av hur de fortfarande påverkar Skräbeån.

Det blev en skön promenad med en kunnig och engagerad guide, längs en å som rymmer både natur, historia, arbete, envishet och framtidstro.

Och kanske blir det fler guidningar framöver. Det hoppas vi verkligen.

Lördag den 16 maj bjöd Claes Bergkvist in till gudining i Åhus. Medeltida Åhus och fisken som försvann var titeln.Det bl...
17/05/2026

Lördag den 16 maj bjöd Claes Bergkvist in till gudining i Åhus. Medeltida Åhus och fisken som försvann var titeln.Det blev en sådan där levande lördag då Åhus nästan berättade av sig själv. Solen sken, kön till glasskiosken ringlade lång, tulpanerna blommade vackert framför det gamla rådhuset, som nu är museum, och ett bröllop passerade medan guidningen pågick. Historia och nutid gick sida vid sida.

Claes Bergkvist är uppvuxen i Åhus. Hans pappa höll en gång i guidningar här, sedan tog hembygdsföreningen över, och nu har Claes själv axlat manteln.
”Det här är det roligaste jag gjort på länge”, sa han. Och det märktes.

Han lyste verkligen av sitt intresse. Med varm och kunnig röst tog han oss tillbaka till 900-talet, till vikingar, kungar, handel, makt och människor. Men han berättade också initierat om husen vi passerade, om affärer som funnits där när han själv växte upp, och om hur stadens minnen sitter kvar i väggar, gator och platser.

Vi fick följa det gamla Åhus genom århundradena. Från vikingatid och medeltid, till kungar, konflikter och beslut som förändrade stadens framtid. Bland annat berättade Claes om hur Christian IV grundade Kristianstad efter att en kung Knut knutsson Bonde bränt ner Vä, och hur Christian den iV surnade till och byggde upp Christianstad århundraden efter och därmed tog ifrån Åhus sina stadsrättigheter.

Nere vid hamnen kom också vattnet, fisken och ålen in i berättelsen. Helge å har varit livsnerv för Åhus i århundraden, men är i dag långt mer utarmad på fisk än den en gång var. Även här berättade Claes engagerat om beslut som påverkat vattnet och fisket, beslut som inte alltid varit de rätta för fisken.

Sista delen av vandringen gick via klostret och dominkkanermunkarnas konvent, där nu bara en mur av deras kloster är bevarad. Det mesta av klostret togs ned och användes till uppbyggnades av Christianstad.
Vidare till kyrkan, där Claes också berättade om takkronan han själv varit med och formgivit.

Det blev en fin promenad genom Åhus, där historien kom till liv på ett mjukt, kunnigt och intressant sätt. Man kunde nästan höra vikingaskeppen lägga till, kungarna dela upp folk, fä och marker, och samtidigt känna hur dagens Åhus fortsätter att leva runt omkring oss.

För den som blev nyfiken finns fler chanser. Claes guidar i Åhus även under sommaren, så passa gärna på att följa med honom då.
www.historiskaAhus.se

Adress

Malmö

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Samverkan för Hanöbukten postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till Samverkan för Hanöbukten:

Dela