Lunds universitetshistoriska sällskap, LUHS

21/06/2026

På dagens datum, den 21 juni år 2016, invigs synkrotronljusanläggningen MAX IV i Lund. Här ska inledningsvis klargöras att namnet utläses ”MAX fyra” och inte ”MAX i ve”. Anläggningen heter heller inte ”MAX den fjärde”, som en medarbetare vid hovet lär ha trott.

Till invigningen slår man på stort och bjuder både in kung Carl XVI Gustaf och statsminister Stefan Löfven. Nu ska nämligen Sveriges största forskningssatsning någonsin tas i bruk!

Utifrån kanske MAX IV mest liknar ett rymdskepp som har slängts ut på Lundaslätten. Men i själva verket är det ett gigantiskt mikroskop. Här undersöks olika typer av material ner på atomnivå med världens klaraste röntgenljus, som skapas när elektroner speedas upp till hög hastighet och böjs av kraftfulla magneter. Undersökningarna gör det möjligt att utveckla och designa helt nya material och tekniska lösningar inom områden som medicin, nanoteknik och grön energi.

MAX IV är en nationell anläggning med Lunds universitet som värd, vilket inte är konstigt eftersom det är här som tekniken bakom anläggningen utvecklas. Som namnet antyder är MAX IV den fjärde i en serie MAX-laboratorier. Professor Mikael Eriksson är chefskonstruktör och hjärnan bakom samtliga. Men redan på 1950-talet skaffar universitetet sig sin första elektronaccelerator, nu kallad UrMAX. Den påminner både till utseende och storlek om en större avskalad torktumlare, att jämföra med MAX IV:s stora lagringsring som har en omkrets på 528 meter, ungefär som Colosseum i Rom. Utvecklingen har onekligen gått framåt!

I samband med att MAX IV och den intilliggande forskningsanläggningen ESS anläggs på Brunnshög i nordöstra Lund sker också en utbyggnad av stadsdelen, där visionen är att 40.000 personer på sikt ska bo och arbeta. Trots en hel del protester anläggs en spårväg från centrala Lund till Brunnshög, något som kommenteras vid Lundakarnevalen 2014, se bild.

17/06/2026

På dagens datum, den 17 juni år 1682, öppnar Lunds universitet efter att ha varit stängt i s*x år. I Lunds stadsbild ser man fortfarande spåren efter den förödelse då staden bränts ner av danska soldater. Skåne lider fortfarande efter skånska kriget 1675–79 då både svenska och danska styrkor härjade i landskapet. I Lund bor dock fem professorer som tror på framtiden: Christian Papke, Martin Nordeman, Andreas Stobaeus, Canutus Hahn och Nils Silversköld. De lyckas övertala kung Karl XI och hans rådgivare att det trots allt är en god idé ha kvar ett akademiskt lärosäte i Skåne. Det återöppnade universitetet är litet och fattigt, men förtröstan och förhoppningar frodas när undervisningen återupptas. En dag att minnas och inspireras av!

Porträtt från Lunds universitets konstsamling.

27/05/2026

På dagens datum, den 27 maj år 1931, försvarade Antonie ”Toni” Schmid sin doktorsavhandling om ”Den helige Sigfrid”. Det var första gången i Lund som en kvinna disputerade för doktorsgraden i historia, men för Schmid själv var det faktiskt andra gången! Hon hade nämligen även blivit doktor i sitt födelseland Österrike redan 1922. Då hade hon dock även tillbringat ett halvår i Sverige som en av de många österrikiska studenter vilka på initiativ av studentkårerna i Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg fått komma hit från den nöd som rådde i Wien efter första världskriget.

Uppenbarligen hade Schmid trivts i Sverige, ty det var här hon valde att fortsätta sin akademiska karriär. En österrikisk doktorsavhandling var dock tydligen inte möjlig att tillgodoräkna sig inom ramen för dåtida svenskt utbildningsväsende. Väl inskriven vid Lunds universitet 1925 fick Schmid därför börja om från början och ta såväl en ny kandidatexamen som disputera på nytt – något hon gjorde på totalt fem och ett halvt år.

Schmids avhandling väckte uppseende och viss bestörtning bland teologer och fromma smålänningar. Med skarp källkritisk metod visade hon nämligen att ”Smålands apostel” S:t Sigfrid troligen rent historiskt aldrig haft något med Småland att göra.

Sin fortsatta yrkeskarriär kom Schmid att ägna åt ett regeringsuppdrag att inventera och katalogisera de stora mängder fragment av medeltida handskrifter som finns på Riksarkivet, och hon kom att räknas som en av de främsta experterna på detta område. Som ett resultat fick hon 1958 ett tredje doktorat: nu som teologie hedersdoktor i Uppsala. Du kan läsa mer om hennes liv i Fredrik Tersmedens ”Lundensare II”, sällskapets årsbok 2025.

Fotografiet av Toni Schmid som nybekransad doktor och med en oidentifierad kransflicka i famnen är taget av Per Bagge och ingår i Lunds universitetsbiblioteks samlingar.

19/05/2026

På dagens datum, den 19 maj år 1735, fick Lunds universitet fint besök. Det var kanslern, universitets högste styresman, greven och riksrådet Carl Gyllenborg, som anlände till sitt lärosäte. Och detta var något stort, ty även om universitetets konstitutioner påbjöd årliga besök från kanslern så hade detta i praktiken inte skett sedan 1673. Då hade Gustaf Otto Stenbock kommit på en blixtvisit så kort att han inte ens hunnit stanna på middag. Gyllenborg stannade en månad.

Under denna månad hyllades Gyllenborg med panegyriska orationer, fick se en särskilt arrangerad medicine doktorsdisputation med omedelbart följande promotion, besåg det pågående arbetet med att installera en anatomisk teater i Kungshuset och mottog officiellt de vetenskapliga samlingar som dåvarande rektor, Kilian Stobaeus, i samband med besöket överlämnade till universitetet.

Men Gyllenborg fick också ta sig an problemet med den grälsjuke matematikprofessorn Daniel Menlös och dennes ständiga konflikter med de övriga professorerna. Det slutade med att Menlös tvingades att inför kansler och konsistorium be om förlåtelse både muntligt och skriftligt.

Sistnämnda detalj bör ha hört till de mindre angenäma för Gyllenborg under hans lundabesök. Men kanske var det ändå att föredra framför att vistas i Stockholm? Vissa historiker menar nämligen att Gyllenborg – en stridbar och kontroversiell partiman i frihetstidens politiska liv – valde att åka till Lund just senvåren 1735 som en följd av att den politiska marken i huvudstaden vid denna tid brände väl kännbart under hans fötter.

Bilden visar Gyllenborgs kanslersporträtt i universitets konstsamling. Foto: Kennet Ruona.

11/05/2026

Lyssna till podden Öppet falls senaste (och trist nog kanske sista) avsnitt som spelades in på sällskapets årsmöte. Det handlar om rättsfall med anknytning till Lunds universitet. De medverkande är Christian Dahlman, Martin Sunnqvist och Fredrik Tersmeden.

Öppet fall · Episode

29/04/2026

17/04/2026

På dagens datum, den 17 april år 1667, skrivs den andre studenten in vid Lunds universitet. Den andre? Ja, den som står överst i inskrivningsmatrikeln – Johannes Andrea fil. Bagerús – daterar slarvigt nog inte sin signatur. Det är därför oklart om han också skrivs in den 17 april eller dessförinnan. Eller om han, i någon sorts iver att vara främst, i efterhand plitar dit sitt namn överst, men skäms för att ljuga om datumet som han därför utelämnar.

Faktum kvarstår dock att studenter börjar skrivas in redan våren 1667, trots att universitetet inte invigs förrän i januari 1668. I Lund tror man nämligen att universitetet ska öppna till höstterminen 1667, men förberedelserna i Stockholm drar ut på tiden. Insignier och sigill ska färdigställas, liksom hattar och kåpor till professorerna. Regeringen vill också invänta kung Karls namnsdag den 28 januari som invigningsdatum.

Läs mer om Lunds universitets förste student på https://app.bwz.se/lundsuniversitet/externa_relationer/b/v/?vid=178&v=1&share=1&ucrc=C7B349E3

09/04/2026

På dagens datum, den 9 april år 1880, skrivs den första kvinnliga studenten in vid Lunds universitet. Hon heter Hildegard Björck, ska studera medicin och fyller strax 33 år. En väl mogen ålder kan tyckas, men då har hon redan studerat i Uppsala sedan 1873. Där blev hon den andra kvinnliga studenten och den första kvinnan i Sverige att avlägga medicine kandidatexamen.

I Lund är tanken att hon ska bli medicine licentiat och färdig läkare. Men en hörselnedsättning till följd av mässling i vuxen ålder gör att hon inte klarar de praktiska proven i hjärt- och lungmedicin och därför heller inte kan bli legitimerad läkare.

Redan efter ett par månader avbryter hon sina studier och faller länge i glömska som Lunds universitets studentskepionjär. Den rollen tillskrivs istället Hedda Andersson som påbörjar sina medicinstudier hösten 1880 och utexamineras som läkare 1892.

Läs mer om Hildegard Björck, Hedda Andersson och andra kvinnliga pionjärer vid Lunds universitet på www.kvinnor150.lu.se

De tre skarpare bilderna på Hildegard Björck nedan har AI-genererats utifrån den suddigare, rastrerade bilden som publicerats i en bok.

02/04/2026

Årsmöte och samtal om podcasten Öppet fall.

Medlemmarna i Lunds universitetshistoriska sällskap kallas härmed till årsmöte onsdagen den 22 april 2026, kl 18.00 på Juridicum i Pufendorfsalen i Tryckeriet.

Efter årsmötet får vi höra ett samtal om den populära podcasten Öppet fall, där lundajurister granskar uppmärksammade rättsfall. Deltagare är professorerna Christian Dahlman och Martin Sunnqvist med arkivarie Fredrik Tersmeden som moderator. Lyssna gärna på tidigare program här: https://poddtoppen.se/podcast/1478626548/oppet-fall

Välkomna!
Styrelsen

För länk till dagordning se första kommentaren.

Öppet fall är en podcast från Lunds universitet om uppmärksammade rättsfall. Forskare från juridiska fakulteten öppnar upp ett omtalat rättsfall och analyserar det på ett öppet och förutsättningslöst sätt. Vi tar oss an ett nytt fall varje månad. Ibland är det ett aktuellt rättsfall...

10/03/2026

På dagens datum, den 10 mars år 1920, fattar Lunds studentkår beslutet att ge ut en egen tidning, ”Lundagård”. Redaktionen har uppenbarligen legat i startgroparna, ty bara 16 dagar efter beslutet föreligger det första numret i tryck. Ja, det hela går så raskt att man inte ens har hunnit få det officiella utgivningsbeviset – det utfärdas inte förrän den 1 april!

Om man undantar ett par mer sporadiskt utkommande skämtpublikationer som KTH:s ”Blandaren” (grundad 1863) och lundamedicinarnas ”Toddybladet” (1897) så är ”Lundagård” Sveriges äldsta ännu utkommande studenttidning.

Du kan läsa mer om Lundagårds första 100 år i LUHS årsbok 2021: ”Men Lundagård lever! 100-årsboken om Lundagård – Sveriges äldsta studenttidning 1920–2020”.

Bilden visar förstasidan av Lundagårds första nummer. Bildkälla: Akademiska Föreningens Arkiv & Studentmuseum.