05/06/2026
Följande exempel är hämtat från verkligheten.
En långvarig och otillräckligt anpassad skolgång kan medföra psykisk ohälsa, exempelvis i form av nedstämdhet, depression, känslor av misslyckande, social isolering och minskad självtillit. När oro kring ett barns svårigheter uppmärksammas tidigt av vårdnadshavare, men inte fullt ut fångas upp i skolmiljön, finns en risk att viktiga stödinsatser fördröjs. Detta kan särskilt gälla barn som förmår upprätthålla en fungerande fasad i skolan men uppvisar en betydande belastning i hemmet.
Negativa upplevelser i skolmiljön, såsom att bli lämnad utan tillsyn, utsättas för kränkningar eller inte få tillräckligt stöd i situationer där särskilda behov föreligger, kan bidra till känslor av skam, otrygghet och minskad tillit till vuxna. Om sådana händelser inte uppmärksammas eller följs upp finns en risk att konsekvenserna förstärks över tid.
När kraven successivt ökar utan att stödet anpassas efter elevens behov finns en risk för ökad skolfrånvaro. Detta bidrar i sin tur till social isolering, förlorade relationer och utveckling av psykisk ohälsa såsom ångest eller depression.
När mer anpassade skolformer senare erbjuds finns de tidigare negativa erfarenheterna med och påverkar elevens trygghet, självkänsla och tilltro till den egna förmågan.
Eleven avslutar grundskolan med begränsade studieresultat och kvarstående känslor av ensamhet, utanförskap och misslyckande.
💥Detta är inte ett enskilt fall. 💥
🩵Tiotusentals elever i Sverige kommer inte till skolan. Många har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och får inte det stöd de behöver.
Bakom varje siffra finns ett barn, en familj och en framtid som riskerar att gå förlorad.
👉Prata om frågan. Dela berättelserna. Ställ frågor till politiker och beslutsfattare. Kräv att alla barn får möjlighet att lyckas i skolan.
Är du inte medlem? Bli medlem här: https://lund.attention.se/bli-medlem/
