Synskadades Riksförbund Norrbotten

Synskadades Riksförbund Norrbotten Synskadades Riksförbund, SRF Norrbotten, är en intresseorganisation av synskadade, både blinda och synsvaga.

Distriktet bildades 1931 under namnet Norrbottens läns Blindförening och ombildades 1981 till SRF Norrbotten

17/04/2026

"World Blind Union är världens bästa organisation.

Den består av världens alla nationella synskadeorganisationer och kämpar för synskadade personers rättigheter på en internationell nivå. Det handlar bland annat om rätten till ett skriftspråk, utbildning, arbete, rehabilitering och tillgång till information.

🎯Mitt arbete som president under fyra år var att lägga fram ett handlingsprogram för vad vi skulle uppnå under min mandatperiod, sedan hålla samman regionerna och jobba mot målen.

✊Jag drog igång och drev ett jämställdhetsarbete. Det är inte en bra demokratisk beslutsordning om bara en tredjedel är kvinnor. Vi utgör ändå halva befolkningen. I en särskild kvinnokommitté, som jag var aktiv i, kunde vi träffas och dela motgångar och framgångar.

WBU:s förbundsstyrelse bestod av 17 kvinnor och cirka 250 delegater. De flesta av kvinnorna var dessutom bara där i egenskap av ledsagare till deras synskadade män. Jag protesterade högljutt och bad alla kvinnor, inklusive ”ledsagarkvinnorna”, att mötas efteråt. Jag sa ”vi kan inte vara så dåliga på representation, vi måste skriva en motion till kongressen” och drev arbetet framåt. Efter några månader kom ett mejl: jag var inbjuden till ett styrelsemöte i Hongkong för att lägga fram en plan om att förstärka kvinnoarbetet inom WBU.

🟰Jämställdhet är en kamp som vi jämt måste föra. Om vi lägger den åt sidan glöms den bort. Det är som kärlek, den ska erövras varje dag för att vara äkta. Det är en evighetsfråga. Vi behöver lyssna in varför kvinnor så ofta drar det kortaste strået.

Ibland trampar man på minerad mark. Det kan till exempel vara svårt att prata om kvinnors rättigheter i Mellanöstern, då måste man hitta andra infallsvinklar. Men det har gett mig väldigt mycket att engagera mig andras rättigheter. Jag har fått bekräftelse på att det går att påverka om man är envis och diplomatisk, och är otroligt stolt över vad jag lyckades åstadkomma.

👩‍❤️‍👨Idag är jag 81 år med fem barn och ett långt arbetsliv bakom mig. Hur jag har hunnit med? Jag har en gullig gubbe, det måste jag säga. Vi har varit tillsammans i 45 år och Leo är min stora livskamrat. När jag skiljde mig från min första man för länge sedan flyttade jag till en liten stuga på Lidingö, som någon hyrde ut. Jag fick god hjälp med att bygga om så att den passade mig och mina två flickor. I det sammanhanget dök han upp. Jag behövde en ny lampa ovanför matbordet och han hjälpte mig. Leo har sedan tagit hand om barnen när jag varit ute och rest. Jag var nästan utmanövrerad där ett tag.

📢Jag har alltid varit intresserad av politik och jämställdhetsfrågor. De som inte har någon röst måste få den hörd. Det är otroligt viktigt för mig. Jag tycker om att röra om i grytan men det har inget egenvärde i sig. Jag vill se förändring. Det bor en demokratisk kraft inom mig och den gör sig påmind även i andra sammanhang. Synskadade ska förstås ha samma rättigheter som seende personer.

Jag är fortfarande engagerad och sitter i styrelsen i min lokala förening. Det känns viktigt att dela med sig av min långa erfarenhet och ge en bakgrund till varför SRF tänker på ett visst sätt, till exempel. Men ordförandeskapet lämnar jag åt någon annan. Nu ska andra kunna växa i den rollen. Det är fantastiskt att se på den nya ordföranden, hur stolt han är och hur väl han sköter sitt jobb."

❗Det här är en anonym men sann livsberättelse från en av våra medlemmar.

Bildbeskrivning: Illustration som visar en grupp personer vid ett bord fyllt med papper och kaffekoppar. En kvinna har afrohår och skriver i ett anteckningsblock. En annan kvinna har rött långt hår och håller i en ordförandeklubba. Två män syns lyssna längre bort vid bordet. Nederst i bild står citatet "De som inte har någon röst måste få den hörd..."

17/04/2026
17/04/2026
17/04/2026

Nya regler inför valet 2026 – vad betyder det för dig med synnedsättning? 🤔

Inför nästa val har flera förändringar beslutats för att göra röstningen mer tillgänglig. Vid ett möte med Valmyndigheten den 26 mars presenterades nya regler, en uppdaterad vägledning och det arbete som kommunerna nu behöver genomföra inför valet.

För dig som väljare innebär det flera förbättringar. Det handlar bland annat om:

• tydligare krav på tillgänglighet i hela valprocessen
• möjlighet att i förväg se hur tillgänglig din vallokal är
• digitalt röstkort anpassat för skärmläsare och punktdisplay
• möjlighet att märka valsedeln med punktskrift.

Samtidigt införs en ny regel som väcker frågor: en röstmottagare ska alltid följa med bakom valskärmen om du får hjälp att rösta.

Vad innebär det i praktiken? Och räcker förändringarna för att du ska kunna rösta självständigt och med bibehållen valhemlighet?

Synskadades Riksförbund följer utvecklingen och fortsätter arbeta för att alla ska kunna delta i demokratin på lika villkor.

🔗Läs hela artikeln här: https://www.srf.nu/var-verksamhet/nyheter/viktiga-forandringar-infor-valen-2026-sa-paverkas-du-som-valjare-med-synnedsattning/

Bildbeskrivning: En person som står bakom en grön valskärm. Bredvid syns ett bord med valsedlar i gult, vitt och blått.

09/04/2026

Tre familjer kämpar för att deras söner ska få den hjälp de behöver, skriver Uppsala Nya Tidning. Politikerna lovar bättring men det går för långsamt, anser familjerna.

Under hösten 2025 hamnade Uppsala kommun i hetluften efter att ha placerats på en tio-i-topp-lista över kommuner som systematiskt överklagar beslut om bland annat personlig assistans. Kommunen anses tolka lagen snävt, vilket gör att många ärenden hamnar i domstol.

Familjen Rosander kämpar för sonen David, som har svåra funktionshinder och behöver mer än bara hemtjänst. När han kom in på en populär universitetsutbildning gav domstol honom rätt till det stöd han behöver men kommunen överklagade. Nu har familjen överklagat till högsta förvaltningsdomstolen.

Familjen Malmbergs son Martin nekades också stöd trots att han inte kan äta själv och har stora kommunikationssvårigheter. Deras beslut ska nu omprövas. Familjen Jansson/Östlund har också anslutit sig till kampen. Deras treårige son Ludvig lever med CP-skada, epilepsi, dövblindhet och hormonbrist. Han behöver omsorg dygnet runt och mamman Amanda är sjukskriven från sitt arbete som intensivvårdssjuksköterska för att orka.

Nyligen mötte flera av mammorna politiker i stadshuset och krävde förändring. En översyn av kommunens LSS-riktlinjer pågår men familjerna är oroliga för att det inte ska leda till verklig skillnad. Den politiska ledningen menar att arbetet sker i dialog med Funktionsrätt och att förändring är på gång men pekar också på behovet av nationella lagändringar.

I juni ska de nya riktlinjerna klubbas. Redan i mars ska familjerna tala inför riksdagsledamöter.

– Vi vill inte att de ska tycka synd om oss, vi behöver inte mer medkänsla, nu är det action som gäller, säger Anna Rosander till Uppsala Nya Tidning.

🔗 Prenumeranter kan läsa hela texten via länken: https://www.unt.se/nyheter/uppsala/artikel/lss-riktlinjer-for-personlig-assistans-i-uppsala/rmpwkdnr

Bildbeskrivning: Riksdagshuset i Stockholm fotat framifrån. Porten är maffig med stora pelare omkring sig och framför huset grönskar det.

09/04/2026

💬"Jag står utanför BVC i snöglopp och minusgrader med min dotter i famnen. Hon är bara några månader gammal, dessutom prematur och extra känslig.

Jag hade varit noga när jag bokade färdtjänsten: vi kommer stå vid den utgång som ligger vid bostadshuset – inte vid parkeringen. Jag hör plötsligt hur en bil rivstartar borta vid parkeringen och kör i väg.

Någon i närheten säger lite försiktigt att det där nog var en taxi, och jag förstod direkt att det var min färdtjänst.

Jag var ute i tid. Ändå blev jag lämnad kvar i snön med min dotter.

Jag tar mig tillbaka till den låsta BVC-dörren och börjar ringa på porttelefonerna. Det är sent på dagen, och jag visste redan när jag gick ut att de hade börjat avsluta arbetsdagen. Till slt är det en i personalen som inser att jag fortfarande är kvar och kommer och väntar med mig. När jag ringer färdtjänsten får jag veta att bilen redan är på väg till nästa körning och inte kan vända.

Fyrtiofem minuter tar det innan en ny bil kommer.

Jag förstår att man ska vara redo när bilen kommer, men med små barn händer saker. Det kan vara en blöja som behöver bytas i sista sekund eller ett barn som plötsligt bryter ihop trots att man har planerat allt. Lite flexibilitet hade räckt. Fem minuter extra på en körning och situationen hade varit löst. En sorts småbarnens akademiska kvart.

När min dotter började förskolan blev färdtjänsten ett helt nytt pussel. Jag försökte få till en lösning där samma bil kunde köra oss hemifrån till förskolan och sedan vidare till jobbet. Men det gick inte. I stället förväntades jag ta två olika bilar – och därmed riskera att missa bytet eller komma rejält för sent.

Till slt löste vi lämningen med hemtjänsten eftersom förskolan låg nära. De kom klockan 07:00, tidigast bokningsbara tid, i arbetskläder som de tagit med sig hem dagen innan. För att garantera att jag kom i tid till jobbet ville färdtjänsten plocka upp mig på förskolan klockan 07:10, tio minuter efter hemtjänsten knackat på dörren hemma hos oss – en omöjlighet. Jag bönade och bad om en senare bil och erbjöds som enda alternativ en bil klockan 07:50. Jag arbetade som lärare i en annan del av stan och började klockan 08:00. Det fanns inte en chans att jag skulle hinna. Jag kom för sent. Nästan varje dag.

Jag missade planeringstiden på morgonen och kom ibland inspringande till klassrummet där trettio elever redan satt och väntade på att lektionen skulle börja. Jag började bli orolig över att min chef skulle ha åsikter om att jag ständigt var sen och försökte återigen lösa situationen med färdtjänsten. Jag ringde planeringsavdelningen, handläggare och till slt en chef, men det hjälpte ingenting. Det fanns, fick jag höra, absolut ingen bil mellan 07:10 och 07:50.

Efter någon månad kallade min chef in mig. Han var förstående men tydlig: trots att jag inte kan klandras personligen för att vara sen till jobbet behöver all personal komma i tid. Jag fick en varning och riskerade att förlora mitt jobb – för att jag inte kunde få ihop föräldraskapet med mina färdtjänstresor.

Efter varningen gick jag runt med en ständig klump i magen. Skulle bilen komma? Skulle hemtjänsten bli några minuter sen? Först efter att min anställning hotats gick det plötsligt att ordna en bil klockan 7.30. Det började fungera och jag fick behålla mitt jobb – men det krävdes alltså att situationen blev akut.
Jag vill kunna kombinera jobb och föräldraskap, precis som andra. Det är inte mycket begärt. Andra föräldrar kan välja mellan buss, cykel, bil eller promenad beroende på vad som passar dagen och plånboken. Jag har bara ett alternativ – och det måste fungera.

När kunskap brister blir livet skört. En gång när min dotter fortfarande var bebis och satt i babyskydd erbjöd sig chauffören att montera stolen medan jag lade in en väska i bakluckan. När jag kom tillbaka sa han, fullt övertygad, att hon skulle sitta framåtvänd i mittersta delen av baksätet. Det är direkt farligt för ett spädbarn att färdas så. Jag blev chockad över hur lite han visste och gjorde en anmälan, men fick aldrig höra vad den ledde till.

När min dotter växte ur babyskyddet blev stolen större och tyngre, och enligt riktlinjerna ska resenären ta med sin egen barnstol. Jag behöver ena handen till käppen och den andra till mitt barn. Att bära och montera en tung bilbarnstol är i praktiken omöjligt. Dessutom fick vi betala taxa för vårt barn när vi reste med riksfärdtjänst. Hade jag kunnat ta bussen eller tåget hade hon rest utan kostnad. I färdtjänsten blev det nästan nittio kronor för samma sträcka.

Färdtjänsten är avgörande för att livet ska gå ihop, men systemet saknar ofta förståelse för att vardagen inte alltid är exakt. Barn gråter, tider spricker och livet händer. Det jag önskar är egentligen ganska enkelt: ett flexibelt system som gör det möjligt att ha en funktionsnedsättning och både få vara förälder och yrkesperson."

❗Brister i färdtjänsten är inte små problem i marginalen – de får konsekvenser för människors trygghet, självständighet och framtid.

🧑Det här är Evas berättelse.

🖊️ Skriv under för att göra färdtjänst till en lagstadgad rättighet: https://www.mittskifte.org/petitions/gor-fardtjanst-till-en-lagstadgad-rattighet-for-synskadade

Bildbeskrivning: Porträttbild av Eva som står mot en gul tegelvägg. Eva har mörkbrunt hår och mörka ögon Hon är klädd i en svart jacka, reflexhandskar och har en blå väska över axeln. I Evas hand skymtar en vit käpp och hon har ett bekymrat uttryck i ansiktet. Under Eva står citatet "Jag vill kunna vara både förälder och yrkesperson". Till höger i bild syns SRF:s logotyp med en rosa pratbubbla ovanför. Texten i bubblan lyder: "Nu åker vi! Färdtjänst ska funka".

01/04/2026

SRF Norrbotten önskar alla sina medlemmar en trevlig påsk!

01/04/2026

MISSA INTE SENASTE Numret av Insyn!

INSYN nummer 5 utgivningsdag 260402

Veckans innehåll

Reportage

Följ med Taltidningshjälpen hem till Anna-Maria Mikko som får låna en daisyspelare av Myndigheten för tillgängliga medier. Instruktör Birgitta Lindström förklarar hur den fungerar. Journalisten Ylva Mårtens berättar om det regiondrivna mödrahemmet i Karlsvik som fanns för ogifta flickor som blivit gravida mellan åren 1933 och 1962.

Reportage

Ingalill Enbom, optimistkonsult och synskadad gav ut sin sista bok på dödsbädden; Våga Dö. Sofia Rutbäck Eriksson hjälpte henne att skriva den.

Påskhälsning från Redaktören

Nästa Insyn kommer den 1 maj

Redaktionsrutan

31/03/2026

Adress

Kyrkogatan 2 Luleå
Luleå
97233

Öppettider

Måndag 08:00 - 11:45
Tisdag 08:00 - 11:45
Onsdag 08:00 - 11:45
Torsdag 08:00 - 11:45
Fredag 08:00 - 11:45

Telefon

+46920229820

Webbplats

https://www.facebook.com/srfnorrbotten/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Synskadades Riksförbund Norrbotten postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Dela