Västsvensk Arkeologi

22/04/2026

En mystisk karta. I en publikation av Göran Liljenroth om platsen Gum, 1994, presenteras en karta med ålderdomligt utseende. Platser som Gamla Upsala, Varnhem, Sigtuna, Gudhem och Linköping finns utmarkerade. Och gränserna mot Danmark har ritats ut. I området runt Kinnekulle finns Husaby markerat, liksom den befästa gården Aranäs och staden Lidköping. Biskopsborgen Läckö på Kållandsö i Vänern finns också utritad. Och då till det stora frågetecknet. På Kinnekulle, där gården Gum låg (och ligger idag) platsen markerad. Men namnet stavas märkligt nog Humi och inte Gum.

Frågan är vad detta är för karta? Vem står bakom den och när tillverkades den? Och framför allt, i vilket syfte? Liljenroth anger ingen källa, bara att den skulle vara dansk, men ingen vet var han fått tag på den. Efterforskningar har gjorts både vid svenska och danska Riksarkivet, men ingen har kännedom om den. Vapenbilden antyder att den danske kungen Erik Klipping skulle stå bakom, vilket hade daterat den till sent 1200-tal, men andra detaljer, liksom den stora kunskapen om geografin, talar för att det är ett mer sentida verk. Kanske 1600-/1700-tal. Kartan är i sanning ett mysterium, och i forskningen om Husaby kittlar trots allt det märkliga Humi, utritat där Gum idag ligger. Finns det något samband? Någon ålderdomlig kunskap bakom? Frågorna är många och envisa.

Min fråga till er. Har någon därute sett den i andra sammanhang och vet något om den? Går den att förkasta, eller kommer den att envist leva kvar som ett olösligt mysterium i kartornas värld?

20/04/2026

Missa inte detta om ni är intresserade av byggnadsvård!

05/04/2026

Torsdag den 9 april kan man höra mer om Husaby, gravar och forskningsresan till Kyiv. Medeltidskommittén vid Göteborgs universitet bjuder in till seminarium och Anna Nyqvist Thorsson berättar mer om utgrävningar, undersökningar och resultat.

Föredraget kan följas via länk från Medeltidskommittens webbsida.

Medeltidskommittén vid Göteborgs universitet bjuder in till seminarium. Anna Nyqvist Thorsson, Västsvensk arkeologi, föreläser om de pågående utgrävningarna i Husaby.

02/04/2026

Som ett led i vår forskning om Fröslundasköldarnas sammanhang studerade Annelie Nitenberg och Karin Månsson skärvstenshögar, bronsåldersgravar och möjliga boplatsytor i Strö på Kålland idag. En av de mest intressanta lägena för boplats i sköldarnas tid låg i en vacker blåsippebacke där ett helt älgkadaver också blivit utspritt av vilda djur🌱.

20/03/2026

Välkomna på årsmöte i föreningen Västsvenk arkeologi! Torsdagen den 23 april 17:30 är det årsmöte i föreningen. Är du medlem, men inte fått någon kallelse till årsmötet via mail kan det vara så att vi saknar korrekta e-postuppgifter till dig. Kontakta i så fall oss på [email protected].

11/03/2026

Tillsammans har vi, Astrid Lennblad, arkeolog och osteolog vid Lödöse Museum, och jag skumpat fram med tåg genom det ukrainska slättlandskapet. Ett landskap som påminner starkt om västgötaslätterna med ett litet inslag av Skåne. När Skandinaviens vikingar reste till Kyiv Rus under 900- och 1000-talen måste ändå slätterna runt Kyiv ha känts lite hemtama och välkända.

Nu är vi tillbaka efter några dagars vistelse i Kyiv där vi tillsammans med ansvariga vid ”National Conservation Area of Saint Sophia Cathedral” i ett gemensamt projekt undersökt kvarlevorna efter vad man tror är Ingegerd, dotter till Olof Skötkonung.

Ingegerd giftes bort med Kyivs storfurste Jaroslav år 1019 och tillbringade resten av sitt liv i framför allt Kyiv. Både Jaroslav och Ingegerd var kristna och en stor insats gjordes för att uppföra den stora Sankt Sofiakatedralen mitt i Kyiv. Jaroslav dog 1054 och Ingegerd 1050. Paret begravdes i en stor, gammal bysantinsk marmorsarkofag (troligen från 500- eller 600-talet) i det norra sidokapellet i katedralen.

När sarkofagen senast öppnades, 2009, insåg man att Jaroslavs kvarlevor inte längre fanns i sarkofagen, men väl skelettet efter en kvinna. Man antog att det var Ingerds kvarlevor och omfattande undersökningar av benen genomfördes.

Slutsatsen blev något förvånande att skallen föreföll tillhöra en kvinna i 45-55 årsåldern medan de stora rörbenen verkade tillhöra en yngre man. Några år senare gick andra forskare igenom bedömningen och menade att man istället måste ta hänsyn till hela skelettet och att ledändarna visade spår av artros som snarare är vanligt hos äldre personer. Så vem eller vilka tillhör egentligen benen i sarkofagen? Det har Astrid Lennblad ägnat en dag åt att undersöka.

Förutom en osteologisk analys har vi även tagit prover för att datera benen och för att genom en strontiumisotopanalys ta reda på var kvinnan i sarkofagen växte upp. I Kyivområdet eller i Sverige?

En annan viktig analys är att försöka få fram hennes DNA. Detta görs i samarbete med Centrum för paleogenitik vid Stockholms universitet och docent Anna Linderholm. Anna har tidigare fått fram DNA från tre av individerna i Husaby, och förutom att belägga om kvinnan i sarkofagen har skandinaviskt DNA kan vi också undersöka om det finns släktskap mellan det vi tror är Ingegerd Olofsdotter och de gravlagda framför västtornet i Husaby.

Vad gäller de gravlagda under monumentet i Husaby vet vi att mannen och kvinnan vars skelett placerades i fotänden av den långe mannens grav sannolikt är släkt med varandra på mödernet. Men de är inte släkt, på mödernet, med den långe mannen. Vi hoppas också att vidare studier av y-kromosmalt DNA ger svar även på eventuella släktskap på fädernet. Det vi också har fått reda på är att fyra av de fem individerna i graven (en av kvinnorna har vi inga resultat från) inte har vuxit upp i Husaby, utan sannolikt högre upp på Kinnekulle. Troligen någonstans på kalkstens- eller lerskifferlagren. Ingen av dem har heller levt i Husaby under slutet av sitt liv, utan sannolikt på samma plats där de växte upp. Dock visar strontiumvärdet från den långe mannens uppväxt att han möjligen vuxit upp på en annan plats än det övriga i graven.

Nu ska prover från det vi tror kan vara Ingegerd skickas för analys till olika labb och vi får vänta på svaren. Men förhoppningsvis får vi så småningom veta mer om Ingegerd Olofsdotter och eventuella släktskap med personer i Husaby på Kinnekulle.

Projektet har varit möjligt att genomföra tack vare stöd från Dafgårds AB och från forskningsstiftelsen Torsten söderbergs Stiftelse. Sparbanken Skaraborg har generöst bidragit till strontiumisotopanalys av individerna i Husaby och även till utgrävningen som gjordes i höstas. Och våra labbrockar, när vi undersökte benen från sarkofagen, de fick vi av Eurofins i Lidköping☺️.
Tack!

21/02/2026

Igår höll Annelie Nitenberg och Anna Nyqvist Thorsson var sitt föredrag på Västsvensk Arkeologidag på Göteborgs universitet. Annelie berättade om Fröslundasköldarna och den forskning som just nu pågår om dem. Anna berättade om hur hon arbetat med metallsökning som metod i forskningen om Husabys betydelse i förhistorisk och historisk tid. Mer än 100 arkeologer och studenter hade samlats för att lyssna på en rad intressanta föredrag.
Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet Västergötlands museum Sveriges Metallsökarförening

04/02/2026

I Husabyprojektet väntar vi på resultat. Väntar och väntar. Så många frågor och funderingar kring dateringar, härkomst, mobilitet och kontaktvägar.

I väntan på svar delar jag än en gång filmen Anders Lundin på filmbolaget Lightray gjorde om Husaby inför de första undersökningarna 2023. Bra att ibland blicka tillbaka och fundera över ambitioner, mål och vad man uppnått☺️.

Projekt HusabyVid Vänerns strand, på den natursköna sluttningen av Kinnekulle, ligger Husaby, en by med en anmärkningsvärd historia. I början av 1000-talet b...

21/01/2026

Idag har Annelie Nitenberg spridit kunskap om Fröslundasköldarna till verksamma arkeologer i den sydöstra delen av landet. Linneuniversitetet och Kalmar länsmuseum bjöd in till konferensen ”Arkeologi i sydost - vart är vi på väg?” Tema för konferensen var metodutveckling och samverkan och Fröslundaprojektet är ett gott exempel på hur man kan nå mycket längre genom samverkan mellan institutioner och forskare😃.

Annelie höll föredraget ”Fyrtio år efter upptäckten - nya metoder och analyser kastar nytt ljus över Fröslundasköldarna” inför drygt 60 deltagare. Västsvensk Arkeologi Västergötlands museum Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet Durham University m.fl. samarbetar i projektet.

15/12/2025

Arkeologen Anna berättar om de senaste anmärkningsvärda fynden i Husaby och vad de kan betyda för platsen och för vår historia. 🤗🧐

09/12/2025

Kommer ni ihåg de tre gröna glasfragmenten som hittades i Husaby i september? Nu har en xrf-analys gett svar om glasets ålder. Sannolikt kommer de tre glasbitarna från ett och samma kärl, men det är inte förhistoriskt. Höga halter av krom i glasmassan visar att kärlet tillverkats efter 1840-talet, eftersom det var först då som krom började användas för att färga glas klargrönt.

Inget förhistoriskt glas i Husabys jord alltså. Men även om det hade varit roligt med ett annat resultat får man vara glad över tydliga besked.

Vi får också många frågor om resultaten från analyser av de fem individerna i graven framför kyrkans västtorn. I dagsläget har vi fått fram DNA från tre individer och just nu pågår en strontiumisotopanalys av prover från de tre kvinnorna och två männen. Genom att mäta och analysera strontiumhalten i tandemalj och revben hoppas vi få reda på var dessa människor vuxit upp någonstans och var de levt sina sista år i livet. I Husaby på Kinnekulle eller någon annanstans? Inflyttade eller födda och uppvuxna i Husaby? Om några månader kan vi börja förvänta oss svar och då lovar jag att skriva och berätta mer. Tack till alla er som genom ekonomiskt stöd gjort analyser möjliga💖.