14/06/2026
En betydligt mindre regnig dag än väntat. Däremot blåsigt, med kluriga vindar, och lite kallt, men inget som inte en extra jacka och ett par vantar kunde råda bot på.
Vår skyttekompis Carl hade en tuff dag igår, något vi skrev om tidigare. Efter tävlingen ägnade han tid åt att reflektera över dagen, analysera vad som kunde förbättras, vad som fungerade bra och lägga upp en plan framåt.
I morse gick Carl upp lite tidigare än vanligt för att kunna ”gå in i sin bubbla”, äta en ordentlig frukost, ta det lugnt och fortsätta fokusera på tävlingen idag. Sigrid Johanssons Minne 2026/Swedish Open sköts på Ryttarstadion, bara ett stenkast från Stadion i Stockholm, med Livgardet som pampig bakgrund. Kanske är det en av Sveriges vackraste bågskyttebanor, om någon frågar mig, men också kanske en av de mest utmanande, med vindar som ofta är både starka och svårbedömda.
Carl skulle egentligen ha skjutit i CU18M, men bytte i sista stund till Compound män. Varför? Jo, han såg att det skulle skjutas matcher och det ville han inte missa.
Carl sköt mer stabilt idag, men fick inte riktigt tekniken att stämma fullt ut. Det kände han själv och konstaterade direkt efteråt att det blir mycket teknikträning hemma framöver. Men på en tävling finns det bara en sak att göra, fortsätta jobba framåt och köra vidare.
Skott för skott arbetade han sig igenom tävlingen. Och med en relativt ny release är det viktigt att fortsätta träna och utvecklas tillsammans med utrustningen. Ett av skotten gick dessutom av alldeles för tidigt, något som inte ska hända. Samtidigt är det bättre att det händer nu än på en ännu viktigare tävling längre fram.
Jag såg på Carl hur ledsen och arg han blev. Det såg nästan ut som om all luft gick ur honom. Som förälder vill man säga något, ge en kram eller hitta de rätta orden. Hjärtat brister nästan när man vet hur mycket träning som ligger bakom…blod, svett och tårar, eller vad säger man..
Men Carl gick tillbaka in i sin bubbla, fokuserade om och kom ut starkare. Han sköt inte perfekt, men han fortsatte att arbeta vidare, vilket resulterade till slt i seger i grundomgången bland Compound män.
I matchskyttet ställdes Carl mot Julia Hola från Stockholms Bågskjutningsklubb. Samma Julia som han sköt mixed team med i juniorlandslaget under EYC i Bulgarien för någon vecka sedan. Carl tog ledningen redan i första omgången och höll den hela vägen till seger.
I guldfinalen väntade Ami Fransson, även hon från Stockholms Bågskjutningsklubb. De båda turades om att ta ledningen och inför den sista omgången ledde Carl med en poäng. Ami lyckades hämta in den och finalen avgjordes i en shoot-off.
Där drog Ami det längsta strået och Carl fick ta emot silvermedaljen.
Efteråt analyserade Carl åter den sista pilen och han vet exakt vad som hände. Det är en erfarenhet han får ta med sig vidare till nästa tävling, nästa final och nästa möjlighet.
Vi gratulerar Carl till hans starka prestation och till hans silvermedalj. En medalj att vara stolt över och minnas. Dessutom ett presentkort från Bågar & pilar, mycket bra att få.
Utan misstag, utan analys, blir utvecklingen begränsad. Men att jobba aktivt med vad som kan förbättras blir vi successivt starkare och mer hållbara. Alla pusselbitar ska läggas och sammanfogas för att lägga grunden till skyttet. Ibland är det små bitar och ibland större. Men alla delar behövs för helheten.
Vad gör dig hållbar? Hur hjälper du dig själv att utvecklas? Skriv gärna och berätta i kommentarerna. Tillsammans blir vi starkare.
Bågar&Pilar - Sveriges bästa bågskyttehandlare