16/06/2026
Förenkling som blev försvåring – nya bygglovsregler kan skapa problem för lantbruket
De nya bygglovsreglerna skulle göra det enklare att bygga. Men man ser nu exempel där reformen i stället leder till ökad administration, högre kostnader och nya hinder för lantbrukets utveckling. Samtidigt finns möjligheter att påverka hur reglerna tillämpas lokalt.
När regeringen presenterade de nya bygglovsreglerna var budskapet tydligt: det skulle bli enklare att bygga. Regelverket, som trädde i kraft 1 december 2025, beskrevs som den största förenklingen av bygglovsreglerna på över 15 år. Syftet var att minska byråkratin, ge fastighetsägare större frihet och underlätta byggande av exempelvis komplementbyggnader, särskilt utanför detaljplanelagda områden. Men nu börjar en annan bild växa fram.
Begränsningar i stället för möjligheter
LRF har fått in medlemsärenden som visar att de nya reglerna i vissa fall får motsatt effekt mot den som var avsedd. Medlemmar som vill uppföra exempelvis maskinhallar eller andra ekonomibyggnader på sina gårdar möter nya hinder och krav på bygglov, trots att åtgärderna sker utanför detaljplanelagt område.
Bakgrunden är bland annat de bestämmelser som innebär utökad lovplikt inom områden eller för byggnader som bedöms vara särskilt kulturhistoriskt värdefulla. Det som var tänkt att bli en förenkling riskerar därmed att leda till mer administration, högre kostnader och längre processer för lantbruksföretagare.
I flera av de ärenden som LRF tagit del av har stora områden på landsbygden klassats som kulturhistoriskt värdefulla. Konsekvensen blir att lantbrukare som behöver utveckla sin verksamhet och uppföra nya ekonomibyggnader för modern drift faller utanför det gällande undantaget och tvingas genomgå omfattande och kostsamma lovprocesser. För många lantbruksföretag handlar det om investeringar som är nödvändiga för att kunna bedriva ett konkurrenskraftigt och framtidssäkrat jord- och skogsbruk. Samtidigt innebär den ökade regelbördan ytterligare hinder för de investeringar som krävs för att stärka svensk livsmedelsproduktion och nå målen i livsmedelsstrategin.
LRF ser även andra exempel där de förenklingar som lagstiftaren avsett inte får genomslag i praktiken. De nya reglerna skulle bland annat underlätta företagande och utveckling på landsbygden, men i vissa kommuner görs långtgående tolkningar av vad som utgör sammanhållen bebyggelse. Det begränsar tillämpningen av undantaget från bygglov vid ändrad användning och innebär att möjligheterna att exempelvis inreda mindre verksamhetslokaler i befintliga byggnader inte kan utnyttjas fullt ut. Även här riskerar reformen att motverka sitt eget syfte.
Kommunavdelningarna kan göra skillnad
En bidragande orsak till den utveckling som nu syns är det nya kravet på kommunerna att i sina översiktsplaner peka ut särskilt värdefulla områden. Hur dessa områden definieras och avgränsas kommer att få stor betydelse för vilka fastigheter som omfattas av den utökade lovplikten framöver.
Det betyder också att mycket av tillämpningen kommer att avgöras lokalt och utifrån bedömning av enskilda handläggare, vilket innebär att den riskerar att bli oförutsägbar och rättsosäker. Även om kommunerna har en skyldighet att ge råd och vägledning i den här typen av ärenden är det i praktiken först i den enskilda prövningen som det blir tydligt vad som faktiskt krävs. Kommunerna har dessutom ett stort ansvar både för hur utpekandet av särskilt värdefulla områden genomförs och för hur befintliga kulturmiljöplaner och inventeringar används i bygglovsärenden. Här finns därför en möjlighet för LRF:s kommunavdelningar att engagera sig tidigt i processerna, föra fram lantbrukets perspektiv och bidra med kunskap om vilka konsekvenser olika ställningstaganden kan få för aktiva jord- och skogsbruksföretag.
Nu behöver utvecklingen följas noga. Dels genom att kommunernas arbete med att peka ut särskilt värdefulla områden bevakas, dels genom att erfarenheterna från de nya reglernas tillämpning förs vidare till lagstiftarna. Det är uppenbart att konsekvenser uppstår som varken politiken eller många av de berörda organisationerna förutsåg när regelverket togs fram.
Åsa Hill, jurist och näringspolitisk rådgivare på LRF, berättar mer:
– Även om lagändringen är nationell finns det stora möjligheter att påverka hur reglerna får genomslag lokalt. Kommunerna kommer att spela en avgörande roll när särskilt värdefulla områden ska pekas ut och när kulturmiljöunderlag ska tolkas i bygglovsärenden. Därför är det viktigt att LRF:s kommunavdelningar följer processerna, för dialog med politiker och tjänstepersoner och lyfter fram lantbrukets behov. Genom att agera tidigt kan vi bidra till att reglerna tillämpas på ett sätt som möjliggör utvecklingen av våra näringar. Samtidigt behöver vi också driva frågan nationellt. Om de problem som nu uppmärksammas visar sig vara en följd av lagstiftningen måste regelverket ses över, säger Åsa Hill.
Har du frågor eller vill vara med och påverka?
Har du frågor om de nya reglerna eller vill veta hur du kan vara med och påverka hur de tillämpas i din kommun? Ring LRF:s medlemsservice på 010-184 40 00 och be att du blir kopplad till en sakkunnig person i din region.
De nya bygglovsreglerna skulle göra det enklare att bygga. Men man ser nu exempel där reformen i stället leder till ökad administration, högre kostnader och nya hinder för lantbrukets utveckling. Samtidigt finns möjligheter att påverka hur reglerna tillämpas lokalt.
