Kvinnojouren Maggan

08/06/2026

Svar från Centerpartiet i Karlskoga.
- Hur vill ni säkerställa långsiktig och förutsägbar finansiering för kvinnojourens arbete?
Ansvaret ligger till stor del nationellt att se till att statsbidragen är långsiktiga, lätta att ansöka om och tillräckliga. Centerpartiet vill öka anslaget till kvinnojourerna jämfört med dagens nivå.
- Vilka konkreta åtgärder vill ni genomföra för att stärka samverkan mellan socialtjänst och civilsamhället?
Satelliten är en jätteviktigt enhet och ofta ett första steg till hjälp för många. Deras samarbete med familjecentralen, barnomsorg och skola gör närheten till social rådgivning enkel och tillsammans uppmärksamma missförhållande, för möjlighet att hjälpa både barn och kvinnor.
Det är viktigt att ständigt informera om vart man kan vända sig och uppmana att göra orosanmälningar om man misstänker missförhållanden och att det tas på allvar, där har civilsamhället ett stort ansvar. Men även vår personal ska känna sig trygga i att våga göra orosanmälningar och att agera på varningssignaler.
- Hur säkerställer ni att våldsutsatta barns rätt till stöd prioriteras även när resurserna är ansträngda?
Trots att det är ett lagkrav ser vi att antalet placerade barn har minskat kraftigt de senaste åren. Behoven av stöd har knappast minskat. Utöver ett godtagbart generellt stöd till kommuner, måste vi snabbt utvärdera den relativt nya lagen om att barn ska ha eget placeringsbeslut på skyddat boende, så att den lagen i sig inte har bidragit till minskningen.
Så det är inte en resursfråga utan ett lagkrav.
- Finns det något konkret ni är beredda att driva inom det närmaste året?
Från nationellt håll se till att en reformering av lagen om tillstånd att bedriva skyddat boende ses över. Implementeringen har slagit fel.
- Om ni fick prioritera en konkret åtgärd för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn i vår kommun – vilken skulle det vara och varför?
Att börja jobba för ett Lämnaprogram och Lämnapeng för våldsutsatta kvinnor. I väntan på ett nationellt initiativ kan vi börja jobba än mer strukturerat med samarbete mellan polis, socialtjänst, bostadsbolag, skola, omsorg för att få kvinnor att kunna lämna ett våldsamt förhållande.
Tydlighet vart man ska vända sig när man är behov av hjälp.

05/06/2026

Svar från Socialdemokraterna i Karlskoga.
Hur vill ni säkerställa långsiktig och förutsägbar finansiering för kvinnojourens arbete?
I dagsläget finns det en underfinansierad verksamhet. Kommunens del av finansieringen är spretig och vi möter inte det arbetet föreningen gör. Finns ingen subventionering gällande hyra eller liknande. Förslag är att Karlskoga kliver in med en grundfinansiering a 10/5kr modellen (10kr på kommuninvånare för Kvinnojourer och 5kr per invånare till tjejjourer som grundstöd).
Då flera föreningar får subventionerad hyra och skiljer sig kraftfull mot bla hyror till alkoholtillverkning/barer som hyresbefrias kan även detta läggas på kvinnojourens verksamhet om behov finns. Till detta ska även kvinnojouren kunna söka föreningsbidrag för sin föreningsdel.
Den IOP som idag finns kan breddas till information till skolan/annan verksamhet. Maggan gör idag även ej finansierad verksamhet som SF nyttjar. Detta bör kunna inkluderas i en upphandling riktad mot civilsamhället.
Vilka konkreta åtgärder vill ni genomföra för att stärka samverkan mellan socialtjänst och civilsamhället?
- Vi vill att Karlskoga kommun bredda nuvarande IOP
- Vi behöver genomföra en upphandling av välfärdstjänster kopplat till civilsamhället.
- Verka för att mer information sprids inom skolan.
- Lyfta frågan så att den kommer upp på KS/under tidigare utpekad beredning.
- Lagt en miljon extra i stöd till civilsamhället.
Hur säkerställer ni att våldsutsatta barns rätt till stöd prioriteras även när resurserna är ansträngda?
Dels har frågan lyfts nationellt till riksdagsledamöter, därefter i vårt valprogram så har vi tagit barnets välbefinnande som en del av våra centrala punkter. Här är några exempel för att öka kontaktytorna mellan barn och vuxna som kan identifiera signaler.
- Rätt till 30h förskola i veckan, oavsett vårdnadshavarnas sysselsättning eller inkomst.
- Alla barn ska ha rätt till att gå på fritidshem oavsett vårdnadshavarens arbetssituation,
- Tydligare arbetstag att arbeta offensivt och förebyggande gällande alla verksamhet som har kontakt med barn.
- Offensivt arbeta förebyggande i alla delar av välfärden som kommer i kontakt med barn och unga.
- Elevhälsovården ska stärkas och finnas närvarande för alla elever i grund och gymnasieskola.
Finns det något konkret ni är beredda att driva inom det närmaste året?
- Tidigare nämnt.
Om ni fick prioritera en konkret åtgärd för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn i vår kommun – vilken skulle det vara och varför?
Verka aktivt för normbrytande beteende hos kommuninvånare samt att verkställa att frågan kommer upp på KS där den idag göms undan. Karlskoga kommun behöver inse att kvinnojourens arbete inte är ett särintresse, utan ett allmänintresse för att skapa en välfärd i Karlskoga.

05/06/2026

Fem forskare har granskat tillståndsplikten.
”Regeringen borde inte kunna ignorera den kompetens som kvinnojourerna byggt upp genom decennier av arbete. Vi menar därför att regeringen snarast ska:

utgå från de valideringsmodeller som tagits fram för HVB-hemspersonal och validera jourkvinnors kompetens,
säkerställa långsiktig finansiering för att jourerna ska kunna uppfylla nya krav,
stoppa utvecklingen som tvingar kvinnojourer stänga innan ett fungerande system för kompetensvalidering finns på plats.
Om regeringen menar allvar med att bekämpa mäns våld mot kvinnor kan de inte samtidigt montera ned den rörelse som byggt upp dagens kunskap och skydd. Ytterst är det våldsutsatta kvinnor och deras barn som lämnas utan det kompetenta stöd de så väl behöver.”

Regelverket är inte anpassat för ideella aktörer.

01/06/2026

Först ut publicerar vi svaren från Liberalerna i Karlskoga.
1. Hur vill ni säkerställa långsiktig och förutsägbar finansiering för kvinnojourens arbete?
Svar: Genom långsiktiga och stabila avtal som gynnar både kommunen och kvinnojouren. Upphandlingsformer och idéburna offentliga partnerskap (IOP) bör ses över om det finns en tydlig vilja från någon eller flera parter att utveckla samarbetet.
2. Vilka konkreta åtgärder vill ni genomföra för att stärka samverkan mellan socialtjänst och civilsamhället?
Svar: Genom riktade informationsinsatser för att motverka tystnadskultur kring våld i nära relationer.
3. Hur säkerställer ni att våldsutsatta barns rätt till stöd prioriteras även när resurserna är ansträngda?
Svar: Genom långsiktigt och förebyggande arbete samt genom att prioritera vidareutbildning för handläggare inom socialtjänsten.
4. Finns det något konkret ni är beredda att driva inom det närmaste året?
Svar: Revidera mål, riktlinjer och styrdokument så att de är uppdaterade och harmoniserar med ny lagstiftning, exempelvis LSBS, socialtjänstlagen (SoL) från 2025 samt sekretesslagstiftningen.
5. Om ni fick prioritera en konkret åtgärd för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn i vår kommun – vilken skulle det vara och varför?
Svar: Att säkerställa tillräcklig kompetens och tydliga riktlinjer för handläggare vid bedömningar av barns situation. Rätt beslut i ett tidigt skede är avgörande för att skydda barn och våldsutsatta och för att förebygga fortsatt våld.

Övriga kommentarer
Det är viktigt att fortsätta sprida information för att bryta tystnadskulturen kring våld i nära relationer.
Våld i nära relationer är ett av de vanligaste uppdragen för polisen och kräver ett långsiktigt och samordnat arbete.

En stabil och förutsägbar ekonomisk lösning mellan kommunen och kvinnojouren är nödvändig för att skapa trygghet och kontinuitet i verksamheten.

Barn ska inte återföras till en miljö där det finns risk för våld. Vid placering ska barnets trygghet alltid vara avgörande, och lagstiftningen ska tillämpas konsekvent.

Informationsinsatser har en tydlig förebyggande effekt och bidrar till att frågan fortsätter vara prioriterad i kommunen.

27/05/2026

Viktigt perspektiv att lyfta i frågan om behandling för våldsutövare.

Roks ordförande Adine Samadi inledde veckan med att delta på ett möte med regeringens råd för kvinnofrid.

Roks lyfte bland annat hur behandlingsprogram för våldsamma män skapar ett tryggt rum för män som utsätter kvinnor för våld där de kan berätta om sina brott utan att lagföras. Att de brott kvinnor utsätts för får ge vika för ivern att få män att våga prata.

Vad gör det med en kvinna som normaliserats i våld, när socialtjänst och kriminalvård säger att det finns behandling för våldsamheten? Svaret är givetvis att hon stannar kvar.

Men finns det verkliga belägg för att programmen fungerar? Nej. De studier som visar på framgång inom programmen bygger på de våldsamma männens egna självskattning. Men jourernas erfarenhet är att männen snarare blir smartare i sin våldsutövning – och att våldet fortsätter.

22/05/2026

💜 När lagstiftning riskerar att missa kärnan i psykiskt våld

Den nya lagstiftningen om psykiskt våld är ett viktigt steg. Att erkänna våld bortom det fysiska är avgörande.

Men det finns en avgörande risk – om vi inte börjar i rätt ände.

Forskning från Sonja Ayeb-Karlsson (UCL, London) lyfter något centralt:
För att förstå våld måste vi först förstå tvång och kontroll.

Problemet

Om lagstiftning om psykiskt våld inte tydligt utgår från coercive control (tvång och kontroll) riskerar den att:

* Fokusera på enskilda handlingar istället för maktutövning över tid
* Missa att våld ofta handlar om att begränsa en annan människas handlingsutrymme
* Lägga bevisbördan på den utsatta att visa isolering, rädsla och nedbrytning

Men forskning visar att det är just kontrollen – inte enstaka handlingar – som är kärnan i våldet.

Konsekvensen

Utan en tydlig förståelse för tvång och kontroll riskerar vi att skapa lagstiftning som:

* Inte fångar de mest allvarliga formerna av psykiskt våld
* Försvårar rättslig prövning
* Osynliggör eftervåld – där kontrollen ofta fortsätter genom barn, rättsprocesser och ekonomi

Det som inte definieras korrekt – kan heller inte skyddas mot.

Vad säger forskningen?

Sonja Ayeb-Karlsson betonar att:

* Våld är relationellt och processuellt
* Sårbarhet skapas i maktrelationer
* Kontroll kan vara osynlig men totalt begränsande

Detta ligger i linje med internationell forskning om våld i nära relationer, där just coercive control ses som den mest centrala mekanismen.

Vägen framåt

För att lagstiftningen ska få verklig effekt krävs:

- Att tvång och kontroll definieras tydligt i lag
- Att rättsväsendet utbildas i att identifiera mönster, inte bara incidenter
- Att eftervåld erkänns som en fortsättning av kontrollen
- Att vi lyssnar på både forskning och kvinnojourers erfarenheter

Avslutning

Att kriminalisera psykiskt våld är viktigt.
Men utan en tydlig förståelse för kontroll som kärna, riskerar vi att lagstifta om symptomen – och missa själva systemet bakom våldet.

Frågan är inte bara vad som görs – utan vad det gör med människors möjlighet att vara fria.

19/05/2026

Igår besökte vi Sandviksskolans årskurs 2 för att prata om integritet och samtycke under deras hälsovecka, och idag var vi till Degerforsgymnasiets kriminologielever för att prata om våld. Förra veckan besökte vi Vuxnas lärande i Karlskoga och träffade studenter från flera olika vårdprogram. Fint att möta kloka barn, ungdomar och vuxna som har så bra tankar och åsikter! ❤️ Vi kommer gärna ut och föreläser så mycket vi hinner och kan, tillsammans skapar vi förändring. 🙌🏼

19/05/2026

23/04/2026

Positiva nyheter från Talita som kämpar i samma fråga som oss - att få ha ett alkoholfritt skyddat boende. Nu håller vi tummarna för vårt ärende också. 🙌🏼❤️

Nu är det äntligen avgjort. Kammarrätten ställer sig på Talitas sida och beslutar att avslå IVOs överklagande. Därmed får Talita rätt att driva skyddat boende MED ett generellt alkoholförbud. Detta är inte bara en seger för oss, utan även för alla andra ideella organisationer som i likhet med Talita sökt tillstånd att driva skyddat boende med alkoholförbud.

14/04/2026