Pappers avd 68

Pappers avd 68 Pappers avd 68 Av de som flyttade hit kom c:a en tredjedel från Östergötland och Dalarna. Den var dåligt organiserad och i huvudsak inriktad på lönefrågan.

EN FABRIK BYGGS UPP

Det kan tyckas vara en mycket stor satsning - för att inte säga chansning - som de styrande inom Holmens Bruk gjorde när de startade ett så stor projekt ute i obygden, som Hallsta by då kunde kallas. Men satsningen var säkerligen väl genomtänkt av HB:s projekterare och, som det genom åren visat sig, ett lönande projekt, både för Holmens Bruk och bygden i övrigt. För att fabrik

en skulle fungera fordrades en grund av yrkeskunnigt folk och dessa kom till större delen från Holmens Bruk i Norrköping, men även från andra delar av landet, främst Dalarna. Holmens Bruk betalade en flyttningsersättning på 100 kr till gifta och 30 kr till ogifta arbetare som flyttade från Norrköping till Hallsta. SÅ BÖRJADE DET

Anläggningsarbetarna som byggde Hallsta pappersbruk, under åren 1913-1915, var de första att bedriva något som kan kallas facklig verksamhet i Hallsta by. De arbetare som 1915 sökte sig till Hallsta för att vid det nya pappersbruket söka sin framtida utkomst var också de som mer systematiskt organiserade det fackliga arbetet. Många var redan organiserade och hade erfarenhet med sig. Flera kom från Holmens Bruk i Norrköping och faktum är att de första mötena hölls i östgötastaden. Det första fackföreningsmötet i Hallsta hölls söndagen den 26 september 1915 och det är också detta datum som kom att räknas som den dag då vår fackförening bildades. Vid denna tidpunkt fanns ännu inte Pappersindustriarbetareförbundet utan vi tillhörde Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet och vårt avdelningsnummer var 43. Redan från början verkade vår avdelning för att bilda ett särskilt Pappersarbetarförbund. Från arbetarna i Norrköping fick Hallsta-arbetarna en uppmaning att så fort som möjligt ta initiativ till en kooperativ affär i Hallsta. Matpriset var en viktig fråga och avdelningens första förhandling handlade om matpriserna på bolagets servering. Den blev framgångsrik och matpriset sänktes. I december 1915 slöts det första kollektivavtalet och timlönen varierade mellan 35 till 43 öre i timmen. Vägare och syraberedare var bäst betalda. Avdelningens första konflikt kom i juni 1917 och den utlösande faktorn var att en tidigare fri passage nu var stängd av en låst grind. Konflikten kom att kallas ”grind-strejken”. Grinden förblev låst!
1920 bildades till slt Svenska pappersindustriarbetareförbundet, men det dröjde ända tills november 1921 innan avdelningen, efter en omröstning, beslutar sig för att ansluta sig till det nya förbundet. Avdelningen inregistreras som avd. nr 68 i Pappers. Resten är också historia…

Kom och prata med oss på LO-fackens dag i Hallstavik!
28/05/2026

Kom och prata med oss på LO-fackens dag i Hallstavik!

27/05/2026

Vår medlem Lovina visar sitt jobb som rullare på Hallsta Pappersbruk och delar sina bästa work life hacks.

Det är cirka 130 dagar kvar till valet – ett val som kan bli ett av de viktigaste för oss arbetare.Vi har försökt reda u...
16/05/2026

Det är cirka 130 dagar kvar till valet – ett val som kan bli ett av de viktigaste för oss arbetare.

Vi har försökt reda ut vilka frågor LO-förbunden brottas med och vad de förväntar sig av politikerna. Avdelningens valnummer hittar ni på vår hemsida:

www.avd68.com/wp-content/uploads/2026/02/Vallet-2026_veb.pdf

Gör gärna som LO-styrelsen – läs den!

06/05/2026
01/05/2026

1 Maj i Hallstavik

I senaste Dagens Arbete
30/04/2026

I senaste Dagens Arbete

Kom till Hallstas Folkets Hus och fira arbetarnas dag den 1 maj!Aldrig har det varit viktigare än nu att samlas under de...
26/04/2026

Kom till Hallstas Folkets Hus och fira arbetarnas dag den 1 maj!
Aldrig har det varit viktigare än nu att samlas under den röda fanan – född ur solidaritet och kamp – för ett rättvisare samhälle.
Firandet börjar kl.10 i Edebo salen. Rolf Hedin medverkar.
1 Maj talare:
- Veli-Pekka Säikkälä, LOs avtalssekreterare
- Ulrika Falk, Kommunalråd i Norrtälje kommun
- Christer Hallingström, Kommunal
- Aleksandar Srndovic. Pappers avd 68

Mötet med några fackliga kollegor häromdagen började, som så många gånger förr, med våra “pittoreska” vägar. De hade res...
18/04/2026

Mötet med några fackliga kollegor häromdagen började, som så många gånger förr, med våra “pittoreska” vägar. De hade rest från Roslagsstoppet till Hallstavik en vacker morgon. Den smala vägen genom skogen upplevdes som idyllisk. De såg rådjur och var uppriktigt förtjusta. “Ni har tur som bor så vackert”, sa de.
Det är en vanlig bild av norra Roslagen. Och den är missvisande.
För vår bygd är inte ett vykort. Den är en del av Sveriges ekonomi, arbetsmarknad och framtid. Och den behandlas inte därefter.
De vägar som beskrivs som charmiga är i praktiken underdimensionerade, slitna och otillräckliga för dagens trafik. De förlänger restider, försvårar pendling, bromsar företagsetableringar och påverkar trafiksäkerheten. Det handlar inte om bekvämlighet – det handlar om grundläggande infrastruktur i ett modernt land.
Jag flyttade hit 1989. På 37 år har utvecklingen av vägnätet i norra Roslagen i stort sett stått still. Under samma period har Sverige byggt ut motorvägar, järnvägar och storstadsinfrastruktur för hundratals miljarder kronor.
Men i Stockholmsregionens periferi? Nästan ingenting.
Och det mest anmärkningsvärda: våra vägar saknar tydlig plats även i de långsiktiga nationella planerna. Trafikverket genomför den nationella infrastrukturplanen på uppdrag av riksdag och regering. När norra Roslagen återkommande prioriteras bort är det inte ett misstag – det är resultatet av politiska beslut på nationell nivå.
Det innebär i praktiken att delar av landet riskerar att stå utan nödvändiga infrastruktursatsningar i uppemot ett sekel.
Det är inte förenligt med ambitionen om ett sammanhållet Sverige.
Riksdag och regering talar ofta om att hela landet ska leva. Samtidigt centraliseras investeringar till redan starka stråk och storstadsnära kärnor. Resultatet blir ökade regionala klyftor – även inom en och samma region som Stockholm.
Det här är inte en särfråga för norra Roslagen. Det är ett exempel på ett större systemfel i hur staten prioriterar infrastruktur.
Därför krävs nu beslut på riksnivå:
• Att den nationella infrastrukturplanen omprövas så att även perifera delar av tillväxtregioner inkluderas
• Att medel öronmärks för upprustning och kapacitetshöjning av vägnätet i norra Roslagen
• Att tydliga tidsramar sätts för när åtgärder ska genomföras – inte bara utredas
Det handlar ytterst om likvärdighet. Om möjligheten att bo, arbeta och driva företag i hela landet – inte bara där infrastrukturen redan är utbyggd.
Häverö och norra Roslagen saknar inte potential. Här finns människor, näringsliv och livskvalitet. Men utan fungerande vägar spelar det ingen roll.
Det är dags att sluta romantisera eftersatt infrastruktur – och börja ta politiskt ansvar för hela regionen.
Det är hög tid att riksdag och regering slutar tala om hela Sverige – och börjar investera i det.

Adress

Tyskavägen 1
Hallstavik
76334

Öppettider

Måndag 07:30 - 17:30
Tisdag 07:30 - 17:30
Onsdag 08:00 - 17:30
Torsdag 07:30 - 17:30

Telefon

+4617526390

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Pappers avd 68 postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till Pappers avd 68:

Genvägar

Dela

Typ