Pappers avd 68

Pappers avd 68 Pappers avd 68 Av de som flyttade hit kom c:a en tredjedel från Östergötland och Dalarna. Den var dåligt organiserad och i huvudsak inriktad på lönefrågan.

EN FABRIK BYGGS UPP

Det kan tyckas vara en mycket stor satsning - för att inte säga chansning - som de styrande inom Holmens Bruk gjorde när de startade ett så stor projekt ute i obygden, som Hallsta by då kunde kallas. Men satsningen var säkerligen väl genomtänkt av HB:s projekterare och, som det genom åren visat sig, ett lönande projekt, både för Holmens Bruk och bygden i övrigt. För att fabrik

en skulle fungera fordrades en grund av yrkeskunnigt folk och dessa kom till större delen från Holmens Bruk i Norrköping, men även från andra delar av landet, främst Dalarna. Holmens Bruk betalade en flyttningsersättning på 100 kr till gifta och 30 kr till ogifta arbetare som flyttade från Norrköping till Hallsta. SÅ BÖRJADE DET

Anläggningsarbetarna som byggde Hallsta pappersbruk, under åren 1913-1915, var de första att bedriva något som kan kallas f**klig verksamhet i Hallsta by. De arbetare som 1915 sökte sig till Hallsta för att vid det nya pappersbruket söka sin framtida utkomst var också de som mer systematiskt organiserade det f**kliga arbetet. Många var redan organiserade och hade erfarenhet med sig. Flera kom från Holmens Bruk i Norrköping och faktum är att de första mötena hölls i östgötastaden. Det första f**kföreningsmötet i Hallsta hölls söndagen den 26 september 1915 och det är också detta datum som kom att räknas som den dag då vår f**kförening bildades. Vid denna tidpunkt fanns ännu inte Pappersindustriarbetareförbundet utan vi tillhörde Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet och vårt avdelningsnummer var 43. Redan från början verkade vår avdelning för att bilda ett särskilt Pappersarbetarförbund. Från arbetarna i Norrköping fick Hallsta-arbetarna en uppmaning att så fort som möjligt ta initiativ till en kooperativ affär i Hallsta. Matpriset var en viktig fråga och avdelningens första förhandling handlade om matpriserna på bolagets servering. Den blev framgångsrik och matpriset sänktes. I december 1915 slöts det första kollektivavtalet och timlönen varierade mellan 35 till 43 öre i timmen. Vägare och syraberedare var bäst betalda. Avdelningens första konflikt kom i juni 1917 och den utlösande faktorn var att en tidigare fri passage nu var stängd av en låst grind. Konflikten kom att kallas ”grind-strejken”. Grinden förblev låst!
1920 bildades till slt Svenska pappersindustriarbetareförbundet, men det dröjde ända tills november 1921 innan avdelningen, efter en omröstning, beslutar sig för att ansluta sig till det nya förbundet. Avdelningen inregistreras som avd. nr 68 i Pappers. Resten är också historia…

🎉 **HALLSTAVIKSDAGEN – VI SES PÅ LÖRDAG!** 🎉Nu på **lördag den 5 september** är det dags för Hallstaviksdagen! 🌟Självkla...
03/09/2026

🎉 **HALLSTAVIKSDAGEN – VI SES PÅ LÖRDAG!** 🎉

Nu på **lördag den 5 september** är det dags för Hallstaviksdagen! 🌟

Självklart finns **LO-f**ken i Hallstavik** på plats – och vi vill träffa DIG! ❤️

👨‍👩‍👧‍👦 Ta med familjen, kom förbi och snacka med oss!
🌭 Vår grillmästare **Boris** tänder grillen och bjuder på **fantastiskt goda grillkorvar från Sibylla**!

Kom för gemenskapen, samtalen och korvens skull – **vi ses på Hallstaviksdagen!** 🙌

📍 Välkommen förbi vår plats!

Rösträtten är inget vi kan ta för given – den måste försvaras politiskt!Demokratin beskrivs ofta som självklar i Sverige...
29/08/2026

Rösträtten är inget vi kan ta för given – den måste försvaras politiskt!

Demokratin beskrivs ofta som självklar i Sverige. Vi går till valurnorna vart fjärde år, yttrar våra åsikter fritt och tar våra rättigheter för givna. Men demokratin är ingen naturkraft. Den är resultatet av politisk kamp – och utan aktivt deltagande riskerar den att urholkas.

Ett av de viktigaste demokratiska verktygen vi har är rösträtten. Men den har inte alltid omfattat alla. Fram till början av 1900-talet var stora delar av arbetarklassen, fattiga och kvinnor utestängda från politiskt inflytande. Rösträtten vanns genom organisering, strejker, folkrörelser och politisk kamp – inte genom välvilja uppifrån. När kvinnor fick rösträtt 1921 var det kulmen på årtionden av kamp inom arbetarrörelsen och kvinnorörelsen.
Det historiska perspektivet är avgörande att bära med sig än i dag. Demokratin är inte färdig, och den är inte skyddad mot angrepp. Tvärtom ser vi hur demokratiska rättigheter trängs tillbaka i många delar av världen. Fackliga rättigheter begränsas, pressfriheten hotas och den politiska makten koncentreras hos ekonomiska eliter. Utvecklingen går ofta hand i hand med ökade klassklyftor och minskat inflytande för löntagare.

Sverige är inget undantag. När ojämlikheten växer och välfärden urholkas försvagas också tilliten till det demokratiska systemet. Samtidigt ifrågasätts f**klig organisering, arbetsrätten luckras upp och politiska beslut fattas allt oftare långt från människors vardag. I ett sådant samhällsklimat riskerar demokratin att reduceras till en formell ritual i stället för att vara ett levande folkstyre.

Just därför är röstandet både en f**klig och en politisk handling. För oss arbetare är rösträtten ett av de viktigaste verktygen för att påverka villkoren i arbetslivet, välfärdens styrka och fördelningen av samhällets resurser. När valdeltagandet sjunker är det inte makthavarna som förlorar inflytande – det är de grupper som redan har minst makt.

Att avstå från att rösta är därför inte ett neutralt val. Det innebär att andra fattar besluten åt oss. Arbetarrörelsen har länge vetat detta: utan politiskt inflytande försvagas också den f**kliga styrkan. Rösträtten och den f**kliga kampen har alltid gått hand i hand.
Vi bör också påminna oss om att rätten att rösta fortfarande inte är självklar runt om i världen. Miljontals människor kämpar för fria val, f**kliga rättigheter och grundläggande demokratiska friheter. Att då inte använda vår egen rösträtt är att ta både historien och framtiden för givna.

Demokratin kräver deltagande. Vill vi ha ett samhälle präglat av jämlikhet, trygghet och solidaritet måste vi försvara demokratin – inte minst genom att använda vår rösträtt. Det är ett ansvar vi har både gentemot dem som gick före oss och gentemot de generationer som kommer efter.

När det är dags för val: gå och rösta! För löntagarnas inflytande! För demokratin! För framtiden!

Tesla utmanar den svenska modellen – därför angår det oss allaDen svenska modellen är ingen självklarhet. Den bygger på ...
16/08/2026

Tesla utmanar den svenska modellen – därför angår det oss alla

Den svenska modellen är ingen självklarhet. Den bygger på att f**k och arbetsgivare förhandlar om löner och villkor och tar gemensamt ansvar för spelreglerna på arbetsmarknaden. Kollektivavtal kan bland annat reglera löner, tjänstepension, försäkringar, övertidsersättning och inflytande på jobbet.
Därför är konflikten med Tesla större än en tvist på några verkstäder. Den handlar om vilket arbetsliv vi vill ha.
Den 27 oktober 2023 gick IF Metall ut i strejk för rätten till kollektivavtal vid Teslas svenska verkstäder. Andra f**kförbund följde efter med sympatiåtgärder. Det var solidaritet i praktiken: när villkoren försämras för några riskerar de att på sikt försämras för många.

Sverige har ingen lagstadgad minimilön och ingen lag som garanterar årliga löneökningar. Mycket av den trygghet vi förknippar med arbetslivet kommer i stället genom kollektivavtal.
Utan kollektivavtal saknas den kollektiva förhandlingsstruktur som ger de anställda ett gemensamt inflytande över löner och villkor. Det försvagar löntagarnas möjlighet att förhandla gemensamt med arbetsgivaren.

Tesla har motsatt sig kollektivavtal. Men den svenska modellen bygger på att parterna förhandlar med varandra. Företag kan inte förvänta sig stabiliteten och fördelarna med den svenska arbetsmarknaden samtidigt som de avvisar de institutioner som bidrar till att skapa den stabiliteten.

Den 13 augusti 2026 meddelade IF Metall att stridsåtgärderna mot Teslas svenska bolag skulle avbrytas från den 19 augusti. Enligt IF Metall hade Tesla köpt ut de strejkande medlemmarna, vilket gjorde att konflikten inte längre hade någon verkan. Något kollektivavtal hade då inte tecknats.

Det visar en sårbarhet som vi måste ta på allvar: en ekonomiskt stark arbetsgivare kan ha större möjlighet att stå emot en långvarig konflikt än enskilda löntagare.

Att konflikten tar slt betyder inte att principfrågan är avgjord. Om stora företag kan välja bort kollektivavtal riskerar fler att följa efter. Det kan pressa löner och villkor och samtidigt skapa osund konkurrens mot arbetsgivare som tar ansvar.
Därför behövs organisering och solidaritet. Varje medlem, varje förtroendevald och varje samtal på arbetsplatsen stärker vår förhandlingskraft.

Den svenska modellen lever inte av sig själv. Den lever genom människor som försvarar den.
Det är också därför våra konsumentval spelar roll. När vi väljer bil kan vi fråga oss vilka företag vi vill stödja. Om vi vill värna den svenska modellen finns det goda skäl att välja en annan tillverkare än Tesla – en producent som både bygger bra bilar och respekterar kollektivavtal och den svenska arbetsmarknadens spelregler. Teslas agerande får inte bli en vägvisare för andra företag.

Kollektivavtal handlar ytterst om makt, trygghet och rättvisa. Den svenska modellen är värd att försvara – och den försvaras bäst när vi gör det tillsammans.

Kom och prata med oss på LO-f**kens dag i Hallstavik!
28/05/2026

Kom och prata med oss på LO-f**kens dag i Hallstavik!

27/05/2026

Vår medlem Lovina visar sitt jobb som rullare på Hallsta Pappersbruk och delar sina bästa work life hacks.

Det är cirka 130 dagar kvar till valet – ett val som kan bli ett av de viktigaste för oss arbetare.Vi har försökt reda u...
16/05/2026

Det är cirka 130 dagar kvar till valet – ett val som kan bli ett av de viktigaste för oss arbetare.

Vi har försökt reda ut vilka frågor LO-förbunden brottas med och vad de förväntar sig av politikerna. Avdelningens valnummer hittar ni på vår hemsida:

www.avd68.com/wp-content/uploads/2026/02/Vallet-2026_veb.pdf

Gör gärna som LO-styrelsen – läs den!

06/05/2026
01/05/2026

1 Maj i Hallstavik

I senaste Dagens Arbete
30/04/2026

I senaste Dagens Arbete

Adress

Tyskavägen 1
Hallstavik
76334

Öppettider

Måndag 07:30 - 17:30
Tisdag 07:30 - 17:30
Onsdag 08:00 - 17:30
Torsdag 07:30 - 17:30

Telefon

+4617526390

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Pappers avd 68 postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till Pappers avd 68:

Genvägar

Dela