Trajosko Drom

09/06/2026

Romska rättigheter befinner sig just nu i ett akut krisläge

Idag den 9 juni 2026 gick 33 människorättsorganisationer från 21 länder ut med ett gemensamt uttalande där de varnar för att situationen för romer i Europa snabbt försämras.

Förföljelsen av romer handlar inte längre bara om enskild rasism eller bristande politiska insatser. I flera länder ser vi hur romer allt oftare behandlas som säkerhetshot, genom övervakning, etnisk profilering, militariserade polisinsatser och lagar som kriminaliserar romska grupper.

Samtidigt håller synen på mänskliga rättigheter på att förändras på ett farligt sätt. Rättigheter framställs allt oftare som något villkorat, något som grupper måste “förtjäna”. Det gör det möjligt för regeringar att minska stöd, montera ned riktade skydd och undvika ansvar.

Med EU kommande budget för 2028–2034 finns också en verklig risk att särskild finansiering för romsk jämlikhet försvagas eller försvinner. Det skulle lämna många romska grupper ännu mer utsatta.

Det här handlar inte bara om en minoritet. När romers rättigheter urholkas är det en varningssignal för hela demokratin. Ett angrepp på romska rättigheter är ett angrepp på mänskliga rättigheter för alla.

Vi står bakom det gemensamma uttalandet och uppmanar fler att läsa, dela och agera.

Läs hela uttalandet via länken i första kommentaren.

01/06/2026

Vi har deltagit i ett internationellt möte i Paris tillsammans med organisationer från flera europeiska länder, arrangerat av European Roma Rights Centre (ERRC), en romskledd människorättsorganisation som arbetar mot antiziganism och för romers mänskliga rättigheter i Europa.

Under mötet diskuterades den oroande utvecklingen för mänskliga rättigheter runt om i Europa och hur romska samhällen i allt större utsträckning påverkas av hårdare politiska klimat, ökad övervakning och växande antiziganism.

Flera exempel lyftes från olika länder. I Ungern har antiziganistiska paramilitära och vigilanta grupper fått utrymme. I Slovenien har lagstiftning riktad mot romska områden införts med hänvisning till brottsbekämpning. I Grekland rapporterades det om omfattande polisinsatser i romska områden med drönare, polishundar och återkommande räder.

En annan central fråga var hur ansvaret för mänskliga rättigheter allt oftare flyttas från staten till individen. Där fokus tidigare låg på statens skyldighet att skydda mänskliga rättigheter, läggs idag allt större ansvar på minoriteter att själva ”integrera sig”, samtidigt som diskriminering och strukturella hinder ofta lämnas oadresserade.

Vi diskuterade också situationen för det romska civilsamhället. Många organisationer och aktivister runt om i Europa arbetar ideellt eller med mycket begränsade resurser. Bristen på långsiktig finansiering gör arbetet svårt att upprätthålla och riskerar att försvaga möjligheterna att dokumentera, synliggöra och bekämpa människorättskränkningar.

Samtidigt blev det tydligt hur viktigt det europeiska samarbetet är. Många av de utmaningar romer möter idag delas över nationsgränserna, och därför behöver vi fortsätta bygga starkare nätverk, utbyta erfarenheter och utveckla gemensamma initiativ inför 2027 och framåt.

Det som händer romer i Europa måste få större uppmärksamhet. Många berättelser når aldrig offentligheten, trots att de handlar om grundläggande mänskliga rättigheter, demokrati och människors trygghet.

Thank you to and all participating organisations for the important discussions, exchange of experiences, and continued joint efforts to advance Roma rights across Europe.

29/05/2026

”Det är den mest accepterade rasismen i Sverige.”

Så säger vår verksamhetsledare Marcela Kovacsova i TV4:s artikel om antiziganistiska hatbrott.

Intervjun gjordes med anledning av Brottsförebyggande rådets (BRÅ) nya rapport om antiziganistiska hatbrott. Rapporten visar det som romer och romska organisationer länge har lyft: att romer i Sverige fortfarande utsätts för glåpord, misstänkliggöranden, trakasserier, diskriminering och hatbrott.

Samtidigt anmäls väldigt få hatbrott med antiziganistiska motiv. Inte för att utsattheten inte finns, utan för att många saknar tillit till att en anmälan leder till något. Många beskriver också rädsla för konsekvenser, dåligt bemötande och en känsla av att processen inte är värd den kraft den tar.

För många romer har rasismen blivit en del av vardagen. Något man tvingas hantera, förklara och skydda sig från.

Marcela beskriver det tydligt:

”Vårt liv är en överlevnadsstrategi, det är många som döljer sin identitet.”

Det ska inte behöva vara så.

Romer ska inte behöva dölja vilka de är för att känna sig trygga. Romer ska inte behöva bära ansvaret för att hela tiden utbilda samhället om sina rättigheter.

Brås rapport visar också att det behövs ett starkare och mer samordnat arbete, där myndigheter, kommuner och rättsväsende tar antiziganistiska hatbrott på större allvar.

Nu behövs handling.

Länk till artikeln finns i kommentarerna.

22/05/2026

22/05/2026

Idag höll vi kickoffmöte inför valet tillsammans med flera viktiga aktörer och samarbetspartners. Under dagen fick deltagarna ta del av samtal, presentationer och diskussioner om demokratisk delaktighet, vikten av att rösta och hur vi kan stärka engagemanget i våra communities inför valet.

Bland de medverkande fanns bland annat Göteborgs Stad och Romano Center i Väst, som pratade om demokrati, utbildning, samhällsdeltagande och varför det är viktigt att alla röster blir hörda.

Vi från Trajosko Drom presenterade även vårt arbete och våra planer framåt inom valprojektet ROVA Sverige, där fokus ligger på att öka kunskap, delaktighet och engagemang kring valet.

Tack till alla som deltog och bidrog till viktiga samtal. Detta är bara början.

18/05/2026

Under dag 2 av vårt utbyte i Slovakien med ERGO Network fick vi ta del av viktiga samtal om demokrati, mänskliga rättigheter och romsk inkludering.

Vi besökte Amnesty International Slovakien och träffade flera organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Där pratade vi om hur utrymmet för civilsamhället krymper runt om i Europa, och hur populism, hårdare retorik och ett förändrat politiskt klimat gör det svårare för minoriteter att organisera sig, påverka beslut och kräva sina rättigheter.

Senare besökte vi Slovakiens parlament, där vi hade ett av dagens starkaste samtal. Vi fick träffa en romsk parlamentariker som berättade om hur antiziganism och diskriminering fortfarande är en del av hennes vardag, både i arbetslivet och i samhället, trots den position hon har idag.

Det visar att representation är viktigt, men att det inte räcker om strukturerna runt omkring fortfarande gör att romer måste kämpa hårdare för att bli respekterade, lyssnade på och behandlade lika.

Vi pratade också om EU-medel för romsk inkludering. Många insatser fastnar i kortsiktiga projekt, samtidigt som de grundläggande problemen finns kvar: brist på arbete, bostäder, infrastruktur, vård och fungerande samhällsservice. Sociala insatser kan behövas, men de kan inte ersätta långsiktiga investeringar och politiskt ansvar.

En sak vi tar med oss är att inkludering måste märkas i människors vardag. Det handlar om tillgång till rättigheter, tryggheten att vara rom och möjligheten att delta i samhället utan att behöva ge upp sin identitet.

Därför behövs konkreta åtgärder mot antiziganism, men också arbete som stärker romsk kultur, historia och självorganisering. Särskilt viktigt är det att romska kvinnor och unga får verkliga möjligheter att påverka beslut som formar deras liv.

16/05/2026

Idag den 16 maj uppmärksammar vi den romska motståndsdagen, en dag för att hedra romers motstånd mot nazismen under Förintelsen.

Den 16 maj 1944 gjorde romska fångar i Auschwitz-Birkenau motstånd när nazisterna försökte föra dem till gaskamrarna. Beväpnade med det lilla de hade lyckades de tillfälligt stoppa deportationen. Det var ett uttryck för mod, värdighet och viljan att överleva, även under de mest omänskliga förhållanden.

Romsk historia har alltför länge tystats ner i Europa och Sverige. Därför är denna dag viktig. Vi minns inte bara förtrycket och de hundratusentals romer som mördades under Förintelsen, utan också styrkan, motståndskraften och kampen för mänskliga rättigheter som fortsätter än idag.

Att minnas är att göra motstånd mot glömska.

15/05/2026

Dag 1 i Slovakien tillsammans med ERGO Network och Roma Advocacy and Research Centre (RARC) 🇸🇰

Under vårt utbyte fick vi besöka Kuklov, en liten by i Slovakien med omkring 700 invånare där majoriteten av befolkningen är romer. Där träffade vi personal från RARC och samtalade om hur det är att leva som rom i byn och vilka utmaningar människor möter i vardagen.

Vi fick höra om bristen på arbetstillfällen, avsaknaden av kollektivtrafik till närliggande städer, bristande infrastruktur och svårigheter att få tillgång till grundläggande samhällsservice som vård. Samtidigt pratade vi också om gemenskap, identitet och vikten av att romska röster får ta plats i frågor som rör deras egna livsvillkor.

Senare under dagen reste vi vidare till staden Skalica där vi träffade vice borgmästaren för samtal om romsk inkludering, levnadsförhållanden och romsk kultur. Det blev viktiga diskussioner om hur kommuner, organisationer och civilsamhälle kan arbeta tillsammans för att skapa bättre förutsättningar och ökad delaktighet för romer.

Samtalet berörde också skillnaden mellan inkludering och integrering. Vi lyfte vikten av att romer ska kunna vara fullt delaktiga i de samhällen där de har levt i århundraden, utan att behöva förlora sin kultur, sitt språk, sin musik eller sina traditioner. Inkludering handlar inte om att sudda ut identitet, utan om att skapa plats för den.

Utbytet gav oss många nya perspektiv och viktiga erfarenheter som vi tar med oss vidare i vårt arbete.