Göteborg-Vinga Rotary Club

Göteborg-Vinga Rotary Club Rotary är ett attraktivt och vitalt yrkesnätverk som gör humanitära insatser och verkar för fred.

Göteborg-Vinga Rotaryklubb är en frukostklubb och träffas normalt på fredagsmorgnar 07.30-08.30 i Sjömanskyrkans fina lokaler, Stigbergstorget. Varje möte börjar med ett intressant föredrag följt av gemensam frukost serverad på ELI's corner. På denna sida är alla välkomna att delta i diskussionen om det som händer i denna eller andra rotaryklubbar. Vi tar tacksamt emot tips om föredrag/föredragshållare eller andra sociala aktiviteter.

2026 06 05 Veckobrev Göteborg Vinga RotaryklubbDagens tema: Moselviner med quiz och lotteriTalare: Anders Radler, klubbm...
05/06/2026

2026 06 05 Veckobrev Göteborg Vinga Rotaryklubb
Dagens tema: Moselviner med quiz och lotteri
Talare: Anders Radler, klubbmedlem och vinentusiast
Anders kåserade underhållande i anslutning till åtta tipsfrågor på temat Moseldalen och Moselviner. Vår återkommande gäst Anna Lennblad vann vinflaskan efter utslagsfråga. Vinlotteriet fann ytterligare någon vinnare. Anders kluriga frågor avslöjade, förutom ett närmast nördigt vinkunnande, också historiekunskap och livlig fantasi.
Presidenten påminde om kommande besök på Akvarellmuséet i Skärhamn. Insamlade medel för att hedra vår framlidne medlem och charterpresident Anders Fredlund skall fördelas till lämplig minnesfond och blommor.

2026 05 29 Veckobrev Göteborg Vinga RotaryklubbDagens tema: Nordiska AkvarellmuséetTalare:  Elisabeth Rosenlund, aktiv k...
29/05/2026

2026 05 29 Veckobrev Göteborg Vinga Rotaryklubb

Dagens tema: Nordiska Akvarellmuséet
Talare: Elisabeth Rosenlund, aktiv konstnär och guide på muséet

Inför klubbens besök på Nordiska Akvarellmuséet i Skärhamn på Tjörn den 14 juni berättade vår medlem Elisabeth Rosenlund om muséets tillkomst och verksamheten där.

Akvarell som teknik har historiskt i första hand använts för illustration och dokumentation av till exempel naturvetenskapliga arbeten men inte i första hand en konstform, som motiverat ett eget museum. Akvareller är inte heller så ofta förekommande på traditionella konstmuséer. En anledning har varit känsligheten för ljus som vid längre hängningar skadar bilderna.

Världens första akvarellmuseum invigdes i Mexico 1967 på initiativ av en där aktiv akvarellist. 1994 tillfrågades 45 kustkommuner vid Västerhavet om intresset för att etablera ett Nordiskt Akvarellmuseum. Bakom initiativet stod Nordiska Akvarellsällskapet. Tjörns Kommun tackade ja bland 22 andra. Drivande på Tjörn var Benita Nilsson i Kulturnämnden. 1995 startade projektet på Tjörn, som segrat i slutomgången mot Moss i Norge. Arkitekttävlingen resulterade i 385 förslag. 1999 togs det första spadtaget och muséet invigdes 2004. Finansieringen bestod av såväl offentliga medel (kommun, landsting, region) som privat sponsring.

Basen i muséets verksamhet är såväl årliga utställningar med inbjudna konstnärer som egna samlingar, för närvarande ca 1000 verk. De sistnämnda visas periodvis i urval men inte permanent. Inriktningen är samtidskonst. Utgångspunkten är vattenbaserad konst på papper. Två pedagoger tar emot skolklasser och andra grupper samt erbjuder pröva på akvarell.

Invigningsutställningen 2004 lockade 100.000 besökare. Utställningen med akvareller av Zorn sågs av 245.000 personer. Lars Lerins utställningar 2003 och 2014 var stora dragplåster. Akvarellmuséet är sedan länge internationellt etablerat och ett stort besöksmål i Västsverige.

2026 05 22 Veckobrev Göteborg Vinga RotaryklubbI dag blev vi informerade om att vår uppskattade medlem och Charterpresid...
24/05/2026

2026 05 22 Veckobrev Göteborg Vinga Rotaryklubb

I dag blev vi informerade om att vår uppskattade medlem och Charterpresident Anders Fredlund avlidit efter en längre tids sjukdom. Klubben kommer att uppmärksamma detta.

Dagens tema: Little Lambs School i Indien som sponsrats av klubben sedan start
Talare: Maria Gislén grundare och verksamhetsledare.

I dag hade vi alltså ett kärt årligen återkommande besök av Maria tillsammans med maken Mikael för lägesrapport från den skola Maria startat i Chennai och där vår klubb varit engagerad löpande sedan 2001.

För en utförligare sammanfattning av historien om Little Lambs School (LLS) och hur Rotary på olika sätt bidragit se vår hemsida! Marias motto är ”Tillsammans förändrar vi världen – ett barn i taget”. Genom skolans verksamhet har hon förändrat livet för mer än tusen barn, många från fattiga familjer, andra föräldralösa eller gatubarn. Skolan är populär och har också betalande elever som bidrar till finansieringen. Efter att ha arbetat i hyrda lokaler byggde Maria sin första skola 2005. Senare tillkom också ett flickhem. Maria har arbetat för att stärka flickors ledarskap något som också är tradition i Sydindien.

Hittills har skolan kunnat erbjuda motsvarande Sveriges årskurs 1-8. Maria planerar nu ett nytt skolbygge som skall omfatta också gymnasienivå. LLS har dock även tidigare stöttat elever som gått vidare till college- och universitetsstudier genom nätverkande och återträffar. Många av de första eleverna har i dag universitetsexamen. Den nya skolan planeras också kunna erbjuda internat.
Första spadtaget är taget på den tomt om 7500 kvadratmeter som köpts.

För föräldralösa elever har LLS blivit den familj de saknar och därmed delaktig äktenskapsförmedling och giftermål.

2026 15 15 Veckobrev Göteborg Vinga RotaryklubbDagens tema:  Trump och en orolig världTalare:  Britt-Marie MattssonBritt...
15/05/2026

2026 15 15 Veckobrev Göteborg Vinga Rotaryklubb
Dagens tema: Trump och en orolig värld
Talare: Britt-Marie Mattsson
Britt Marie Mattsson är journalist och författare med utrikespolitik som specialitet. Hon har bevakat alla tretton amerikanska presidentval på plats i USA sedan 1976 för Göteborgs Posten samt också mellanårsvalen. Vidare har hon bevakat internationella konflikter sedan 1972, inklusive i Mellanöstern och Sydostasien samt länder som Nordkorea , Tibet och Kuba.
Britt-Maries relation till USA är lång. 1966 deltog hon med sin familj i Kungsholms jungfruresa till New York. Hon har sedan på nära håll följt landets utveckling och deklarerar att hon fortfarande känner ett hopp för USA, trots den nuvarande Trump-administrationen. Hon bedömer Trump som exceptionell i relation till alla andra presidenter.
USA är, trots sin 250 år gamla konstitution med maktdelning, en skör statsbildning. Det har genom åren funnits hot mot det demokratiska systemet illustrerat av händelser som inbördeskriget på 1800-talet, mordet på president Lincoln och, i modern tid, morden på bröderna Kennedy och på Martin Luther King. Först så sent som 1965 fick svarta medborgare rösträtt. Trump hanterar genom sitt agerande statsbildningen vårdslöst, åsidosätter konstitutionella beslutsvägar och försöker manipulera vallagar. Han agerar nästan uteslutande genom egenhändiga exekutiva ordrar även i frågor som skall underställas kongressen.
Tack vare 17 kandidater i republikanernas primärval 2016 lyckades Trump vinna detta och därefter presidentposten. Efter tillträdet 2017 har han introducerat ett språkbruk och en debattstil med invektiv, lögner och påhopp på förmenta motståndare/fiender. Det ger han uttryck för bland annat på sociala medier i en ständig kaskad av inlägg om stort och smått. Media är folkets fiender. Washington Posts protester mot detta upphörde efter Jeff Bezos övertagande av tidningen. Fake news och alternativa fakta har blivit etiketter som Trump använder för att föra fram direkt lögnaktiga påståenden när verkligheten inte passar.
Eventuell demokratisk majoritet i representanthuset och senaten i mellanårsvalet 2026 är ett hot mot Trump inte minst i form av ett riksrättsförfarande. Just nu pågår försök att ändra vallagarna i avgörande delstater för att gynna den egna sidan. Detta gäller i viss mån även demokraterna, vars opposition mot presidenten hittills varit mycket blek.

2026 05 08 Veckobrev Göteborg Vinga RotaryklubbDagens tema: Världsordningens kollaps och framtiden för det internationel...
08/05/2026

2026 05 08 Veckobrev Göteborg Vinga Rotaryklubb

Dagens tema: Världsordningens kollaps och framtiden för det internationella samarbetet
Talare: Fredrik Söderbaum, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Under 2025 har vi sett ett plötsligt sammanbrott av den så kallade regelbaserade världsordningen. Gamla normer och regler är i upplösning och FN-systemet är på väg att kollapsa samtidigt som USA, Ryssland och Kina verkar vilja dela upp världen i geopolitiska intressesfärer. Hur ska vi förstå världsordningens sammanbrott? Vilken typ av världsordning är vi på väg mot?

Världsordningen kan beskrivas som strukturer för internationella relationer med regler och normer för samverkan. Ett organisatoriskt uttryck för denna är FN-systemet, som det utvecklades efter andra världskriget. Sverige är, och har varit, en tillskyndare av en sådan regelbaserad ordning. Under kalla kriget blev världsordningen bipolär genom motsättningarna mellan västmakterna och dåvarande Sovjetunionen. Efter Sovjets sammanbrott fick världen en unipolär västcentrerad maktordning med USA-dominans. Samtidigt utvecklades multilaterala system som t ex WTO (World Trade Organisation). Tidigare ordning uppfattas nu som mer eller mindre upplöst och ersatt av stormakternas (USA, Ryssland; Kina) rivalitet och krav på intressesfärer baserad på makt.

Inom forskningen beskrivs tre typer av världsordning:
1. Multipolaritet där stater agerar utifrån egna intressen och ej främst genom att stärka till exempel FN. Trumps USA är en tillskyndare.
2. Multiplex världsordning som innebär en mångfald av ordningar med inte bara västlig dominans. Det globala syd och asiatiska intressen/värderingar tillkommer. Även internationella organisationer ingår. Denna modell är alltså pluralistisk, decentraliserad och fragmenterad.
3. Multilateral världsordning som förutsätter regler, normer och internationell rätt med tillhörande institutioner. I aktuell geopolitik förespråkas denna modell av bland andra Finland och Kanada.

Svensk utrikespolitik förespråkar en återgång till den ”gamla” regelbaserade världsordningen. Oavsett utvecklingen framöver kommer den tidigare västliga dominansen att brytas. Det globala syd och öst behöver integreras.

2026 04 24 Veckobrev Göteborg Vinga RotaryklubbDagens tema:  Företagarna i GöteborgTalare:  Cathrine Dellborg, ordförand...
24/04/2026

2026 04 24 Veckobrev Göteborg Vinga Rotaryklubb

Dagens tema: Företagarna i Göteborg
Talare: Cathrine Dellborg, ordförande Företagarna i Göteborg

Cathrine Dellborg är ordförande i Företagarna Göteborg sedan åtta år. Cathrine gick med i styrelsen då hon alltid har brunnit för allt som har med småföretagande att göra. Hon menar att folk inte har förstått vad småföretagande är och vad som krävs för den typen av arbete.

Företagarna i Göteborg har 1800 medlemmar och på riksnivå är organisationen representerad i 260 kommuner. Målgruppen är i första hand småföretag med upp till ca 50 anställda. I Göteborg finns ett företagarnas hus som träffpunkt och med kontorshotell. Utöver rådgivning till medlemsföretagen bedrivs ett påverkansarbete gentemot kommunen för att underlätta etablering och drivande av företag. Det kan handla om allt från trafik/parkeringssituationen i centrala staden till tillstånds- och upphandlingsprocesser.

Cathrine satt tidigare med i regionstyrelsen och riksstyrelsen. Hon är nu ordförande för riksstyrelsens valberedning, där hon bl.a. arbetade med att ta fram Fabian Bengtsson som ordförande för Företagarna Sverige. Riksorganisationen anordnar konferens i Borås i maj i år, där samtliga partiledare kommer att medverka.

Cathrine kommer ifrån Göteborg och bor nu i Kullavik. Hon är utbildad ekonom och arbetar med sin man i hans advokatbyrå. Under många år var Cathrine också fritidspolitiker i Kungsbacka och nämndeman i hovrätten.

2026 04 10 Veckobrev Göteborg Vinga RotaryklubbVi hade idag 10 april besök av Lars Eckerdal, chef för regionpolischefens...
17/04/2026

2026 04 10 Veckobrev Göteborg Vinga Rotaryklubb
Vi hade idag 10 april besök av Lars Eckerdal, chef för regionpolischefens kansli i Polisregion Väst. Han gav en bra och intressant bild över brottsutvecklingen och hur polisen hanterar de senaste årens utmaningar och förändringar.

Lars beskrev hur det var när han började som polis 2005, då var det mer traditionella "tjuvar" som gjorde inbrott och eldade kablar. Dessa finns kvar, men denna typ av brottslighet har minskat samtidigt som organiserad brottslighet, mer digital och global, med skjutningar och sprängningar ökat.

Det har skett en positiv utveckling senaste åren, skjutningar har minskat och samarbetet mellan polismyndigheter i olika länder har gett flera genombrott mot den organiserade brottsligheten. Lars beskrev hur brottsligheten drivs av begäret efter pengar, och i takt med samhällsförändringar med ökad digitalisering flyttar brottsligheten dit. En utmaning är att politikerna vill se poliser på fältet och speciellt gett pengar till detta, men den del som växer syns inte i den "analoga världen". Med AI kommer det finnas både ny typ av brottslighet som bedrägerier men också möjligheter för polisen att öka informationsinhämtningen och till och med kunna förutse när ett brott kommer begås och av vem.

Lars önskar fler möjligheter dela information mellan myndigheter, t.ex. att få veta vilka ungdomar som utreds inom BUP, för att kunna förebygga att de blir kriminella. Han betonade att det behövs både repressiva åtgärder när brottslighet inträffat och förebyggande.

2026 04 17 Veckobrev Göteborg Vinga RotaryklubbDagens tema: BNP och NationalräkenskaperTalare: Anna Lennblad, nationalek...
17/04/2026

2026 04 17 Veckobrev Göteborg Vinga Rotaryklubb

Dagens tema: BNP och Nationalräkenskaper
Talare: Anna Lennblad, nationalekonom

Anna flyttade till Schweiz i 20-årsåldern, disputerade i nationalekonomi och arbetade för Internationella Valutafonden i tre år varefter hon under trettio års tid varit fristående konsult åt riksbanker och statistikmyndigheter i ett femtiotal länder. Hon har bott i bland annat Schweiz, USA, Namibia, Sydafrika, Seychellerna och Palestina. Sedan ett år är Anna åter bosatt i Sverige men har för närvarande uppdrag i Albanien.

Nationalräkenskaperna mäter alla transaktioner i ett lands ekonomi både avseende produktion och konsumtion. Produkter, tjänster, inkomster, löneutbetalningar och finansiella åtgärder ingår i detta. Bruttonationalprodukten (BNP) är summan av alla varor och tjänster i ekonomin. Sättet att beräkna BNP är fastställt i System of National Accounts. Avgörande för underlagens tillförlitlighet är mätmetoderna och de statistiska metoderna.

Alla länder lägger stor vikt vid ta fram tillförlitliga underlag för bedömning av BNP och ekonomisk tillväxt samt att mätresultaten är internationellt jämförbara och användbara för den egna ekonomiska politiken.

2026 03 27 Veckobrev Göteborg Vinga RotaryklubbDagens tema:  Hög tid att ta AI på allvarTalare: Olle Häggström, professo...
27/03/2026

2026 03 27 Veckobrev Göteborg Vinga Rotaryklubb

Dagens tema: Hög tid att ta AI på allvar
Talare: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Chalmers

Utvecklingen av artificiell intelligens går i rasande fart. Prestationsförmågan fördubblas på 7 månader mätt som den tid det tar för en människa att lösa motsvarande problem. Från att 2019 ha klarat addition av tvåsiffriga tal överträffar GPT5 nu världsledande matematiker och ger dem uppslag och hjälp. Redan 2023 överträffade GPT4 83% av deltagarna i det amerikanska högskoleprovet.

Olle Häggström arbetar med riskfrågor inom utvecklingen av AI. Han beskrev för oss hur AI-företagen graderar risker med nya AI-lösningar inom olika tillämpningsområden som cybersäkerhet, biologi, kemi, kärnteknik och inte minst interaktion med och påverkan av människor samt ytterst autonom AI.

Någon strikt reglering av riskhanteringen finns inte utan utvecklingsföretagen agerar vart och ett utifrån sina värderingar. 2027 bedöms AI överträffa utvecklarna själva och fortsätta på egen hand. De kan då komma att, utifrån sina ”syften”, snarare styra över omgivningen genom ”persuation” av människor än genom robotar, som är den vanliga föreställningen i science fiction. Robotiken är troligen ännu alltför outvecklad.

Redan 1951 förutsåg Alan Turing denna utveckling. Han skrev då: ”AI doesn´t hate you, AI doesn´t love you. You are only made of atoms that could be used”. Att vår värld står inför dramatiska förändringar är otvetydigt och inte bara i form av omfördelning av arbetsuppgifter från människa till maskin.

Olle Häggström har skrivit en bok ”Tänkande maskiner” vars senaste upplaga 2023 fortfarande inte är helt inaktuell, men det går fort nu. Han har också en substack ”Crunchtime for humanity” i ämnet.

Klubben gjorde ett inspirerande besök med efterföljande god middag på World of Volvo.
23/03/2026

Klubben gjorde ett inspirerande besök med efterföljande god middag på World of Volvo.

Adress

Sjömanskyrkan, Amerikagatan 2
Gothenburg
41463

Öppettider

07:30 - 08:30

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Göteborg-Vinga Rotary Club postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till Göteborg-Vinga Rotary Club:

Dela