29/08/2026
Recension av ”Jägarnas rike – en granskning i skottlinjen” av Misha Istratov (utgiven i mars 2026)
Boken ”Jägarnas Rike”, av Misha Istratov är en grundläggande genomgång över hur jakt fungerar i Sverige. Boken belyser hur svenska jägare vägrar ta till sig forskning hur vilda djur bör leva. Likväl har jägarna inflytande och makt över de politiska beslut som avgör vilda djurs liv. I slutändan är det samma jägare som på olika sätt är djurens bödlar. Lögnen om att jakt är så kallad viltvård, och att jaktlobbyn/jägarförbunden/jägarna skulle vara intresserade eller kvalificerade att på något sätt ta hand om djur, dissikeras i boken. Kvar står jägaren ensam, avklädd, utan något mer motiv till jakt än sin blodtörst. ”Jägarnas rike” är således en viktig bok om hur korrupt det strukturella formella systemet kring jakt är utformat idag i Sverige. Efter att läst boken inser man att detta system saknar all trovärdighet och det är inget som någon överhuvudtaget behöver respektera eller ta på allvar. Istället behöver systemet och fenomenet jakt bekämpas. Boken ger nödvändig kunskap, folkbildning, som alla borde läsa, känna till. Dock är författaren nog generellt mer tillåtande till jakt än vad vi jaktsabotörer är. Det är också en bedrift att i en bok på ca 400 sidor, som har ambition att redogöra för allt relevant som har med jakt att göra, inte nämna den radikala djurrättsaktivism som över årtionden förtjänstfullt bekämpat jakt och räddat liv på djur i skogarna. Denna avsaknad på perspektiv känns faktiskt ganska slött, som att författaren inte orkat sätta sig in i helheten vad gäller djurrättsaktivism mot jakt. Eller så är det onödigt ängsligt, dvs om författaren av någon anledning inte vill nämna radikala djurrättsaktivister i sin bok.
Läs!