Göteborgskvinnor i rörelse/r – Ett projekt om kvinnors organisering under 150 år Inför Göteborgs 400 års jubileum 2021 har ett arbete pågått med att beskriva hur kvinnor i Göteborg gått samman för att förändra staden och sina liv.
År 2021 är det 100 år sedan alla svenska kvinnor för första gången, kunde använda sin rösträtt i val till riksdagen. Kvinnor har bildat föreningar med olika syften, oc
h om denna folkrörelse / kvinnorörelse i Göteborg har en grupp kvinnorörelseaktiva och forskare skrivit en bok, ”Att ge upp har inte övervägts”. Det är en
glömd historia som har lyfts fram ur arkiv och minnen. Genom att anlägga ett rörelseperspektiv öppnas betydelsen av kollektivt handlande för att åstadkomma förändring. Vi vill inspirera flera att skriva sin historia och att höja sina röster. Den kamp kvinnor haft för att ta plats och verka för förändring har inte varit lätt. I boken går det att läsa om misslyckanden och framgångar. Nu handlar det om att uppmuntra fler att uttrycka sig på olika sätt för att utveckla demokratin i vår stad. Bakom projektet står Kvinnliga akademikers förening (KAF), vars Västra krets med Göteborgs som säte, är administrativ hemvist och juridisk person för projektet Göteborgskvinnor i rörelse/r. Så arbetar vi:
En grupp kvinnor har under en tid träffats i en forskarcirkel och börjat studera rösträttsrörelsen i Göteborg. Det har skett i regi av Kvinnliga Akademikers förening, KAF, i samverkan med KvinnSam och Kvinnofolkhögskolan. I juni 2015 inbjöds ytterligare kvinnor med kunskaper om eller kontakter inom någon av de organisationer som bör finnas med i den historia vi vill spegla. Sedan dess har ett 30-tal kvinnor samlats till stormöten tre gånger där vi tillsammans diskuterat vårt arbete och lyssnat till inspirerande föredrag. Den 17.10 2015 talade professor Christina Florin om Rösträttsrörelsen, den 23.1 2016 talade professor Lena Wängnerud om; "Jämställdhetens paradox – fler kvinnor i politiken men minskad betydelse av könstillhörighet". Den 15.10 2016 talade KAFs ordförande Lisa Öberg under rubriken ”Kvinnan gör sig hörd. En 1800-talsbarnmorska och hennes yrkessystrar”. Utgångspunkten var att landets första kvinnliga yrkesorganisation, Göteborgs barnmorskesällskap, bildades 1885 i Göteborg. Kvinnan bakom bildandet, Johanna Bovall Hedén, var en förgrundsgestalt vid barnmorskornas organisering. Vi är uppdelade i olika temagrupper som forskar, diskuterar och skriver. Grupperna är partipolitiska organisationer, yrkespolitiska organisationer, idéburna organisationer (Fredrika Bremerförbundet, Vita bandet, IKFF m.fl.), kultur i kvinnorörelsen, 70-talets kvinnorörelse och invandrar-föreningar. Under 2016 till 2018 pågår inventering och komplettering av material i dessa grupper. Därefter under 2019 och 2020 sker sammanställning och bearbetning. Några redaktörer skriver en inledning och sätter in de olika texterna i dess kontextuella sammanhang. Syftet med detta är att ge en bild av de förutsättningar som varit för handen och hur dessa har fångats upp av de olika rörelser som organiserats. Exempelvis tecknas rösträttsrörelsen och de politiska kvinnoorganisationerna mot bakgrund av framväxten av partiväsendet och det bristande intresset från många av dessa att ta sig an kvinnofrågor.
