Arkiv Gävleborg

10/04/2026

Vid Testeboåns utlopp från Lundbosjön i Oslättfors fann Johan Röök 1697 den rätta platsen att starta upp en stångjärnshammare och en härd. Ån drev hammaren men för att smida s**karna behövdes eld i härdarna. Till detta behövdes kol. Johan Röök tyckte att de finska skogsbönderna i skogarna var lämpliga till att kola. Det tyckte inte bönderna och det krävdes en del lurendrejeri från brukspatronens sida.
Oslättfors bruksarkiv finns hos Arkiv Gävleborg. I handlingarna kan man läsa vem som körde till vågen i Gävle, hur mycket järn han hämtade och vilken mästersmed som tog emot järnet. Tackjärn, smidesjärn och ämnesjärn var det som hämtades.
Smederna var hammarsmed, klensmed, s**ksmed och mästersmed. Under 1600-talets första hälft kom vallonerna till Sverige. När jag tittar i Oslättfors handlingar och i kyrkböcker är det inte många vallonska namn med. Clement, Bonnevier och Pierrou är de som dyker upp
Nu har vi vatten till hammaren, kol till härden, järn och smeder. Vilka s**kar var det då som tillverkades?
Furus**k var den populäraste s**ken och den användes till husbygge.
Eks**ken var en grövre kallklippt s**k vilken användes till hårda träslag.
Båts**ken var den minsta s**ken, fyrkantig och med ett flat huvud.
Drevling var en större s**k med en hake i stället för huvud.
I kapitalboken står det att 1849 tillverkades 3 040 215 s**kar.
Hur mycket kan vi få veta om en smed? I smidesjournalen får vi veta att Carl Erik Pierrou smidde 268 500 s**kar 1849. I dagsverksboken finns uppgifter på de arbeten han utförde på bruket förutom att smida. Avräkningsböckerna berättar om matvaror han köpte och därmed vad han åt.
Pierrou kom med sin mamma från Högbo till Oslättfors 1828 när han var 12 år. Hans pappa Per som varit mästersmed i Högbo hade avlidit, men den informationen hittar ni i kyrkböckerna på Riksarkivet.
Arkivassistent Anna

1820 byggdes det nya bostäder till arbetarna längs bruksgatan. Fotot tillhör arkivbildaren Korsnäs AB.
Foto av smidesjournalen från 1849.
Spiken på fotot är 3 ½ tum. Det var endast båts**ken som tillverkades i halvtum. Uppgrävd vid kolartorpet i Skarvsjö. Privat ägo.
Klicka på länken så finns ett blogginlägg om en kolarfamiljs liv och öden. När jag skrev bloggen var det i början av min forskning om Skarvsjötorpet. En del felaktigheter finns, men ger ändå en överblick av livet där.
https://arkivgavleborg.blogspot.com/2021/05/kolarna-i-skarvsjo.html

01/04/2026

21/03/2026

Idag har vi hållit en workshop på temat Folkrörelsernas sånger, i samarbete med studieförbundet Bilda. Tillsammans har vi sjungit visor bland annat från väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.

I videon hör du oss sjunga Gävle rösträttskvinnors samlingssång, skriven 1916 av Mauritz Sterner, adjunkt vid Gävle läroverk. Gävle FKPR:s arkiv finns bevarat hos oss och visar genom protokoll, brev, kassaböcker mm hur kampen för kvinnlig rösträtt fördes i Gävle, från 1903 när föreningen bildades och fram till att allmän och lika rösträtt infördes.

Samlingssången Genom världen hör det klingar sjöngs första gången vid ett möte i november 1916. I protokollet har sekreteraren Sigrid Hofrén skrivit: ”Att sången sjungs med känsla och övertygelse av de röstbegåvade men rösträttslösa kvinnorna bevittnades av den i telefonen lyssnande författaren som omedelbart hyllades med ett fyrfaldigt leve”.

06/03/2026

Vad är proveniens?
Ett objekts historia, från tillkomst till nutid. Det är inte bara antikrundan som uppskattar proveniens utan även arkiv och museum.
Här visas ett exempel.
Ursprung för tillkomst: Affischen är märkt Ivar Haeggströms Lito, Stockholm tryckeri. Det säkerställer att affischen, bäraren av budskapet, skapades där. Dessutom finns konstnärens namn med, Nils Wedel med årtalet -35. Konstnären är inte avsändaren. I det här fallet är det Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vi har konstnär, tryckeri och avsändare, dvs tillkomst.
För att placera affischen i ett historiskt förlopp kan vi titta på fotografiet.
Det är taget 1936. Valarbetet var i full gång och Maj, Lisa, Britt och Ingrid sitter kring ett bord i SSU:s klubbrum i Strömsbro. 1936 var det riksdagens förstakammarval. Till höger om kvinnorna hänger affischen. Här kan man fråga sig om Nils Wedel skapade motivet 1935 för att affischen skulle vara med i valarbetet 1936 eller om den använts redan 1935. För proveniens del spelar det ingen roll. Vi har ett tillkomstår och ett till år där vi kan sätta in affischen i ett historiskt förlopp. Därmed vet vi vad som hänt med affischen efter att den tryckts.
Den nutida historien för affischen är att den bevaras hos Arkiv Gävleborg tillsammans med de två affischerna bakom kvinnorna.
Nu ska jag inte vara sämre än Antikrundan. Vet ni vem Nils Wedel var?
Wedel var en svensk konstnär, född 1897. Förutom konst och grafik arbetade han med reklam och bokillustrationer. 1921 reste han till Paris och lärde känna Gösta Adrian-Nilsson, GAN. Han inspirerades bl.a. av surrealism och kubism. Många av den tidens stora konstnärer som Matisse, Gauguin och Picasso blev förebilder. Nils Wedel dog 1967.
Lite mer om avsändaren.
1904 kom Fabian Månsson till Gävle. Han var journalist och aktiv inom politik. 1905 i Strömsbro höll Fabian Månsson ett agitationsföredrag. Det blev en inspiration för ungdomarna och strax därefter bildades SSU, Strömsbro. Efter storstrejken 1909 låg förbundet nere fram till 1932 när en ny interimsstyrelse valdes och affischerna kom till SSU Strömsbro.
Arkivassistent Anna

Nämnda affisch är nr 1154. Vill ni se ytterligare affischer kan ni söka på https://databas.arkivgavleborg.se/affischer.php
Arkiv Gävleborg har 3375 affischer i skrivande stund. Nästan alla är upplagda i vår sökbara databas.
Fotot tillhör arkivbildaren SSU, Strömsbro. Deras handlingar finns hos Arkiv Gävleborg.

13/02/2026

”Knowledge itself is power” är inte exakt de ord som den engelske filosofen Francis Bacon sa på sent 1590-tal, men det är den formuleringen som blivit bevingad. På svenska har det översats till ”Kunskap är makt”. Enkelt beskrivet kan man säga att Francis Bacon menade att kunskap ger makt att behärska vår tillvaro. Att mer ingående förklara vad en filosof menade får inte plats i ett Facebook inlägg.
Kunskap är makt är en slogan som prytt väggar i många bibliotek hos ABF och IOGT. Hos Arkiv Gävleborg finns det fotografier där man kan se det. På det här fotografiet är det bibliotekarien Ture Berg som sitter vid bordet i IOGT logen 1948 Strömsbro Framtids bibliotek.
Vad skriver han? Vilken kunskap besitter han? Ska man utgå från rena antagande har han kunskap i rusdrycker och det elände som kunde komma med dessa. Han visste hur den tidens samhälle var uppbyggt och vilka som kunde ligga i riskzon för misär och vilka som redan hamnat på botten. Ture Berg ville kanske använda sin kunskap för att hjälpa, kanske rädda människor ur förfall.
Vad skriver han då? Fotot är taget omkring 1925. Några år tidigare, närmare bestämt 27 augusti 1922, var det en folkomröstning i Sverige gällande förbud mot rusdrycker. Med en knapp marginal vann nejsidan. Det blev inget förbud mot rusdrycker. Ture Berg ville kanske fortsätta kampen genom att använda sin kunskap. Är det ett anförande han skriver på, eller en insändare, kanske ett tal att hålla i logen? Eller är det så enkelt att det är en liggare över utlånade böcker?
Fotografiet visar en beslutsam ung man som har makten att låna ut böcker till logens medlemmar. Han kan förmedla kunskap för att öka medlemmarnas förståelse och ge insikt i naturen, vetenskapen och människans utveckling. Kunskap i sig ger inte makt om den inte används. Precis som ett annat citat från Bacon; ”Pengar är som gödsel, till ingen nytta om de inte sprids.”

12/02/2026

I tisdags hade vi bjudit in en grupp författare till arkivet för att inspirera dem att använda arkiven i sitt skrivande. Det blev en givande dag med fina samtal om hur arkiv kan användas i både faktaböcker/ biografier och inom skönlitteratur. Varmt välkomna tillbaka för att göra research!

02/02/2026

Har du hört visan om vräkningarna vid Mackmyra sulfit år 1906? Hur lät rösträttkvinnornas sånger? Vad sjöngs i nykterhetslogerna?
Välkommen till en sångträff där vi utforskar folkrörelsearkiv och sjunger folkrörelsernas visor! Ett samarbete mellan Arkiv Gävleborg och studieförbundet Bilda. Lördag 21 mars hos Arkiv Gävleborg.
Ett fåtal platser kvar! Anmäl dig här:

Välkommen till en dag med inspiration, fördjupning och gemenskap där vi sjunger och lär oss mer om folksång.

28/01/2026

På lördag är det Släktforskningens dag! Då kan du träffa oss hos Länsmuseet Gävleborg där det blir föredrag, visningar, släktforskarstuga och olika utställare som kan ge tips och inspiration inom släktforskning. Hoppas vi ses där!

Välkommen på föredrag i museets hörsal, visning i utställningen ”Arbetsfolk” samt stationer med information och möjligheter till släktforskning med hjälp av experter på plats.

16/01/2026

13 oktober 1867 bildades arbetareföreningen Ugglebo. Redan från start drevs verksamheten som ett kooperativ, vilket innebar att samhälls- och medlemsnytta sattes före vinstintresse.
I november 1875 diskuterar styrelsen behovet av en ny handelsföreståndare. Grönberg hade avsagt sig sin befattning. Andra anställda var expediterna Lundgren och Persson.
Styrelsen blev rekommenderad handlaren Pehr Ekelund från Uppsala. Vitsorden var bra och en överenskommelse på en årslön av 1500 kr och fri ved kom till.
I januari 1876 tog Pehr, hustrun Henrietta och deras 6 barn tåget till Sandviken och därefter hästskjuts till Ockelbo. Arbetareföreningen Ugglebo stod för kostnaden av hästskjutsen.
I januari varje år genomfördes en inventering av arbetareföreningen Ugglebos lager. De olika avdelningarna som verksamheten hade var speceri-, järn- och manufakturavdelningen. Det kan antas att detta var en av Pehrs första uppdrag och att expediterna Lundgren och Persson var behjälpliga.
Ugglebo arbetarförening bevarar sina handlingar hos Arkiv Gävleborg. I protokollet 4 december 1876 står det att inventeringen av varulagret i huvudboden skulle ske den 3 januari 1877. Vid denna arbetsuppgift ryckte även styrelsen in och räknade varorna. I protokollet namnges 8 personer ur styrelsen vilka skulle medverka i inventeringen.
Här är ett smakprov av de många varor som fanns till försäljning i affären.
Diverse olika tyger var; doffel, tvills, trikå, satin, korderoj och vadmal m.fl.
För fä och stuga fanns bl.a. tömmar, grimskaft, fönsterbeslag, lås, dörrhandtag, yxor och knivar.
Bland matvarorna räknades flera olika sorters mjöl och gryn. Annat var ärtor, ingefära, russin, kryddpeppar, salt, socker och sardiner m.m. Ockelboborna kunde koka maccaroner och äta karameller. Det såldes cigarrer och Ljunglöfs snus.
Till hemmet fanns nysilverbestick, alla tänkbara delar till en servis, kastruller och järnugn.
Köpte man tyg kunde det vara bra med ett strykjärn och varför inte en symaskin.
När det gäller de tre sist nämnda varorna ska man betänka att elen inte hade kommit till Ockelbo än. Idag kallar vi dessa ting för nostalgiska antikviteter och använder dem till inredning.

Interiörbild av Ugglebo Arbetareförenings affärslokal. Foto taget ca 1915.
Handelsföreståndarna Grönberg och Ekelund, bilden är tagen ur jubileumsskrift 1927.
Sida ur inventeringsboken från 1877.

30/12/2025

GOTT NYTT ÅR önskar Arkiv Gävleborg!
Personalnytt för året är Jörgens återkomst. En förstärkning i arbetsstyrkan som är välkommen.
Arkivet har blivit utnämnt som Blue shild. Det innebär att arkivhandlingarna som bevaras i byggnaden anses ha stort bevarandevärde i händelse av krig eller naturkatastrofer.
Vi har fått mera utrymme!
En ny forskarsal och ett nytt konferensrum. Det innebär att vi kan ta emot fler forskare med bättre utrymme för att sitta med arkivhandlingar, använda tidningsläsare, skanner och dator som kan vara till nytta i forskandet. Vi kan ta emot större grupper i konferensrummet. Skolklasser som kommer på besök, föreningar som vill ha möten och se sina arkiv. Kanske dags att skriva en jubileumshistorik?
Arkiv Gävleborg går in i 2026 större och starkare. Välkomna att ta del av vår vandring när vi ordnar, förtecknar och bevarar föreningars historia.
Kom ihåg! Det som sker idag är historia i morgon. Välkomna in med era handlingar oavsett om ni hittat ett gammalt dokument eller er senaste aktivitet.
Vi låter Gefle Skarpskytteförening skjuta salut för det nya året. En årlig tradition de genomförde på nyårsdagen vid Rödjningen. Fotot här är från 1917.
Välkomna till Arkiv Gävleborg 2026.

Gefle Skarpskytteförening bevarar sitt arkiv hos Arkiv Gävleborg.

19/12/2025

GOD JUL önskar Arkiv Gävleborg
Vi har stängt den 19 december till 6 januari

12/12/2025

Juldagen 1874 hemma hos fabrikör David Runer satte sig några herrar kring ett bord för att avnjuta en cigarr, goda drycker och ett parti kortspel. De var mätta och belåtna, ute hade kylan krupit ner runt minus 30 grader. De senaste nyheterna i Gefleposten hade handlat om personer som frusit ihjäl de senaste dagarna i vinterns stränga kyla. Herrarna var varma mätta och belåtna och högen med vinstpengar växte utan att någon vann spelet.
Då fick de idén att lägga vinstpengarna på välgörenhet. Den idén ledde till att ”Sällskapet Gefle Jultomtar” bildades 1876.
Hos Arkiv Gävleborg finns handlingar bevarade. Bland annat en ”Matrikel öfver jultomtarnes beklädda barn”. Där står barnets namn, adress och förälderns yrke. Under de första åren står det ofta att adressen är Baracken.
Baracken hörde till Gävles slum. Det var tillfälliga byggnader som kom till efter branden 1869, men det dröjde ända in på 1900-talet innan alla var rivna. Barndödligheten och misären var stor. Där fanns det många barn att beklä.
Vilka barn som skulle få kläder utsågs bl. a. av lärare, fattigvården, diakonissor och slumsystrar. Skräddare och sömmerskor anlitades för att sy upp passande kläder till barnen. Gossarna fick bl.a. mössa, rock, byxor och kängor. En del av flickornas kläder var ylleschal, klänning, underkjol, strumpor och kängor.
Under många år med ett fåtal undantag hölls en julfest för barnen. 1906 spreds scharlakansfeber i staden och festen blev inställd.
Den 10 november 1911 höll styrelsen för Sällskapet Gefle Jultomtar ett sammanträde å Gefle Stads sparbank. Det beslutas att den 17 december skulle den årliga julfesten hållas i Stadshusets festvåning. ”Uppdrogs åt hr. Hedlund att inöfva en barnpjäs” att spelas upp under festen. Teaterakten fick namnet ”fältvakten” och den traditionella ringdansen med den förskräckliga julbocken skulle dansas.
Adresser vid den tiden var tvärgatorna på Brynäs och gränderna på Söder. 123 barn blev beklädda julen 1911. Det var ett rekord över antalet barn som blivit beklädda. Julfesterna upphörde 1959 och Sällskapet Gefle Jultomtar avslutade sitt uppdrag 1983.

Julfesten 1911, fotograf Reimers, Gävle. Fotot kostade 6 kr.
Skrinet. Vill du veta mer om jultomtarnas skrin läs på digitalt museum https://digitaltmuseum.se/0210210747994/dokumentskrin
Skrinet har arkiv Gävleborg lånat ut till länsmuseet Gävleborg. Det finns att se där under deras utställning Drömmen om en jul, fram till 18 januari 2026. https://lansmuseetgavleborg.se/drommen-om-julen/
Julfesten 1909 finns att ta del av på digitaltmuseum. https://digitaltmuseum.se/0211814071756/jultomtarnas-fest-1909