SRF Gävle

SRF Gävle Synskadades Riksförbund Gävle SRF Gävle är en organisation av synskadade som bor i och utanför Gävle kommuns gränser.

Verksamheten består av medlemsmöten med olika teman. Det ordnas även fester och en årlig bussresa. Föreningen sammarbetar även med handikappidrotten. Studier och fritidsaktiviteter är något föreningen stödjer. I sammarbete med ABF Gästrikebygden har föreningen olika studiecirklar som vävning, litteratur, keramik och sång m.m. som är ett trevligt inslag i föreningens verksamhet. Föreningen är till

för alla åldrar och även stödjande medlemmar kan vara med dvs. de som ej är synskadade men kanske har en anhörig eller bara är intresserad. Har du frågor tveka inte att höra av dig genom att ringa, mejla eller skriva något här.

21/05/2026
Igår var vi 17 medlemmar som var på vårresa till Gysinge Herrgård. Vi åkte med Wallners buss och när vi kom fram mötes v...
10/05/2026

Igår var vi 17 medlemmar som var på vårresa till Gysinge Herrgård. Vi åkte med Wallners buss och när vi kom fram mötes vi av vår guide Agneta som var klädd i kläder för att passa årtal. Hon höll en jättefin guidning och beskrev väldigt bra vad de olika byggnader användes till och hur det såg ut förr i tiden. Vi fick även komma närmare forsen för att uppleva och höra denna dån. Dagen avslutades med besök i två butiker där man kunde köpa saker från Gysinge samt en jätte god lunch i Orangeriet. Mer om vår resa kan ni läsa i
kommande nummer utav
X-linsen

Bild 1: våran guide
Bild 2: Stora Herrgården. Vit byggnad med många fönster med röda knutar och gråa detaljer
Bild 3: utanför butiken. En gång kantad utav träd leder fram till en vit byggnad med rundade stora fönster. Utanför dörren står det krukor med blommor
Bild 4: Forsens vatten med många stora stenar.

23/03/2026

TUSEN DAGAR AV PASSIVITET - NÄR BÖRJAR MINISTERN SKÄMMAS?👇

Idag har det gått exakt tusen dagar sedan Socialstyrelsen la fram sin utredning om ledsagarservicen i Sverige. Lika länge har regeringen suttit på rapporten utan att agera. De vet hur allvarlig situationen är men väljer att se bort medan nedmonteringen av ledsagningen drabbar allt fler synskadade i landet. När ska ansvarig minister börja skämmas?

Om socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har någon skämskudde borde den vara utsliten för länge sedan. Hur många gånger ska synskadade i Sverige behöva höra att ledsagningsfrågan ”bereds i Regeringskansliet”, utan att något som helst resultat kommer ut från socialdepartementet? Under en hel mandatperiod har samma floskel serverats till synskadade som får kämpa för att klara vardagen.

Det saknas sannerligen inte personliga vittnesmål. Dövblinda Evelinas kamp i Piteå för att få fungerande stöd har väckt stor sympati och uppmärksamhet. Likaså Emelies berättelse om indraget stöd från Helsingborgs kommun, trots att hon är blind och har en kraftig rörelsenedsättning. Från Göteborg har Nicolina Pernheim Goodrich slagit larm om att hennes elitsatsning på judo kan vara över. Strax efter att hon vunnit paralympiskt brons i Paris – för övrigt med socialtjänstministern i publiken – kom beskedet att hon inte får fortsatt LSS-ledsagning.

Alla tre har vittnat om hur lagstiftningen spårat ur och hur de förlorat rätten till stöd. De frågar sig vart samhället är på väg och de är tyvärr långt ifrån ensamma. Statistiken visar hur synskadade bit för bit berövats rätt till ledsagning enligt LSS. Sedan 2010 har antalet i den personkrets synskadade tillhört minskat med 1 790 personer, det vill säga 72 procent. Det borde mana till handling.

I Socialstyrelsens rapport föreslogs att en ny lag om ledsagning skulle utredas, eftersom dagens lagstiftning har så pass stora brister. Även FN:s funktionsrättskommitté kritiserade år 2024 svensk lagstiftning. En rekommendation var att inrätta ett nationellt system för ledsagning för att bättre kunna delta ”i det politiska och offentliga livet och i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott”.

Efter det har riksdagen protesterat. I juni 2024 riktades ett tillkännagivande till regeringen om att utreda förutsättningarna för en särskild lag om ledsagning, samt att göra insatsen kostnadsfri.

Men regeringen verkar skaka av sig allt. De bryr sig inte om FN:s rekommendationer, riksdagens tillkännagivande eller en utredning från sin egen expertmyndighet. Ministern sitter på berg av fakta som visar att lagstiftningen inte fungerar men gör ingenting åt problemet.

Vad krävs för att regeringen ska agera och värna om grundläggande rättigheter för synskadade att kunna röra sig och delta i samhället? När börjar socialtjänstministern att skämmas?

Håller du med? Dela gärna!🙏

Den här texten kommer från en debattartikel undertecknad Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund och Lennart Karlsson, sakkunnig inom ledsagning på Synskadades Riksförbund. Den är också publicerad i HejaOlika
🔗https://hejaolika.se/artikel/tusen-dagar-av-passivitet-i-ledsagningsfragan/

Bildbeskrivning: Två personer fotade bakifrån på en stadsgata med bilar, skyltar och människor. Den ena personen, med svart mössa, kappa och orange halsduk, ledsagar en person med vit käpp, grön jacka och orange mössa. Trottoaren ser fuktig ut.

22/03/2026

❓Visste du att man kan känna skillnad på olika betalkort – med fingertopparna?

Vi på Synskadades Riksförbund vet att vardagliga saker, som att betala i kassan, kan bli onödigt krångliga när kort ser likadana ut och är gjorda för att tolkas med ögonen.

Därför finns i allt större utsträckning betalkort med kännbara urtag i kanten.

🔵Ett runt urtag = betalkort.
🟦Ett fyrkantigt urtag = kreditkort.

Med fingertopparna går det snabbt att känna skillnad – utan att behöva se eller be om hjälp.

För många är det en obetydlig detalj, men en liten skåra i betalkortet kan göra stor skillnad för synskadade.

💙 På SRF arbetar vi för ett samhälle som är tillgängliga för alla.

Bildbeskrivning: Två betalkort som överlappar varandra. Ena kortet är från ICA Banken och det andra från Swedbank. Båda korten har rundade urtag i kanten.

18/03/2026

Ny produkt från Insyn Scandinavia AB

Tips från Insyn Scandinavia AB
13/03/2026

Tips från Insyn Scandinavia AB

DAISYBox är uppkopplad mot Legimus för lyssna på böcker, tidningar och Sveriges Radio P1, P2, P3, P4 DAISYBox är en internetuppkopplad DAISY spelare med en riktigt bra, stor inbyggd högtalare. Med DAISYBox får du en en...

13/03/2026
10/03/2026

🚨 Så dåligt fungerar kollektivtrafiken för synskadade: Över 50 % reser aldrig kollektivt på egen hand.

I ett land där kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla är verkligheten en annan för många som inte ser.

I vår rapport ”Förhindrad, försenad, frustrerad”, där över 1 000 synskadade i Sverige har delat sina erfarenheter, framträder en tydlig bild:

🚍 49 % reser aldrig längre sträckor kollektivt.
🚍 38 % reser inte med kollektivtrafik ens på sin bostadsort.

Det handlar inte om att människor inte vill resa – systemet fungerar inte.

Otydliga utrop. Svårorienterade stationer. Bristande information. Miljöer där det är svårt, eller ibland direkt farligt, att ta sig fram utan syn.

Och frågan för en synskadad person är: Hur tar jag mig till min slutdestination när bussen har stannat vid hållplatsen?

Att kollektivtrafiken inte fungerar ger stora konsekvenser för synskadade. Därför är en fungerande färdtjänst så avgörande. Den är inte en lyx – den är en förutsättning.

Vill du hjälpa oss att skapa förändring?

👉Dela inlägget – tillsammans når vi fler.
✍️ Skriv under vår namninsamling för en starkare färdtjänstlag:
https://www.mittskifte.org/petitions/gor-fardtjanst-till-en-lagstadgad-rattighet-for-synskadade

📖 Läs hela rapporten här:
https://www.srf.nu/media/aekb31dn/fardtjanstundersokning-srf-oktober-2025.pdf

Bildbeskrivning: Texten "Så många reser aldrig kollektivt på egen hand". 50 % står det i en blå pratbubbla. Tre ikoner i gult, rosa och grönt visar tummen ner.

08/03/2026

Åttonde mars!♀️💪

Idag på internationella kvinnodagen vill vi prata om något viktigt - nämligen hur utsattheten kan se ut för kvinnor med funktionsnedsättningar som lever i en destruktiv relation.❤️‍🩹

Utåt sett såg det ut som att familjen levde i en idyll, men inom hemmets väggar var våld och hot en del av vardagen. Synskadade ”Annika” kallades för missfoster, blindstyre och hotades om att brännas inne och bli påkörd med bilen.

Kvinnan som SVT kallar för ”Annika” i inslaget heter egentligen något annat. Hon levde till en början med en kärleksfull och omtänksam man, men efter att paret fått barn förändrades relationen. Han gjorde narr av henne, pratade kränkande och hotade. När han drack alkohol övergick våldet till att bli fysiskt – en gång så allvarligt att han sprang efter ”Annika”, skakade henne, skrek och kastade ner henne på golvet. Hon grävde ner huvudet i täcket och grät för att barnen inte skulle höra.

När hon miste synen fick hon höra av folk omkring att det ”var jobbigt för hennes man att ha henne”. ”Annika” berättar för SVT Nyheter att mannen tyckte om att skrämmas. Han kunde exempelvis låtsas att kan skulle köra på henne med bilen eller att han skulle bränna henne inne.

Det finns flera olika typer av våld som ryms inom begreppet funktionshindersrelaterat våld. Det kan vara fysiskt, men också psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. Projektet Funktionsmakt, som drivs av kvinnojouren i Uppsala med finansiering av Länsstyrelsen, jobbar mot detta. Projektet fokuserar på våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar, med syfte att öka kunskapen om funktionshindersrelaterat våld hos yrkesverksamma.

Dylan Rockman på Uppsala kvinnojour berättar för SVT Nyheter att våldet vissa gånger är svårare att identifiera än andra. Till exempel kan det handla om att en partner tar beslut över en person med funktionsnedsättnings huvud. Det kan tolkas som att partnern bara vill hjälpa till.

– Men det är funktionshindersrelaterat våld att man inte låter personen föra sin egen talan, säger hon.

”Annika” har lämnat mannen som utsatte henne för våld. När hon idag resonerar kring det som hänt henne så tror hon inte att våldet och hoten i grunden berodde på funktionsnedsättningen, men att den gör det lättare att ta över kontrollen och makten.

– Det är aldrig synd om någon som lever med en person med en funktionsnedsättning, för alla har ett val, säger hon till SVT Nyheter.

I samband med internationella kvinnodagen 2024 skrev Niklas Mattsson och Tiina Nummi Södergren från Synskadades Riksförbund i en debattartikel i Altinget att kvinnor med funktionsnedsättning ofta glöms bort i jämställdhetsdebatten, trots att de har sämre möjligheter till ekonomisk och social frihet.

De hänvisar i artikeln till forskning som visar att kvinnor med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld och menar att bristande stöd från samhället, till exempel ledsagning och färdtjänst, kan göra det svårare att lämna destruktiva relationer. 🔗Läs hela texten här: https://www.altinget.se/artikel/glom-inte-kvinnor-med-funktionsnedsattningar-paa-internationella-kvinnodagen

🔗 Ta del av hela inslaget om "Annika" här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/synskadade-annika-levde-i-en-valdsam-relation-eskalerade

Bildbeskrivning: En person sitter framåtlutad och håller händerna mot ansiktet så att ansiktet nästan helt täcks. Håret är uppsatt bakåt i en hästsvans och personen bär en ljus stickad tröja. Bilden är en närbild och ger ett intryck av stress eller oro. Fotot är en genrebild.

Adress

Södra Centralgatan 10
Gävle
80250

Öppettider

Måndag 09:00 - 17:00
Tisdag 09:00 - 17:00
Onsdag 09:00 - 17:00
Torsdag 09:00 - 17:00
Fredag 09:00 - 17:00

Telefon

026-61 04 40

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när SRF Gävle postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till SRF Gävle:

Dela