Sandby-Gårdby hembygdsförening

Hem
Sverige
Färjestaden
Sandby-Gårdby hembygdsförening

En sida om vad som händer i Sandby-Gårdby hembygdsförening på Öland Vår hembygdsförening bildades 1957 på vintern. Det var bilder med måttet 7×7 cm.

Bertil Palm, Himmelsbergas grundare, var hos oss och inspirerade. Första ordföranden blev, som i många andra hembygdsföreningar på den tiden en präst, vår kyrkoherde Henning West. Första sammankomsten hölls i skolan i slutet av maj samma år. Då visades en serie bilder med gamla Kyrkliga ungdomsföreningens enorma projektor. fotograferade på initiativ av John Larsson i Södra Sandby som var verkligt

intresserad av hembygden. Alf Ohlsson Sandgårdsborg tog bilderna. Nästa sammankomst var någon månad senare på Dröstorp, ödebyn på alvaret. Man kan i dessa möten spåra något av vad den Kyrkliga ungdomsföreningen hade sysslat med 25 år tidigare. Nu var det i Hembygdsföreningen samma människor som på detta sätt återupplevde något av sin ungdom. Den mera handgripliga verksamheten kom snart in på kvarnrenoveringar. Åren 1967 till 1969 gjordes tre renoveringar i rask följd. Fortsatta renoveringar har det ju blivit under åren med byte av sönderblåsta vingar och andra mindre arbeten. År 2008 gjordes renovering av Sandbykvarnen och 2010 av Åbykvarnen. Båda med bidrag från Länsstyrelsen. Kvarnen vid Hembygdsstugan i Gårdby flyttades dit från Gunnarstorp i Norra Möckleby 1968. Om vi går tillbaka så var nästa stora uppgift utgivandet av sockenboken 1972. Alla de bilder som samlades in för illustrering i boken fotograferades av innan de lämnades tillbaka. Vi fortsatte att samla bilder, lånade album och fotograferade av. Bilder kopierades och sattes på A4-blad i pärmar men när vi kommit upp i ett 20-tal pärmar började det bli så svårhanterligt att vi tills vidare bara arkiverade negativremsorna. Men nu har vi skaffat en liten lätthanterlig skanner och på kort tid lagt in 3100 bilder direkt från negativen i en dator. Bildsamlingen förvaras i flera datorer och i en extern hårddisk Dessutom har vi förstås alla negativen. Man kan tala om både hängslen och livrem. Avfotografering på det gamla viset kommer vi att fortsätta med så länge det finns svartvit 35-mm film. Vi har i föreningen också en skicklig nutidsfotograf, Alf Danielsson, som sedan 80-talet har dokumenterat det dagliga livet i socknarna. Det är också en stor samling omkring 3800 bilder som väntar på inskanning.

År 1973 fick föreningen överta den gamla prästgårdsladan i Sandby. Det är en högsulelada 27 m. lång med fem högsulor och vasstak. I ladan har vi samlingarna av jordbruksredskap och maskiner och föremål från självhushållets dagar. Till området flyttade vi för några år sedan socknarnas spruthus där brandbil och spruta förvarades. Nu förvarar vi den gamla likvagnen där. I januari 1978 flyttade vi en stuga från Björkudden norr om Kalmar till Gårdby där den sedan blev vår hembygdsstuga.

År 2009 fick vi överta församlingshemmet i Sandby. Byggnaden var från början fattighus sedan sockenstuga där kommunen hade stämmor och valförrättningar. Nu kallar vi den Sockenstugan och har där bättre utrymme för sammankomster än i Hembygdsstugan. Under några år i slutet på 70-talet gjorde vi en årsskrift med artiklar om bygden. Den årsskriften finns på biblioteken åtminstone på Öland. Bussresor till fastlandet och på Öland har varit ett trevligt inslag i föreningens verksamhet. Vi har gjort ett tiotal och några av dem tillsammans med Norra Möckleby och Torslunda hembygdsföreningar.

Återkommande händelser i föreningen är bykamp, en frågetävling mellan byarna enligt mönster från Föra på norra Öland, årsmöte, morgonvandring i naturen, midsommarfirande, två friluftsgudstjänster, loppmarknad, byvandringar där vi avverkat 13 av våra 14 byar, visning av bildarkivet, oxmarknad, filmafton och adventskaffe. De studiecirklar vi haft genom åren är På jakt efter en hembygd, Beredskapsminnen, Kulturmiljö i skogen, Gård och bygd under 100 år, Bondeminnen, Ortnamn, Motorhistoria, Gården dess ägare och brukare, Ölands guldålder, Dialekten i Sandby-Gårdby. och Personminnen på kyrkogårdarna som är en gravinventering i samarbete med församlingarna. Av dialektcirkeln har det blivit en omfattande ordlista med förklaringar och exempel på ”Gårdbymålet” som är med i vår nya sockenbok ”Sandby och Gårdby två socknar på Öland” Boken innehåller 34 artiklar med många bilder. Vi är särskilt glada över att ha med en artikel om Sandby och Gårdby kyrkors historia skriven av Ragnhild Boström. Med början år 2003 har vi givit ut tio årgångar av vår almanacka med månadsbilder ur vår bildsamling.

22/05/2026

**Uppdaterad text**

Sandby kyrkas fasadrenovering
Sandby-Gårdby Hembygdsförening i samarbete med församlingen arrangerade torsdagen 21 maj ett möte där projektchefen för fasadrenoveringen, Thomas Gustafsson berättade om arbetet. Församlingsprästen Birgitta Åhlin inledde tillsammans med hembygdsföreningens ordförande Kent Johansson. Vår präst berättade att kyrkan stängdes juni 2025 och kunde åter öppnas i april 2026. Hon introducerade Thomas Gustafsson från AB Karlssons fasadrenovering. Han är murare liksom sin far var. AB Karlssons Fasadrenovering i Ädelfors grundades 1970. Företaget har expanderat och utför idag arbeten över hela landet med huvudkontor i Ädelfors. Företaget brinner speciellt för äldre byggnadsteknik och gamla byggnader.
Sedan 2017 har man avtal med Statens Fastighetsverk och har gjort renovering av bl.a. Borgholms och Kalmar slott.

Det var från början tänkt en mindre fasadrenovering på Sandby kyrka. Det var meningen att man skulle laga 50 kvadratmeter men redan då hade man sett att bruket var tunt. När man fått upp ställningar och började inspektera underlaget med dåvarande puts så kom insikten att mer omfattande arbete krävdes. Man konstaterade att lagningarna gjorda 1932, 1958 och 1987 inte var helt optimalt utförda. Ett sätt att ta reda på hållfastheten hos bruket är att knacka på det. Det skall inte låta ihåligt. Skeppet och tornet hade inte samma puts. Det på tornet var en hårdare puts. Man var framme i augusti-september 2025 när man insåg att även tornet måste renoveras. Det är svårt att hålla temperatur konstant på ett torn. Men man hade tur med vädret då hösten var mild. All gammal puts på tornet och skeppet har knackats bort. Man är då inne på den ursprungliga murade kalkstenen. Putsen har ersatts med kalkbruk från Hyllinge. På ytterväggen är det grundat med hydrauliskt kalkgrund, sedan utstockat med hydrauliskt kalkbruk. Utanpå det är det slätputs på takfotslist och omfattningar och till sist en kalkspritputs. Sedan har allt målats s*x ggr med opigmenterad trilokalkmjölk ( Vedbränd Ölandskalk ) från Målarkalk. Fasaden har blivit 25–30 mm bredare och alla dekorativa detaljer på kyrkan har fått flytta med ut. Takfot och lister har reparerats. Sockeln är sedan tidigare renovering i cementbruk
och ansågs för bra för att knacka ner. Sockeln har målats med Keimfärg. Tornets lanternin har blivit ommålad liksom korset. Spåntaket på spiran har blivit tjärat. En sten (balk )över dörren till vapenhuset var lös och har blivit fastbultad.

I tidigare målningsarbeten fann man att ursprungliga kulören var en kulör som gick åt det sandfärgade hållet. Som en vän sa till mig: Det passar ju bra att kyrkans fasad är sandfärgad, kyrkan ligger ju i Sandby.

Thomas berättade om sina fantastiska medarbetare som bl.a. gjorde mallar till renoveringen på sin fritid. Dessa mallar är sparade för framtiden. Han talade utförligt om att ta ansvar och göra ett bra arbete. Vi kunde också se med egna ögon hur fantastiskt fin kyrkan blivit och detaljer i byggnaden framträder på ett annat sätt.

Thomas avtackades med föreningens sockenbok och en varm applåd. Kvällen avslutades med kaffe i Sockenstugan.
Tack till Thomas Gustafsson för faktagranskning.

Ann-Marie Berglund
Foto: Pelle Berglund

22/05/2026

Ullevi malm förr i tiden.

Vi får föreställa oss leriga vägar på vår och höst. Skrammel från gäss och får om dagen och mörker i byarna om natten. Där fanns grå eller faluröda, låga hus och strävsamma människor. Här är en av dem - Maria Larsson i sitt vackra rosenvalv.

Maria (som kom från Smedsgärde) och John Larsson gifte sig 1916. John hade några år tidigare köpt stället för 300 kr. John Larssons mor Lotta bodde längst ner i Malmgatan. John och Maria bodde i mitten av bygatan och där är denna vackra bild tagen.

Vid södra muren låg smedjan vilket kan anas i muren. Den revs cirka 1911. Taket var av torv och skorstenen satt mitt på. Smedjan hade fönster i varje gavel och dörr mot öster. Gamle August Klint i Sandgårdsborg smidde där på senvintern lagom fram till vårbruket.

(Text och bild ur Anne Wilks Historik Ullevi Malm)

19/05/2026

Efter 11 månaders restaurering välkomnar Sandby kyrka besökare igen och nu har kyrkan fått ett ordentligt lyft.
Kom och lyssna när församlingspräst Birgitta Åhlin och Thomas Gustafsson, ansvarig för renoveringsarbetet, berättar tillsammans om projektet och vad som arbetats med under de gångna månaderna.

Torsdag 21 maj kl. 18
Varmt välkommen!

17/05/2026

**Uppdaterad text**

Blomstervandring vid Ekelunda
Den 17 maj anordnade Sandby-Gårdby Hembygdsförening blomstervandring under ledning av Helena Lager. Föreningens ordförande Kent Johansson hälsade välkommen och introducerade vår guide. Helena arbetar på Länsstyrelsen med naturvård och hotade arter. Vi utgick öster om Ekelunda och vägen norrut som kröker sig västerut och på vilken man kan nå Torrör. Det var soligt med en sydvästlig vind. Vi fick under vandringen dels en översikt hur växter och djur vandrade in efter att inlandsisen dragit sig tillbaka och fick se olika miljöer såsom kalkflisa, alvarmark med tunt jordlager och området i sprickan mellan tjocka, stora flisor. Näktergalen höll konsert för oss längs hela vandringen.

På den bara flisan finns skorplavar som växer i stenen. På dem fäster mosskuddar. Det är ett utmanande mikroklimat med torka på sommaren för att på hösten stå under vatten. Vidare på flisan växer vit fetknopp och grusvivor. På alvarmarken med några centimeter jord växer bl.a. bergskrabban. Torkan 2018 gick hårt åt den och den har ännu inte återhämtat sig för att bilda de tuvor man tidigare kunnat se. Tuvor med bergskrabba kan bli flera decennier gamla.

Vi stannade vid alvarmark där det fanns ett tunt jordlager. Helena berättade att Linné delade in växterna i enhjärtbladiga och tvåhjärtbladiga. Till de förstnämnda hör orkideér, gräs, liljor, starr och tågväxter. Orkideér förökar sig med små frön, de är som damm. Ett frö måste hitta en bar fläck och en svamp för att bilda en rotknöl. Det tar flera år innan rotknölen samlat så mycket näring att den kan skjuta upp ett blad. Växten kan bli gammal, 40 år gamla exemplar är kända. Vi fick se såpört som har mycket nektar i sig och som är släkt med brudslöja. Fågelarv är en medelhavsväxt som är ovanlig i övriga Sverige. Växterna här står ut med den kalkrika miljön som är näringsfattig. Ingen av växterna har kraft nog att ta över på de övriga växternas bekostnad.

I sprickorna mellan flisorna är miljön speciell, det är mer skuggigt och fuktigt. I en av sprickorna fanns getrams, ormbunkarna svartbräken och murruta(finns också på Lunds domkyrka).

Stora alvaret har aldrig varit helt beskogat, 60% har alltid varit öppet. Det var mest kalt runt år noll då det fanns mycket nötkreatur och människorna idkade handel med Rom och sålde djurhudar. På 1800-talet var alvaret också kalt, det var då mycket människor på Öland som behövde ved. Då fanns inga buskar eller träd på alvaret kvar, människorna eldade t.o.m. med komockor. Många växter som tex orkidéer är beroende av att marken betas. Utan betande djur skulle hassel, tall, björk m.fl. beskoga alvaret. Länsstyrelsen har via EU-stöd haft olika projekt med stängsling, att skapa vattenhål och med bidrag skapat intresse för att nötkreaturen skall beta på alvaret. Ett djur behöver 6–10 ha alvarmark för att föda sig. På sjöängarna kan man ha ett djur/ha. EU-bidragen kräver att man skall röja. Vi såg rester av enbuskar.
Veden tar lång tid att bryta ned men busken kommer inte tillbaka efter röjning.

I skydd av en enbuske såg vi ölands solvända. Den finns endast på Öland i hela världen. Den har varit här i 12 500 år. Den är en glacial relikt, den har funnits här sedan arktiska tundran och ovanligt nog är den vindpollinerad. Den känns igen på sin röda stjälk, smala spetsiga blad och formen av en liten risbuske.

Helena berättade om när olika växter kom till Öland i takt med att inlandsisen drog sig tillbaka.
För 12500–11000 år sedan kom fjällgöe, fjällnejlika och masklav.
För 10 000 år sedan kom malört, gräs och ölands solvända.
För 10 000 år sedan kom björk, vide, en, rönn, havtorn och brudbröd.
För 9000 år sedan kom ask, alm, hassel, murgröna, mistel och ag.
6000–9000 år sedan bergskrabba, slån och rosor.
4000–6000 år sedan började bondestenåldern då man började hålla djur som betade
Bronsåldern 2500–4000 år sedan ännu mer gräs vandrade in
1500–2000 år sedan då började man ha får, getter, kor och hästar.
800 till 1300-talet då hägnade man in inägorna och djuren gick på utägorna.

Vilket sorts djur som betar har betydelse för växterna då olika djur betar på olika sätt. Därför är det viktigt med mångfald och att olika sorters djur betar på alvaret.

Vi tog vägen bort mot Torrör men kom inte ända dit. Vi åt medhavd fika innan vi vände åter till Ekelunda. Kent Johansson tackade Helena och deltagarna gav henne en varm applåd.
Tack Helena för faktagranskningen.

Ann-Marie Berglund
Fotograf: Ann-Marie Berglund

15/05/2026

Byvandring i Ullevi
Söndagen den 10 maj arrangerade Sandby-Gårdby Hembygdsförening byvandring i Ullevi. Evenemanget lockade ca 50 deltagare. Det var mulet, lite blåsigt och någon enstaka solglimt. Föreningens ordförande Kent Johansson hälsade välkommen och introducerade Linus Johnsson som arbetar med kartor på Länsstyrelsen. Han sa att mycket i Ullevi har legat på samma plats sedan 1600-talet och troligen även från tiden innan dess men då finns inga kartor att jämföra med. Bygatan har samma sträckning sedan minst 400 år. Gränsen mellan åkermark och skog var likadan på 1600-talet som nu. På 1800-talets kartor dyker det upp nya ekonomibyggnader men formen på åkrarna är samma som idag. Byn har fått namn efter asen Ull som är stridskonstens och idrottens gud och vi som betyder helgedom. Berit Eklöf arbetar på Länsmuseet och berättade för oss om föremål på museet som kommer från Ullevi. Det finns ett dräktspänne, fibula från 400-talet och en 6 cm stor figurin i brons från 400-talet som är hittade i Ullevi. Det finns också två bindmössor från i slutet av 1700-talet, en i siden och en i bomull.

Christer Andersson, Ullevis byombud berättade att byn är 900 ha stor. Det är 340 ha åker, resten, allmänning, skog och vägar. Byn har ett 60-tal invånare - från 2 till 99 år.

Vi gick alla för att titta på husen från öster till väster. Det är väldigt trevligt att få komma in på gårdsplanerna på de oftast kringbyggda husen. Många trevliga detaljer nämndes som att andra huset från öster är byggt av strandgods och att fem björkar planterats av en familj som hade fem söner. Det finns yrken som t.ex. dagmamma, veterinär och allmänläkare representerade i byn. Alla engagerar sig i Ullevi byförening. De byggde 2009 en lekplats med hjälp av EU-pengar. Den invigdes av Kjell Andersson, uppfödd i femte huset från öster och som representerade Länsstyrelsen.

Att kortfattat reda ut alla släktförhållandena är en omöjlighet. Det är Nilsson, Olsson, Andersson och Andersson igen. Det finns gårdar där släktlinjen slocknat ut och gårdar som varit i familjen i generationer. De är ingifta i varandras släkter. Ullevi 2 kan med säkerhet visa att den varit i samma släkt sedan 1723. Om inte pesten drabbat bygden runt denna tid och en olycka på Kalmarsund 25/10 1720 då tre Ullevi-bor dog då kanske historien haft en annan gång för den förste i släkten på den gården.

Laga skiftet var klart 1835 och då fanns 15 gårdar. Nu finns fyra lantbruksföretag kvar, varav tre har mjölkproduktion. Ett av dem med dekoration på huset från skeppet Ann Washburn är den sjunde bonden i rakt nedstigande led. Troligen är släktleden längre men det saknas kyrkböcker i Gårdby socken från tiden innan 1821och då blir det svårare att säkerställa släktlinjen. Det andra jordbruksföretagets ägare är sjätte generation och det tredje kan via morssidan också räkna förstagradssläktingar i s*x led uppåt.
Slutligen det fjärde lantbruket har en brukare i sjätte nedstigande led.

I slutet av 1980-talet krävde myndigheterna att bönderna i Ullevi skulle kunna lagra gödsel i 8 månader. Det var inte lätt att lösa för bönderna i den trånga by-miljön. Lantbruksnämnden köpte Västergården 1990 och marken norr om bygatan delades upp så att lantbruksföretagen kunde bygga nya ladugårdar norr om den gamla bygatan på Per Lars-lotten.

Ordförande Kent Johansson tackade byombud, föreläsare, husägare och publik som alla bidragit till en trevlig och intressant byvandring. Eftermiddagen avslutades med medhavd fika på lekplatsen.
Ann-Marie Berglund
Foto: Pelle Berglund

14/05/2026

Många små händer gör fint runt Klotet, lagom till regnet 🌱
Barnen som är på Lokalen (församlingshemmet) på onsdagar passade igår på att göra fint vid Klotet i Gårdby.
De planterade lavendel, röd rosenbräcka och trift – och till det som redan finns, ölandstok, fetknopp och en hägg, börjar det nu växa till en riktig liten plantering.
Förhoppningsvis blommar och breder det ut sig under sommaren och blir något att stanna till vid för den som går eller cyklar förbi. 🌱

11/05/2026

Välkommen ut i naturen tillsammans med oss! Vi samlas kl 10.00 vid parkeringen vid Ekelunda för en härlig vandring på cirka 3 km.
Samling vid parkeringen i Ekelunda, söndag 17 maj kl 10.00

10/05/2026

Söndagen 10 maj hade Sandby-Gårdby Hembygdsförening byvandring i Ullevi som lockade 50-talet deltagare. Ullevi är en by på 900 ha och har en del skog. Namnet kommer av asen Ull och vi som betyder helgedom. Vi besökte 14 olika hus och ägarna berättade om sitt hus. Om ägarna inte var hemma berättade Martina Nelson för oss om huset/gården. Linus Jonsson och Berit Eklöf bidrog också med kunskap om byn och gårdarna. Ett längre referat kommer i veckan.

Ann-Marie Berglund

Fotograf: Pelle Berglund

01/04/2026

Är du nyinflyttad i Sandby–Gårdby? Fredag 10 april kl. 18.00 bjuder vi in till en kväll på Eksgården där du får veta mer om vad som händer i bygden.

Vi berättar om föreningar, aktiviteter och möjligheter att engagera sig – perfekt för dig som är ny här, eller du som vill ses på Eksgården och prata om vad som händer i Sandby-Gårdby i samband med pubkvällen på Eksgården.

Välkommen!

29/03/2026

**Uppdaterad text**
Årsmöte i Sandby-Gårdby Hembygdsförening 2026
Den 29 mars hade Sandby-Gårdby Hembygdsförening årsmöte i Gårdby församlingshem och vi var 40 personer som hörsammat kallelsen. Ordföranden Kent Johansson hälsade välkommen.

Årsmötet inleddes med parentation för Per-Olov Johansson som avled förra året och som varit med i styrelsen och varit byombud.

Årsmötesförhandlingarna inleddes och Kent Johansson valdes till mötets ordförande. Han gav en resumé av genomförd verksamhet 2025. Förutom sammankomsterna och deltagande i Sommarkvällar i Gårdby har nya lampor installerats i Sockenstugan i Sandby. Kassören Anders Waldenström gav den ekonomiska redogörelsen och föreningen har en stabil ekonomi. Kent Johansson omvaldes till föreningens ordförande. Det blev omval för följande styrelseledamöter på två år: Inga-Lill Nilsson och Lena Sundin. Johnny Karlsson har avböjt omval och suppleant Ida Sigvardsson valdes till ordinarie. Suppleanterna Pelle Berglund och Ebba Frankenstein omvaldes på två år. Fredrik Hovenäs valdes som suppleant på ett år efter Ida Sigvardsson. Övriga i styrelsen är Ann-Marie Berglund, Anders Waldenström och Stefan Ahlgren. Det blev omval av underhållskommittén och ny sammankallande blev Per-Ola Nilsson. Nytt byombud i Sandby blev Emma Svensson, Annika Holm Lindström i Ö. Ålebäck och Margareta Liv Uhler i N. Ålebäck. Övriga byombud valdes om.
Midsommarfirandet kommer i år arrangeras av Skarpa Alby och Sandbäck, sammankallande är byombuden. Medlemsavgiften förblev oförändrad 100 kr.

Kent riktade också ett varmt tack till valberedningen och deras arbete. Han efterlyste också personer som talar ”lagom öländska” att läsa in berättelser om bygden som producerats under året. När det gäller kommande årets aktiviteter är spännvidden stor. Bygdens historiska arv från järnåldern samsas med traditionella vandringar för att titta på blommor och fåglar och årets byvandring är i Ullevi. Vid jullördagen får bygdens hantverkare och näringsidkare en
möjlighet att visa upp sin verksamhet. Ann-Marie Berglund avtackade Johnny Karlsson och visade ett bildspel. Johnny har varit med i styrelsen sedan 2012 och sammankallande i underhållskommittén sedan 2014. Fotona visade Johnnys hela register. Han har genom åren målat föreningens byggnader, tjärat kvarnar, byggt kvarnvingar, parkeringsvakt, huggit granar, varit lekledare vid midsommardansen, allsångsledare och dessutom skött Sockenstugan i Sandby vad gäller uthyrning och inköp av det som behövs i Sockenstugan för driften. Johnny har varit en flitig deltagare i alla sammankomster. Pelle Berglund har varit energisk med kameran och Johnny fick ett USB med 4,5 Mbyte foton från de 13 år han arbetat ideellt samt en fotobok med bilder som visar
Johnnys hela bredd. Ann-Marie berättade att vid Skördemarknaden var Johnny den som visste vad allt fanns, hur vi skulle organisera upp det och ofta sade vi andra: -Vi får fråga Johnny.
Ordförande Kent Johansson tackade också Johnny varmt för de insatser han gjort för föreningen.

Därefter drack vi kaffe och två lotterier vandrade runt där priserna var presentkort från företagare i socknarna. Inga-Lill Nilsson hade bakat de goda brödbullarna och som sötsak fick vi praliner från Ebba Frankenstein.

Vår föreläsare Jannica Hovenäs välkomnades. Hon var volontär i Ukraina sammanlagt ett år 2022–2023. Hon berättade om resor med en hjälporganisation som levererade förnödenheter till sjukhus, skolor och flyktingförläggningar. Det fanns ukrainare som tvingats fly tre gånger under kriget. Hon berättade om tillfällen där bil eller släp råkat ut för olycka men att det fanns otroligt hjälpsamma personer som hjälpte till att laga det som gått sönder eller dra upp lastbilen ur diket. Jannica kunde berätta om ett land med kontraster. I städerna ses moderna hus jämte gamla, rikt dekorerade hus och strax intill ses grå betongkolosser från Sovjettiden. Det ena huset är inte det andra likt och de är målade i glada färger. Ukraina är en blandning mellan Europa, Asien, gammalt och nytt. När man kommer ut på landsbygden flyttas besökaren tillbaka till 1950-talet, ibland ännu längre tillbaka i tiden. Gamle Ivan ses med sin get som får beta i vägkanten. Vägarna är grusbelagda och det finns många håligheter i dem.
En liten traktor Grålle ses jämte enorma skördetröskor. Fälten med vete är kilometerlånga. På landsbygden är man van att leva utan rinnande vatten och att laga sin mat över öppen eld. I en
liten by delade Jannicas grupp från hjälporganisationen ut bröd och de som bodde där gav de besökande svenskarna potatis och jordgubbssylt. Jannica sa med vemod att denna by erövrats
av ryssarna och efter en sådan erövring är en by helt förstörd. Den västra delen har aldrig tillhört Ryssland utan var länge en del av Polen-Litauen. Den västra delen var då inte märkt av kriget på samma sätt som de östra delarna. De som strider för landet vill att människor skall kunna leva ett normalt liv. Vardagslivet fungerar i Ukraina. Jannica var imponerad av de generösa öppettiderna på offentliga institutioner och att tågen kom i tid. En gång var tåget försenat men det hade då träffats av en missil i en bakre vagn. Jannica var också i Odessa och knöt kamouflagenät. Näten blev enorma 30*26 m och skulle användas till de första F16-planen. Rullarna vägde flera hundra kilo. I säckarna lades barnteckningar och små gåvor. På samma ställe fanns 3D-printrar som tillverkade delar till drönare och minor. Förutom nät producerades också liksäckar.
Jannica berättade om tillfällen när missiler slagit ned i närheten och om flyglarmen. Hon har fortfarande störd nattsömn och lider med ukrainarna som lever i konstant stress och som vaknar natt efter natt till flyglarm.
När Jannica var där upplevde hon kontrollerade strömavbrott. Nu under vintern har det varit ännu större problem med brist på elektricitet. På vintern är det väldigt kallt. På sommaren kan det vara över 40 grader varmt och då saknas el till luftkonditionering.
Jannica berättade också om de historiska kopplingar som finns mellan Sverige och Ukraina. Det kan vara så att Ukrainas flagga har sina färger efter Karl XII:s karoliner.
Orkar vi hålla engagemanget uppe? Jannica besvarade frågan med ja. När olika aktiviteter för Ukraina ordnas blir gensvaret stort. Hon berättade om en gala som nyligen hölls på Kalmar slott och som samlade många gäster. Ukrainas situation diskuterades men även vårt lokala försvar.

Jannica avtackades med en varm applåd och en bukett vackra tulpaner.

Ann-Marie Berglund
Foto: Pelle Berglund

Adress

Sandby 209
Färjestaden
38692

Webbplats

http://www.hembygd.se/sandby-gardby

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Sandby-Gårdby hembygdsförening postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till Sandby-Gårdby hembygdsförening:

Genvägar

Vill du placera din organisation längst upp i Ideell Organisation-listan i Färjestaden?

Dela

Typ

Samhällsorganisation