20/06/2026
”I onsdags förlorade vi vår älskade mamma, Harriet Nilsén.
Samtidigt förlorade MoDo och Lumberjacks eldsjälarnas eldsjäl.
Mamma somnade in stilla och fridfullt i sitt hem.
Under mer än 20 år var hon en självklar del av MoDo-familjen, som funktionär, drivande i Lumberjacks och som en person som alltid fanns där med sitt engagemang, sitt stora hjärta och sitt varma leende.
Hon såg er alla som sina egna barn och kallade er ofta för “sina busar”. ❤️
Tack för att ni förgyllde hennes liv med er vänskap, er gemenskap och er kärlek. Jag vet hur mycket ni betydde för henne.
Det var mamma som tog med mig till Kempis för första gången. Det var hon som lärde mig vad MoDo betydde och som under de senaste femton åren gett mig sin sittplatsbiljett.
Hon tog också med sina barnbarn till arenan, så att även de fick känna den glädje och gemenskap som hon älskade så mycket.
Varje gång jag kliver in i arenan kommer jag att titta bort mot platsen där hon brukade stå och för en liten stund minnas hennes kärlek, hennes skratt och allt hon gav oss.
“Som liten min mamma tog med mig, tog med mig och lärde mig allt!”
Vi kommer att sakna dig för alltid.
Vila i frid, mamma ❤️
/ Linus med familj”
❤️
För oss i Lumberjacks är det svårt att hitta orden.
Sedan föreningen bildades 2009 har Harriet varit vår kassör, men för de flesta av oss var hon så mycket mer än så. Hon var en trygg punkt, ett varmt leende, en hjälpande hand och någon som alltid brydde sig om människorna bakom föreningen.
Många av oss såg henne som en extra mamma. För några av de yngre blev hon nästan som en mormor. Hon hade en unik förmåga att få människor att känna sig välkomna, sedda och uppskattade.
Harriet har varit med och format Lumberjacks till den förening vi är idag. Hennes engagemang, omtanke och kärlek till gemenskapen kommer att leva kvar långt efter att hennes röst tystnat.
Vi är oändligt tacksamma för allt hon gjort för oss och våra tankar går till familjen och alla närstående.
Tack för allt, Harriet.
Du kommer alltid att ha en plats i vårt hjärta. ❤️