23/05/2026
Tiden går fort och så var det pinnsteAfta. Pingsten är den tredje och sista högtiden i påsktiden (om man följer kyrkoåret). Den liturgiska färgen är rött och det prästerna talar om är den tredje personen i Treenigheten den Helige Anden som är Guds närvaro, smörjmedlet och den verkställande funktionen för tron och trons liv.
Här på hembygden konstaterar vi att nu går vi in i "busstiden" den tid då bussar besöker oss. Det är dels olika föreningar och arbetsgrupper som vill komma hit och hälsa på, dels kongressdeltagare från huvudsakligen engelsktalande länder. Dessa besök verkar vara uppskattade för båda parter.
Tiden innan har präglats av det löpande arbetet, medan Tönns Annas har varit värd för livshögtider, släktträffar, föreningsmöten och minnesstunder. Jag är involverad i det här med bokningar och konstaterade härom dagen att jag kände igen namnet på en av dem som skall hållas i åminne. Tiden går.
Den här tiden har även innehållit besök från förskoleelever. Det är riktigt glädjande och viktigt! Utan den lokala historien och livsberättelserna och förutsättningarna som fanns på platsen, så finns risken, när man kommer till historieundervisningen, att det blir en gäspning. När man läser om de stora skeendena borde man alltid ställa sig frågan: "Vad innebar det för oss"
Vi hoppas att ni har noterat att vi har öppet hus 4 och 11/7- Det är något som varit efterfrågat så nu hoppas vi att några av er kan slita sig från badet (om här ber nôôn vÖrna å tALa ômm) och kommer till oss. Det är inte det att vi inte vill ha öppet oftare, men det skall låta sig göras också. Vi får tacka varandra för insatsen på arbetsdagen.
Så här på rässten,. Där ä lA nôôa mAkella ijänn i sKön satte här kåmmer ett resept på mAkkLesô*/makkLesôppsa (makrillsoppa) fôr jänngen sômm hAr lissnat på å stEga dômm
MAkellbEda kOgas i vaan med salt, hel krôddpebber å lagerbLa. Ätter åmmtrännt tie-fämmtan mennUtter hä enn i mjöLk (åmmtrännt lIge môôn sômm sôt äller hältan å så vesspar enn i enn jämneng åtte weddemjöL å mjöLk å kOgart nôôra menUtter
Sinna hAr enn petäder/betäder teet.
Föôr kÖnne di jöra sô åtte ålekUssa (tånglake) ock. De likkn de sômm jA skrev tiliare, männ de ä itte gôtt atte enn jAwwar ätter kUssera i disse dAra, de ä bätter å bejett
De vA de hEle
/JOnas
* sô betyr ejänntelinna "spad" ômm enn skA så nammet passar seg
enn sö ä ett "får". Hann hedder vere å hu hedder jEmmer.