Ethnos ry - Suomen etnologien yhdistys

Reittiohjeet Verkkosivusto Ota yhteyttä: organisaatio

Ethnos ry - Suomen etnologien yhdistys Se edistää ja tekee tunnetuksi etnologista tutkimusta ja tieteenalaa. Ethnos ry perustettiin vuonna 1972. Myös alan opiskelijat voidaan hyväksyä jäseniksi.

Suomen etnologien yhdistys Ethnos ry toimii eri aloilla etnologian ja kansatieteen parissa työskentelevien ihmisten tieteellisenä ja tiedepoliittisena yhdistyksenä ja yhdyssiteenä. Suomen kansatieteilijöiden yhdistys Ethnos ry
Finlands etnologförening Ethnos rf
Association of Finnish Ethnologists Ethnos

Ethnos ry on Suomen kansatieteilijöiden yhdistys. Sen tarkoituksena on toimia eri tahoilla kansatieteen ja muiden etnologiatieteiden parissa työskentelevien ihmisten tiedepoliittisena yhdistyksenä ja keskinäisenä yhdyssiteenä. Yhdistys on suomen- ja ruotsinkielinen, julkaisuja ja toimintaa on myös englanniksi. Ethnoksen toimintamuotoja ovat kotimaiset ja kansainväliset tieteelliset seminaarit, julkaisutoiminta ja ulkomaanmatkat. Ethnoksessa on ollut pysyvinä arvoina alusta asti valtakunnallisuus, kansainvälisyys sekä kansatieteen ja etnologian esillä pitäminen tieteen kentässä ja yhteiskunnassa. Toimintaa luonnehtii sen jatkuva kehittäminen maailman muutosten mukana. Yhteistyö kotimaassa ja kansainvälisesti sekä tieteenalojen että toimialojen rajojen yli on tärkeää. Yhdistyksen jäseniksi voidaan hyväksyä sellaiset akateemisen tutkinnon suorittaneet henkilöt, jotka työskentelevät kansatieteen ja muiden etnologiatieteiden piirissä harjoittaen tutkimusta tai opetusta joko ammattinaan tai siihen verrattavissa olosuhteissa. Vuoden 2011 lopussa jäseniä oli 183. Jäsenistössä on sekä yliopistoissa, museoissa että muualla yhteiskunnassa työskenteleviä kansatieteilijöitä sekä alan opiskelijoita. Alusta asti on ollut linjana, että hallituksessa on koko ajan jäseniä joka puolelta Suomea yliopistoista. Hallituksessa on myös museoyhdyshenkilö. Nykyisin Ethnoksella on vahvat kontaktit seuraaviin yliopistoihin:

Helsingin yliopisto, kansatiede
Jyväskylän yliopisto, etnologia
Turun yliopisto, etnologia
Turun yliopisto (Pori), kulttuuriperinnön tutkimus
Åbo Akademi, etnologi

Hallituksen kokoukset pidetään Helsingissä Tieteiden talolla, missä Ethnoksen kotipaikka, toimisto ja käsiarkisto ovat nykyisin. Ethnoksessa on myös koko ajan julkaisuja seminaarityöryhmiä, jotka toimivat muualla kuin Helsingissä

Call for workshops is now open: Empowering Ethnological Research – Exploring Cultural Phenomena and Experiential Knowled...
17/08/2026

Call for workshops is now open: Empowering Ethnological Research – Exploring Cultural Phenomena and Experiential Knowledge

The XIII Ethnology Days, Turku, March 11.–12, 2027

Research impact has also become an important dimension in the humanities, and research plans are often evaluated on this basis when applying for funding. However, impact can be understood in many different ways, and its assessment is often challenging unless it can be directly measured, as is rarely the case in qualitative research. Nevertheless, research in the humanities and social sciences—particularly the methods used within these fields—is empowering and influential in many ways, often emphasizing interaction between researchers and participants. For example, participatory methods, which aim to enable an active role for participants in research, are widely used across disciplines.

At the XIII Ethnology Days, we reflect on the impact of ethnological research from various perspectives. Impact can be understood as the broader benefit of research to society, as immediate effects on participants, and as collaboration between different actors. We ask why a cultural perspective is important and what experiential knowledge produced by ethnological research actually is. How do we engage in collaboration with research participants and societal partners, and how can ethnological research empower people?

We invite proposals for workshops for the XIII Ethnology Days. We encourage the workshops to ponder upon the effects of ethnological research and knowledge, and the benefits it produces. For example, participants may consider how research impact can be assessed when studying the experiences of individuals and local communities; how experiential knowledge can influence the surrounding world; and how it can be utilized at different levels of society. How is experiential knowledge shared via digital technologies and platforms, and how can researchers enhance digital participation? We also welcome workshops discussing the role of museums and other cultural organizations in conducting research and contemporary documentation as well as distributing knowledge.

Please submit your workshop proposal (maximum 350-word abstract) by September 30, 2026, to Seminar Secretary Terhi Kokko, seminarsecretary(at)ethnosry.org. Proposals may be open (only the theme of the workshop specified) or pre-organized (both the theme and speakers are identified, including presentation of a research project). Workshop sessions will last between 1.5 and 2 hours. If necessary, please indicate any preference for the timing of the workshop.

Keynote speakers:

PhD Sandi Abram is an Assistant Professor in the Department of Ethnology and Cultural Anthropology at the University of Ljubljana. His work explores sensory-affective transformations in urban contexts, with a particular focus on urban cultures, atmospheres, memory, and non-institutional creative practices (e.g. street art, graffiti, craft, and tattoos). His research draws on sensory anthropology, walking methodologies, as well as digital, collaborative, and multimodal ethnography to explore how people experience and shape their environments. His recent works have appeared in journals such as Urban Planning, Ethnologia Fennica, Street Art and Urban Creativity Journal, and Traditiones.

Kim Silow Kallenberg is an Associate Professor of Ethnology at Södertörn University and, since autumn 2025, also Director of Research at the Swedish National Board of Institutional Care (SiS). Her research focuses on cultural perspectives on social issues and health in a broad sense. In an ongoing project, she explores university academics’ experiences of stress and burnout in relation to work in academia. She has developed ethnographic research methods utilizing e.g. creative writing, autoethnography and ethnographic fiction. She has published a monograph Sörjbara liv (2021) and several journal articles e.g. in Kulturella Perspektiv, RIG, Journal of Autoethnography, and Ethnologia Scandinavica. She has also written to several studybooks of Ethnology.

PhD Kirsi Sonck-Rautio works as a Postdoctoral Researcher at the University of Oulu. She is an environmental ethnologist specialized in political ecology and posthumanism. Her research addresses marine environments and coastal regions and archipelagos, local knowledge related to environmental crises and decision making, sustainability of everyday life and human-nature relationships. She applies ethnographic research methods. She has published in several journals e.g. Maritime Studies, Ethnologia Fennica, Ethnologia Scandinavica, Futures, Current Research in environmental sustainability as well as Alue & Ympäristö.

Call for workshops är nu öppen: Verkningsfull etnologi – kulturella fenomen och erfarenhetsbaserad kunskapXIII Etnologid...
17/08/2026

Call for workshops är nu öppen: Verkningsfull etnologi – kulturella fenomen och erfarenhetsbaserad kunskap

XIII Etnologidagarna, Åbo, 11–12 mars 2027

Forskningens genomslagskraft har blivit en viktig dimension också inom humanistisk forskning, och forskningsfinansiärer bedömer ofta ansökningar utifrån denna aspekt. Genomslagskraft kan emellertid förstås på många olika sätt, särskilt när den inte kan mätas direkt såsom i kvalitativ forskning. Då är det även utmanande att utvärdera genomslagskraften i projekt. Humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och särskilt de metoder som används inom dessa discipliner är dock på många sätt verkningsfulla och betonar växelverkan mellan forskare och de som deltar i forskningen. Till exempel används deltagande metoder, som syftar till att ge deltagarna en aktiv roll i forskningsprocessen, i allt större utsträckning även inom andra vetenskapsområden.

Under de XIII Etnologidagarna diskuterar vi den etnologiska forskningens genomslagskraft ur olika perspektiv. Genomslagskraft kan förstås som forskningens bredare samhällsnytta, som direkta effekter för de deltagande samt som samarbete mellan olika aktörer. Vi frågar: varför är ett kulturellt perspektiv viktigt och vad är egentligen den erfarenhetsbaserade kunskapen som den etnologiska forskningen producerar? Hur samarbetar vi med forskningsdeltagare och samarbetspartners i samhället, och hur kan etnologisk forskning stärka människor?

Vi inbjuder förslag på arbetsgrupper till de XIII Etnologidagarna. Vi uppmuntrar arbetsgrupperna att reflektera över de effekter och nyttor som etnologisk forskning och kunskapsproduktion genererar. Deltagare kan till exempel överväga hur forskningens genomslag kan bedömas när man studerar individers och lokala samhällens erfarenheter; hur erfarenhetsbaserad kunskap kan påverka omvärlden; och hur den kan utnyttjas på olika samhällsnivåer. Hur delas erfarenhetsbaserad kunskap via digitala teknologier och plattformar, och hur kan forskare stärka digitalt deltagande? Vi välkomnar också arbetsgrupper som diskuterar museers och andra kulturorganisationers roll i forskning och samtidsdokumentation samt i spridningen av kunskap.

Vänligen skicka in ditt förslag på arbetsgrupp (max. 350 ord) senast den 30 september 2026 till seminariesekreterare Terhi Kokko, seminarsecretary(at)ethnosry.org. Förslagen kan vara öppna (endast arbetsgruppens tema anges) eller färdiga (både tema och talare anges, till exempel presentation av ett forskningsprojekt). Sessionerna varar mellan 1,5 och 2 timmar. Ange vid behov önskemål om tidpunkt.

Keynote talare:

FD Sandi Abram är biträdande professor i etnologi och kulturantropologi vid Ljubljanas universitet. Hans forskning undersöker sensorisk-affektiva förändringar i urbana sammanhang, med särskilt fokus på stadskulturer, atmosfärer, minne samt icke-institutionella kreativa praktiker (t.ex. gatukonst, graffiti, hantverk och tatueringar). Hans arbete bygger på sensorisk antropologi, vandringsbaserade metoder samt digital, kollaborativ och multimodal etnografi för att utforska hur människor upplever och formar sina miljöer. Hans senaste arbeten har publicerats i tidskrifter som Urban Planning, Ethnologia Fennica, Street Art and Urban Creativity Journal och Traditiones.

Kim Silow Kallenberg är docent i etnologi vid Södertörns högskola och sedan hösten 2025 forskningschef vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Hennes forskning fokuserar på kulturella perspektiv på sociala frågor och hälsa i bred bemärkelse. I ett pågående projekt undersöker hon universitetsanställdas erfarenheter av stress och utbrändhet i relation till arbetet inom akademin. Hon har utvecklat etnografiska forskningsmetoder där hon använder sig av exempelvis kreativt skrivande, autoetnografi och etnografisk fiktion. Hon har publicerat monografin Sörjbara liv (2021) samt flera vetenskapliga artiklar, bland annat i Kulturella Perspektiv, RIG, Journal of Autoethnography och Ethnologia Scandinavica. Hon har också bidragit till flera läroböcker i etnologi.

FD Kirsi Sonck-Rautio arbetar som postdoktoral forskare vid Uleåborgs universitet. Hon är miljöetnolog med specialisering inom politisk ekologi och posthumanism. Hennes forskning behandlar marina miljöer samt kustområden och skärgårdar, lokal kunskap kopplad till miljökriser och beslut, vardagens hållbarhet och relationer mellan människa och natur. Hon använder etnografiska forskningsmetoder. Hon har publicerat i många vetenskapliga journaler, bland annat i Maritime Studies, Ethnologia Fennica, Ethnologia Scandinavica, Futures, Current Research in environmental sustainability och Alue & Ympäristö.

Etnologian päivien työryhmäkutsu on auki: Vaikuttava etnologinen tutkimus – kulttuuriset ilmiöt ja kokemuksellinen tieto...
17/08/2026

Etnologian päivien työryhmäkutsu on auki: Vaikuttava etnologinen tutkimus – kulttuuriset ilmiöt ja kokemuksellinen tieto

XIII Etnologian päivät Turussa 11.–12.3.2027

Tutkimuksen vaikuttavuudesta on tullut tärkeä ulottuvuus myös humanistisessa tutkimuksessa, ja usein tutkimusrahoitusta haettaessa suunnitelmia arvioidaan sen perusteella. Vaikuttavuus voidaan kuitenkin ymmärtää monin eri tavoin, ja sen arviointi on usein haastavaa erityisesti silloin, kun sitä ei voida mitata suoraan, kuten laadullisessa tutkimuksessa. Humanistis-yhteiskuntatieteellinen tutkimus ja erityisesti sen piirissä käytettävät menetelmät ovat kuitenkin monin tavoin vaikuttavia ja niissä korostuu vuorovaikutus tutkijan ja tutkittavien välillä. Esimerkiksi osallistavat menetelmät, joiden tarkoitus on mahdollistaa tutkittavien aktiivinen rooli tutkimuksessa, ovat laajasti käytössä myös muilla tieteenaloilla.

XIII Etnologian päivillä pohdimme etnologisen tutkimuksen vaikuttavuutta eri näkökulmista. Vaikuttavuus voidaan ymmärtää tutkimuksen laajempana hyötynä yhteiskunnalle, välittöminä vaikutuksina tutkittaviin ja yhteistyönä eri toimijoiden välillä. Kysymme, miksi kulttuurinen näkökulma on tärkeä ja mitä oikeastaan on etnologisen tutkimuksen tuottama kokemuksellinen tieto? Miten toimimme yhdessä tutkimukseen osallistujien ja yhteiskumppaneiden kanssa ja miten etnologinen tutkimus vaikuttaa?

Pyydämme esityksiä XIII Etnologian päivien työryhmiksi. Tutkimuksen vaikuttavuutta voi tarkastella työryhmissä sekä menetelmien toimivuuden että niiden tuottaman tiedon ja hyödyn tasolla. Niissä voi esimerkiksi pohtia, miten tutkimuksen vaikuttavuutta on mahdollista tarkastella, kun tutkitaan yksilöiden ja paikallisten yhteisöjen kokemuksia, mitä on kokemuksellinen tieto ja miten se voi vaikuttaa ympäröivään maailmaan ja miten sitä voi hyödyntää yhteiskunnan eri tasoilla. Miten digitaalisten teknologioiden ja alustojen avulla jaetaan arjen kokemuksiin liittyvää tietoa ja miten tutkijat voivat hyödyntää digitaalista osallistumista? Toivomme mukaan myös museoalan ammattilaisia ja pohdintaa siitä, miten museot tai muut organisaatiot voivat hyödyntää kulttuurien tutkimuksen menetelmin tehtävää tutkimusta ja miten museot vaikuttavat yhteiskunnassa.

Lähetä työryhmäehdotuksesi (max. 350 sanan abstrakti) 30.9.2026 mennessä seminaarisihteeri Terhi Kokolle, email: seminarsecretary(at)ethnosry.org. Ehdotukset voivat olla avoimia (vain työryhmän aihe tiedossa) tai valmiiksi koottuja (aihe ja puhujat tiedossa, esim. tutkimusprojektin esittely). Työryhmäsessioiden pituus vaihtelee 1,5 h-2 h. Ilmoita tarvittaessa toive työryhmän ajankohdasta.

Keynotepuhujat:

FT Sandi Abram on apulaisprofessori etnologian ja kulttuuriantropologian oppiaineessa Ljubljanan yliopistossa. Hänen tutkimuksensa tarkastelee aisti- ja tunnepohjaisia muutoksia kaupunkiympäristöissä, keskittyen erityisesti kaupunkikulttuureihin, atmosfääreihin, muistiin sekä ei-institutionaalisiin luoviin käytäntöihin (esim. katutaide, graffiti, käsityöt ja tatuoinnit). Hänen tutkimuksensa hyödyntää aistien antropologiaa, kävelymenetelmiä sekä digitaalisia, yhteisöllisiä ja multimodaalisia etnografisia lähestymistapoja tutkiakseen, kuinka ihmiset kokevat ja muokkaavat ympäristöjään. Hän on julkaissut tutkimustaan muun muassa seuraavissa journaaleissa: Urban Planning, Ethnologia Fennica, Street Art and Urban Creativity Journal sekä Traditiones.

Kim Silow Kallenberg on etnologian apulaisprofessori Södertörnin yliopistossa ja toiminut syksystä 2025 alkaen tutkimusjohtajana Ruotsissa Valtion laitoshallituksessa (SiS). Hänen tutkimuksensa keskittyy kulttuurisiin näkökulmiin, sosiaalisiin kysymyksiin ja terveyteen laajassa merkityksessä. Hän on kehittänyt etnografisia tutkimusmenetelmiä hyödyntäen tutkimuksessaan esimerkiksi luovaa kirjoittamista, autoetnografiaa ja etnografista fiktiota. Meneillään olevassa hankkeessa hän tutkii tutkijoiden kokemuksia stressistä ja loppuunpalamisesta suhteessa akateemiseen työhön. Hän on julkaissut monografian Sörjbara liv (2021) sekä useita artikkeleita seuraavissa julkaisuissa: Kulturella Perspektiv, RIG, Journal of Autoethnography ja Ethnologia Scandinavica.

FT Kirsi Sonck-Rautio työskentelee tutkijatohtorina Oulun yliopistossa. Hän on ympäristöetnologi ja antropologi, joka on työssään erikoistunut poliittiseen ekologiaan ja posthumanistiseen tutkimukseen. Hän on tutkinut merellisiä ympäristöjä ja rannikkoalueita, ympäristökriiseihin liittyvää paikallista tietoa ja päätöksentekoa sekä arjen kestävyyttä, ympäristösuhteita. Sonck-Rautio soveltaa tutkimuksessaan etnografisia tutkimusmenetelmiä. Hän on julkaissut artikkeleita mm. journaaleissa Maritime Studies, Ethnologia Fennica, Ethnologia Scandinavica, Futures, Current Research in environmental sustainability ja Alue & Ympäristö.

05/07/2026
Ethnologia Fennicas special issue: Analysing and Playing with Words and Concepts has been published!You can read the ful...
24/06/2026

Ethnologia Fennicas special issue: Analysing and Playing with Words and Concepts has been published!

You can read the full issue here: https://journal.fi/ethnolfenn/issue/view/13846

Words and concepts are at the heart of ethnological research, but how do they shape knowledge, experience, and the ways we understand the world?

This new issue explores how language works across research: from theory-building and analysis to creative and experimental forms of writing. It highlights approaches such as poetic inquiry, conceptual experimentation, and new ways of making lived experiences visible through words.

21/05/2026

Ethnoksen hallitus piti 4.5.2026 järjestäytymiskokouksen, jossa nimettiin hallituslaisten vastuutehtävät hallituskaudella 2026-2027.

Hallituksen puheenjohtajana jatkaa FT Eino Heikkilä.

Hallituksen varapuheenjohtajaksi valittiin FT Johanna Latva.

Sihteerinä jatkaa FK Helena Schulman.

Taloudenhoitajana toimii jo aiemmin tehtäväänsä nimetty FM
Antti Santaholma.

Uudeksi tiedotussihteeriksi valittiin FM Saga Jacksen.

Seminaarisihteerinä jatkaa FM Terhi Kokko.

Julkaisusihteerinä jatkaa FM Salla Tenkanen.

Museoyhdyshenkilönä jatkaa FM Maiju Tuisku.

Uudeksi opiskelijayhdyshenkilöksi valittiin FM Karoliina Valalehto.

Hallituksen varajäseninä toimivat FM Heidi Kukkonen, Antti Santaholma ja Helena Schulman.

Onnea uudelle hallitukselle!

Ethnologia Fennica is looking for three new Editors and two new Subeditors for the next 3-year period (2026-2029).Ethnol...
30/04/2026

Ethnologia Fennica is looking for three new Editors and two new Subeditors for the next 3-year period (2026-2029).
Ethnologia Fennica is an international journal that publishes original scholarly articles, review articles, congress reports and book reviews that promote Ethnological research. The articles undergo double-blind peer review. The journal is published twice a year with full open access.
The Editors and Subeditors are chosen and appointed by Ethnos ry, and they will join the editorial team starting from August 2026.
More information: https://journal.fi/ethnolfenn/announcement/view/1020

Call for papers: Ethnological and Cultural Approaches to NatureNature - its meanings, materialities, and effects on huma...
16/04/2026

Call for papers: Ethnological and Cultural Approaches to Nature

Nature - its meanings, materialities, and effects on human life - has become an important focus of interest within ethnology and related disciplines.
For Ethnologia Fennica issue 1/27, we invite original research articles that explore nature from diverse perspectives. We particularly welcome contributions that engage with environmental affect, nature experiences, nature connectedness, and culturally embedded nature practices.
👉 https://journal.fi/ethnolfenn/announcement/view/1011

Lämminhenkinen ja valoisa, sellainen oli tämänvuotinen Ethnoksen kevätseminaari, joka järjestettiin etnologi Jenni Rinte...
27/03/2026

Lämminhenkinen ja valoisa, sellainen oli tämänvuotinen Ethnoksen kevätseminaari, joka järjestettiin etnologi Jenni Rinteen muistoksi – juuri sellainen kuin Jenni itse oli. Saimme kuulla ja jakaa muistoja Jennistä tutkijana, opettajana, kollegana ja ystävänä. Puheenvuoroista välittyi Jennin intohimo etnologiseen tutkimukseen, hänen syvällinen metodologinen osaamisensa, tiedonjanonsa, luovuutensa, innostavuutensa ja kannustavuutensa sekä välitön ja sydämellinen persoonansa. Kaipaamme sinua, Jenni, ja vaalimme perintöäsi etnologiyhteisössämme. ❤️

Lämmin kiitos:
❤️ seminaarin puhujat: Laura Assmuth, Jenny Ingridsdotter & Kim Silow Kallenberg, Pia Olsson, Tiina Suopajärvi sekä hengessä mukana ollut Päivi Leinonen,
❤️ seminaarin järjestämistä tukeneet Museo- ja kulttuuriperintöalan ammattiliitto MAL ry sekä Svenska litteratursällskapet i Finland,
❤️ osallistujat: Jennin perheenjäsenet, ystävät, kollegat, opiskelijat, ethnoslaiset, kaikki läsnä olleet.

Seminaarissa muistimme myös viime elokuussa edesmennyttä kansatieteen professori emeritusta Pekka Leimua.

Ethnoksen gradupalkinnon voitti Turun yliopiston Porin digitaalisen kulttuurin, maiseman ja kulttuuriperinnön tutkinto-ohjelmasta Lotta Hietava gradullaan "Toivoton tapaus. Porin Isonsannan sahan kulttuuriperintöprosessi 1985–2024". Lämpimät onnittelut, Lotta! Valinnan teki professori emerita Helena Ruotsala.

Ethnoksen vuosikokous kutsui yhdistyksen kunniajäseneksi professori Pia Olssonin. Aktiivisella ja monipuolisella toiminnallaan kansatieteen ja etnologian alalla hän on vienyt eteenpäin etnologiaa ja alan tutkimusta ja opetusta sekä edistänyt etnologian tunnettuutta. Lämpimät onnittelut, Pia!

Ensi vuonna vuorossa ovat Etnologian päivät. Eerika Koskinen-Koivisto esitti järjestelytyöryhmän puolesta kutsun päiville. Ne järjestetään Turussa 11.-12.3.2027 Ethnoksen, Turun yliopiston Etnologian ja Åbo Akademin Nordisk etnologin yhteistyönä. Merkitse päivä jo kalenteriisi!

Osoite

Ethnos Ry. C/o Eino Heikkilä, LeonKatu 16 B 30
Helsinki
00540

Verkkosivusto

Ilmoitukset

Saat tiedon ensimmäisenä: lähetämme sinulle sähköpostia, kun Ethnos ry - Suomen etnologien yhdistys julkaisee uutisia ja tarjouksia. Sähköpostiosoitettasi ei käytetä muihin tarkoituksiin, ja voit perua tilauksen milloin tahansa.

Ota Yhteyttä: Organisaatio

Lähetä viesti: Ethnos ry - Suomen etnologien yhdistys:

Oikopolut

Jaa