Folkhälsan Research Center

30/10/2026

Är du vår nästa chef för programmet i genetisk forskning?

Vi söker en internationellt erkänd forskare och visionär forskningsledare som har förmågan och ambitionen att utforma den framtida vetenskapliga inriktningen för programmet för genetisk forskning vid Folkhälsans forskningscentrum. Befattningen kan förenas med en professur vid Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Forskningen vid programmet för genetisk forskning fokuserar på genetiska och livsstilsrelaterade riskfaktorer för människors hälsa och sjukdomar samt på att omsätta dessa insikter i en bättre förståelse för sjukdomsmekanismer samt prevention och behandling av sjukdomar. Den nya programchefen förväntas på ett centralt sätt bidra till utvecklingen av programmet och utforma dess framtida vetenskapliga inriktning inom medicinsk genetik och genomik.

Programmet för genetisk forskning ligger i Biomedicum Helsinki, i hjärtat av det medicinska campuset vid Helsingfors universitet, vilket erbjuder enastående samarbetsmöjligheter och laboratoriefaciliteter. Det medicinska campuset i Helsingfors är synnerligen aktivt och ett av de viktigaste campusen i Europa inom forskningen i människans genetik och genomik. Vi söker en ledare som kan skapa synergier för att utveckla en miljö i världsklass som främjar både innovationer och samhällspåverkan.

Läs mera och ansök senast 10.12.2026:
https://folkhalsan.rekrytointi.com/paikat/index.php?jid=1770&o=A_RJ

30/10/2026

Could you be our next Genetics Research Program Director?

We are looking for an internationally acknowledged scientist and visionary research leader with the ability and ambition to shape the future scientific direction of the Genetics Research Program within Folkhälsan Research Center. The position can be combined with a professorship at the Faculty of Medicine, University of Helsinki.

Research in the Genetics Research Program focuses on genetic and life-style risk factors underlying human health and disease, and on translating these insights into a better understanding of disease mechanisms, prevention, and treatment. The new Director is expected to play a central role in developing the program and shaping its future scientific direction within the field of human disease genetics and genomics.

The Genetics Research Program is located in Biomedicum Helsinki, the heart of the Medical Campus of the University of Helsinki providing unparalleled collaboration opportunities and laboratory facilities. The Medical Campus in Helsinki is remarkably active and among the key centers in Europe in human genetics and genomics research. We are looking for a leader who can create synergies to foster a world-class environment of innovation and societal impact.

Learn more and apply by 10.12.2026:
https://folkhalsan.rekrytointi.com/paikat/index.php?jid=1771&o=A_RJ

19/10/2026

Hur kan vi ta hand om vår hjärna under hela livet? Och hur tidigt ska man börja motverka risken för demens?
Miia Kivipelto som är demensforskare, professor vid Karolinska institutet och medlem i Folkhälsans forskningsutskott samt Folkhälsans forskningsdirektör Mikaela von Bonsdorff som forskar i hälsosamt åldrande deltar i aktualitetsprogrammet Slaget – dagens debatt på Svenska Yle. Här kan du höra dem berätta mera om de nyaste forskningsrönen kring demens och hjärnhälsa:

15/10/2026

Maailman suurin biopankki koirien perimästä löytyy Suomesta. Professori Hannes Lohi on tutkinut koiran genetiikkaa kaksi vuosikymmentä, ja hänellä on tutkimusryhmä myös Folkhälsanin tutkimuskeskuksessa. Helsingin Sanomien haastattelussa hän kertoo, miten tulokset auttavat selvittämään paitsi koirien myös ihmisten sairauksia ja sitä, miten niitä voidaan hoitaa.

Lue lisää:
https://www.hs.fi/kuukausiliite/art-2000012307269.html
(Artikkelin lukeminen edellyttää kirjautumista.)

Maailman suurin koirien biopankki sijaitsee Helsingin Meilahdessa. Siellä on tallessa lähes sadantuhannen koiran geeninäytteet. Professori Hannes Lohen mukaan koiran geenit auttavat ymmärtämään myös ihmisen sairauksia. Luvassa voi olla läpimurtoja.

10/10/2026

En grupp som studerar cell- och molekylär biovetenskap vid Åbo Akademi besökte oss i fredags. Ämnesföreningen Biologica ordnade dagen med program i Helsingfors för kandidat- och magisterstuderande. Det var roligt att ha er på besök Biologica!

Tack till värdarna Simon Biaudet, Ann-Liz Träskelin, Christa Kietz, Marco Savarese, Oliver Ros och Jukka Kalijärvi som visade runt gästerna och berättade om den forskning som görs inom det genetiska programmet vid Folkhälsans forskningscentrum.

06/10/2026

Vi lever allt längre i ett samhälle som förändras i snabb takt.
– Ingen blir plötsligt 75 eller 80 år gammal. Det liv man har levt fram till dess har väldigt stor betydelse för vilken funktionsförmåga man har då man blir äldre samt ens möjligheter att leva ett sådant liv som man själv vill, säger Folkhälsans nya forskningsdirektör Mikaela von Bonsdorff.
– Det är inget självändamål att leva länge. Eftersom vi lever allt längre är det också viktigt hur livet som äldre ser ut, säger von Bonsdorff som forskar i aktivt och hälsosamt åldrande.

Läs hela intervjun med Mikaela von Bonsdorff i senaste numret av tidningen Folkhälsan. Du hittar direktlänk till artikeln i kommentarsfältet.

25/09/2026

Folkhälsanin tutkimuskeskuksen silmägenetiikan tutkimusryhmä osallistuu Tutkija–Potilas-keskustelufoorumiin keskiviikkona 7.10.2026 Tammisairaalassa Helsingissä. HUSin järjestämä tapahtuma kokoaa yhteen tutkijoita, terveydenhuollon ammattilaisia, potilasyhdistyksiä ja -järjestöjä sekä muita tutkimuksesta ja terveydenhuollosta kiinnostuneita. Ohjelmassa käsitellään muun muassa monitieteistä tutkimusta, potilasosallisuutta, biopankkeja, tekoälyä ja lääketieteellistä tutkimusta.

Miten tutkimus parantaa potilaan hoitoa ja miten potilaat voivat osallistua tutkimuksen kehittämiseen?

Joni Turunen ja Annamari Immonen pitävät klo 13.40–13.55 esityksen ”Kun silmä kipuilee toistuvasti – Keratitis fugax hereditarian arvoitus”. Esityksessä käsitellään Keratitis fugax hereditariaa (KFH), perinnöllistä sarveiskalvotautia, geneettisestä ja kliinisestä näkökulmasta.

Tule keskustelemaan tutkijoiden kanssa. Tilaisuuteen voi kutsua myös ystäviä, sukulaisia ja muita aiheesta kiinnostuneita

Lue lisää:

Miten tutkimus vaikuttaa hoitoosi? Tule kurkistamaan tutkimuksen maailmaan ja kuulemaan, mitä näöstä, kivusta ja hajusta tutkitaan juuri nyt. Tilaisuudessa saat kuulla kiinnostavia tarinoita tämän päivän tutkimuksesta, tavata tutkijoita ja kokemusasiantuntijoita sekä esittää omia kysymyks...

24/09/2026

– Många säger att det handlar om att få fortsätta vara den person man alltid har varit, även när förutsättningarna förändras. Det är viktigt att kunna hålla fast vid de aktiviteter, intressen och vanor som har varit betydelsefulla under stora delar av livet, säger Filip Kronqvist.

Han forskar i hur miljön, personalen och gemenskapen i Folkhälsans seniorhus kan stödja aktivt åldrande, delaktighet och självständighet hos personer som upplever kognitiva förändringar, såsom förändringar i minne, koncentration, problemlösning eller förmågan att hitta ord.

https://www.folkhalsan.fi/nyheter/2026/september/sma-saker-i-vardagen-kan-starka-sjalvstandigheten-hos-aldre

Doktoranden Filip Kronqvist undersöker hur miljön, personalen och gemenskapen i Folkhälsans seniorhus kan stödja aktivt åldrande, delaktighet och självständighet hos personer som upplever kognitiva förändringar, såsom förändringar i minne, koncentration, problemlösning eller förmågan ...

21/09/2026

🎩 Aleksi Tarkkonen successfully defended his doctoral dissertation “Retinal and cerebral small vessel disease in type 1 diabetes”. Congratulations Dr. Tarkkonen!

🔎 Almost all individuals with type 1 diabetes develop detectable changes in the small blood vessels of the retina over the decades following disease onset. Previous studies have shown that some individuals with type 1 diabetes also exhibit more pronounced changes in the small blood vessels of the brain than healthy controls.

🔎 The aim of this doctoral research was to investigate how these cerebral changes progress in neurologically asymptomatic middle-aged individuals with type 1 diabetes and which factors are associated with their progression. In addition, we aimed to determine whether changes in the visual pathways can be detected using routine magnetic resonance imaging and, if so, which clinical factors are associated with these changes.

🔎 Finally, we investigated whether the caliber of small retinal vessels differs between individuals with type 1 diabetes and healthy controls and, if so, whether these differences are associated with imaging markers of cerebral small vessel disease.

Lääketieteellinen tiedekunta - Faculty of Medicine
🔗 Full text: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-84-2846-6

15/09/2026

Genetic information may help identify people at high risk of glaucoma decades before symptoms appear – and may also indicate whose disease is likely to require more intensive treatment.