Föreningsarkivet Västernorrland

Föreningsarkivet Västernorrland Föreningsarkivet insamlar, ordnar och vårdar arkivalier.

Den här veckan har vi på Föreningsarkivet Västernorrland kommit i gång med vår flytt. I ett första steg flyttar vi våra ...
12/06/2026

Den här veckan har vi på Föreningsarkivet Västernorrland kommit i gång med vår flytt.
I ett första steg flyttar vi våra arkiv till nya hyllor för att återställandet av lokalen ska kunna påbörjas, flytten kommer att fortsätta när vi vet var vi ska ta vägen.
Som det ser ut så kommer vi att flytta till Tobaks i Härnösand.
På plats den här och kommande veckor finns hela Härnösandsstyrkan på fyra personer. Till vår stora glädje har vi fått förstärkning av Jimmy, Seti, Abel och Gabriel och tillsammans har vi
nu flyttat drygt 300 hyllmeter ca 1 300 återstår...

Idag den 5 juni 2026 invigs den nya bron mellan Härnön och Kronholmen.                                                  ...
05/06/2026

Idag den 5 juni 2026 invigs den nya bron mellan Härnön och Kronholmen. Den första bron, Kronholmsbron byggdes 1894 och i folkmun kallad vindbron, ett namn som kom sig av att man vred eller vindade upp den vid öppning. Namnet levde kvar länge och fick även gälla för Nybron, länge var det vanligt att båda namnen användes. Att namnet Vindbron även fick gälla för Nybron, som var en klaffbro, har nog i sin förklaring i det redan etablerade namnet och att det passade bra även i fortsättningen då det alltid blåser (nästan) där. Den bro som invigs idag kommer också att heta Nybron, men som någon här på facebook sagt, borde den kanske heta Nya vindbron, då den ursprungliga bron har inspirerat till formgivningen. Den nya bron kommer också att vridas upp, precis som den ursprungliga, dock med en något modernare teknik.

Dagens bilder är hämtade ur föreningen Härnösand och havets arkiv. Den äldre bilden från tidigt 1900-tal publicerades i Västernorrlands Allehanda 1/6 1990. Bilden föreställer ett vykort över Kronholmsvarvet och bron till vänster i bild.

”I bildens mitt ett litet hus och upp till detta en väg nerifrån vattnet. Förmodligen är början av vägen angöringsplatsen för hamnroddarna som verkade mellan Härnön och Kronholmen innan Nybron [Kronholmsbron]blev anlagd år 1894.” Ur VA 1/6 1990

”I den lilla kuren vid Nybron [Kronholmsbron] höll brovakten till. I april månad brukade hamnkontoret infordra anbud å skötseln av Nybron [Kronholmsbron] under instundande seglationstid. Det har också framkommit att brovakten vid sidan om sålde ved och vi ser också på fotot att det ligger några vedtravar i stugans närhet.” Ur VA 1/6 1990

Färgfotot är ett vykort över Esso, Nybron, Sparbankshuset och gamla stadshotellet taget någon gång under 1950-talet.
Bilden av den nya bron är tagen på en kvällspromenad den 2 juni 2026.

Nedan finns länkar till SVT:s arkiv som visar en film från Härnösand och Kronholmsbron 1927 och till Härnösands kommun med information om bygget av den nya bron.
SVT arkiv
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/se-bilderna-fran-nybron-och-harnosand-ar-1927

Härnösands kommun 2026
https://harnosand.se/bygga-bo-trafik--miljo/gata-park-trafik-och-hamn/pagaende-projekt-och-vagarbeten/nybron/nyaste-nyheterna-om-nya-nybron.html

Från KG Wästerlunds personarkiv hämtar vi några tidningsklipp om Wästerlunds konditori som drevs av hans föräldrar och s...
29/05/2026

Från KG Wästerlunds personarkiv hämtar vi några tidningsklipp om Wästerlunds konditori som drevs av hans föräldrar och senare av honom själv.
Ett halvår efter att Sandöbron i Lunde invigdes den 16 juli 1943 fick Sven-Erik Wästerlund en god idé. Han och hustrun Sanna byggde en kiosk inne i en lada intill brofästet. Bygglov saknades så det renderade i ett föreläggande om rivning, själva ladan revs men kiosken blev kvar. Till slt kom dock ett bygglov,
den 26 februari 1946 ansåg Kunglig Majestät att det inte fanns några hinder för att byggnadsnämnden i Kramfors inte skulle godkänna ett bygglov i efterhand. Västernorrland blev på så vis garanterade ett kommande byggnadsminne.
På taket till serveringen tronar en stor neonskylt som många av oss äldre Ångermanlänningar har fascinerats av som barn. Den fyra meter höga skylten med en konditor som häller upp kaffe invigdes 1953 och kostade 52 000 kronor.
Wästerlunds konditori drevs från starten av Sven-Erik och Sanna, efter makens bortgång 1977 höll Sanna igång ända fram till 1997 då hon lämnade över till sonen KG eller Karl-Gerhard som han egentligen hette. KG var en stark profil och hade många idéer och många järn i elden, KG avled 2018. Idag drivs konditoriet vidare av nya ägare och håller endast öppet sommartid.
För den som har tänkt sig till Höga Kusten i sommar kan det rekommenderas en fikapaus på historisk mark.

Föreskrifter
• Byggnaden får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
• I byggnaden får ingrepp inte göras i stomme, ursprunglig planlösning eller äldre fast inredning.
• Byggnaden ska underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten ska utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
• Konditoriets interiör ska bibehållas och underhållas så att dess karaktär inte förvanskas eller det kulturhistoriska värdet minskar.

Beslut: Byggnadsminnesförklaring av Länsstyrelsen Västernorrland 19961213, diarienummer 221-4469-96.
Beteckning: Kramfors kommun, Lunde 2:26-27, Wästerlunds konditori.
Historisk funktion: Kafé och konditori.
Nybyggnadsår: 1946.
Hitta hit
Konditoriet ligger på Betaniabacken 3, Kramfors.

56 år efter att skotten föll och trumpetsignalen ljöd över Lunde var Tore åter på plats.  En del av oss är gamla nog att...
22/05/2026

56 år efter att skotten föll och trumpetsignalen ljöd över Lunde var Tore åter på plats.
En del av oss är gamla nog att minnas TV-programmet ”Kvitt eller dubbelt”. I januari 1987 vann kriminalinspektör Lennart Alm från Halmstad mästartiteln i ämnet svensk arbetarhistoria. I maj samma år inviterade Sundsvalls Tidning Lennart till att besöka Västernorrland och Ådalen.
På plats i Lunde fick han träffa Johan Sterner, som gick långt fram i tåget och bevittnade den utlösande faktorn med den skrämda hästen, och Tore Alespång som fick berätta om sina minnen från den 14 maj.
Den 21-åriga Tore hade precis dagarna innan den 14 maj 1931 muckat från Marinens Musikkår på Skeppsholmen i Stockholm och gick med i tåget som trumpetare i Väja-Dynäs Hornorketser.

”Vi musikanter skingrades när vi kom till Lunde. Men när skottlossningen började handlade jag instinktivt, berättar Tore Alespång.
- Jag satte trumpeten till mina läppar och blåste den eld-upphör-signal som jag lärt mig under den militära utbildningen.”
Sundsvalls Tidning maj 1987

Tore, som då hette Andersson blev åtalad för att ”otillbörligen ha tagit kommandot över militär trupp” men friades med hjälp av två av dåtidens stjärnadvokater, den ena Georg Branting, son till Hjalmar Branting. För många arbetare blev Tore en hjälte men bland traktens arbetsgivare blev Tore svartlistad och blev tvungen att flytta och byta namn till Alespång. Under en period på 1950-talet drev Tore en musikhandel i Sundsvall men flyttade senare till Stockholm där han levde resten av sitt liv.
Tore fick aldrig någon uppskattning av det officiella Sverige. Det var tal om att någon form av hedersbetygelse skulle delas ut till honom, men något sådant blev aldrig av. När Lenny Clarhälls minnesskulptur invigdes 1981 var Tore på plats men blev inte inbjuden till den efterföljande middagen på hotell Kramm, något som han tog mycket illa vid sig av. Tore fann dock tröst i det faktum att hans signal kanske ändå räddade många oskyldiga liv.
Tore Andersson föddes 25 februari 1909 i Dynäs, Bollstabruk och dog den 25 augusti 1995 som Tore Alespång i Stockholm.
Tidningsklippen från Sundsvalls Tidning är hämtade ur Kramforsprofilen och kaféägaren KG Westerlunds personarkiv.

Kristihimmelsfärdsdag den 14 maj 1931 var en vacker försommardag, konstnären och folkbildaren Axel Erdman var ute på en ...
14/05/2026

Kristihimmelsfärdsdag den 14 maj 1931 var en vacker försommardag, konstnären och folkbildaren Axel Erdman var ute på en av sina många föredragsturnéer i Norrland och lämnade Ådalen samma dag som demonstrationståget avgick från Frånö folkets hus mot Lunde.
”Sista dagen på resan – det var Kristi Himmelfärdsdag – var jag gäst på ett hem för föräldralösa flickor. Det var en strålande dag. Vi gick genom ljusgröna hagar och plockade gullvivor, och allt var frid. Snart skulle jag vara hemma med nattåget.
På hemvägen vid tågombytet trängde folk omkring ett plakat på stationshuset: Telegram från Kramfors ” Militär mot arbetardemonstrationen i Lunde – fyra arbetare dödade – flera sårade”. Jag fick fatt i ett fuktigt extra-blad på tåget. Allting stannade för mig.”

Axel Erdmann föddes 1873 i Stockholm och växte upp i en välbärgad familj. Som vuxen bosatte han sig i Ådalen och bildade föreningen Studiehemmet i syfte att hjälpa unga arbetslösa till utbildning och därigenom ge dem bättre möjligheter i arbetslivet.
I dag förvaras Studiehemmets arkiv hos oss på Föreningsarkivet Västernorrland. Bland verksamhetsberättelserna från föreningens 40-åriga historia, från 1930-talet fram till 1972, finns även ett manuskript där Axel berättar om sitt liv, sina minnen, tankar och känslor runt skotten i Ådalen den 14 maj 1931.

Mette Bäverbäck berättar om händelserna samma dag genom sin mormor, som tog in flera av de sårade i sitt hem, gamla tullhuset i Lunde, däribland Erik Bergström som avled av sina skador.

Vill du höra Mettes berättelse, Sök Tullhuset på youtube eller klicka på länken
https://www.youtube.com/watch?v=dYpfVYVHlWg

En skrift om den så kallade ”bullstriden” vid Härnösands högre allmänna läroverk under åren 1924–1925 gavs ut 1964 av sä...
07/05/2026

En skrift om den så kallade ”bullstriden” vid Härnösands högre allmänna läroverk under åren 1924–1925 gavs ut 1964 av sällskapet Härnösandskamraterna Stockholm, för att dokumentera en uppmärksammad konflikt som började med något till synes obetydligt: elevernas köp av bullar under rasterna.
Tidigare, och till Stockholm avflyttade elever från läroverket bildade en förening för att bevara kontakten med skolan och stödja dess verksamhet och historia. Utgivningen av denna skrift var ett bidrag till både skolans och Härnösand historia.
Själva berättelsen handlar om hur eleverna brukade köpa bullar och karameller hos Emma Godin i hennes bageri på Skeppar Karls gränd, nära skolan. Rektor Gösta Bucht ansåg detta vara opassande då inköpen av bullar var en, låt oss kalla det rökridå, för att kunna ta sig ett bloss. Därför infördes ett förbud mot att besöka bageriet under rasterna, en markerad gräns drogs upp där eleverna inte fick gå över.
Förbudet väckte starka reaktioner bland eleverna. Rykten började spridas om dåliga förhållanden på skolan: hårda bestraffningar, dåligt samarbete mellan skola och föräldrar och olämpligt språk från lärarna. Det hela växte snabbt från en liten ordningsfråga till en stor konflikt som diskuterades i hela staden och rapporterades flitigt i pressen.
Ett stort föräldramöte hölls i skolans aula den 14 november 1924, där försvarade rektor Bucht förbudet och menade att disciplinen behövde upprätthållas. Andra lärare och föräldrar deltog också i debatten, stämningen var mycket livlig och känslosam. Ännu ett möte hölls i Härnösands församlingssal den 15 december samma år.
Texten betonar att konflikten egentligen handlade om andra saker än bullar. ”Bullstriden” blev ett uttryck för större frågor om disciplin, relationen mellan elever och skolledning, samt hur problem inom skolan hanterades och hemlighölls och just detta hemlighetsmakeri gjorde konflikten större än den behövde bli.

Om du vill läsa skriften, besök vår hemsida:
https://www.foreningsarkivet.se/
Välj utforska arkiv och arkivfynd

Idag på Valborg firar vi in våren och passar även på att gratulera Kung Karl XVI Gustaf på hans 80-årsdag!Imorgon firar ...
30/04/2026

Idag på Valborg firar vi in våren och passar även på att gratulera Kung Karl XVI Gustaf på hans 80-årsdag!
Imorgon firar vi arbetarrörelsens dag, 1 maj och vill därför lyfta Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningar.
Formellt instiftades 1 maj som internationell demonstrationsdag 1889 vid en kongress i Paris och det första globala firandet arrangerades året därpå. I Sverige blev 1 maj helgdag 1939 efter ett riksdagsbeslut 1938.

Dagens material är hämtat från firandet i Sundsvall 1891. Då den 1 maj detta år inföll på en fredag valde man att förlägga firandet till söndagen den 3 maj istället, då arbetarna var lediga så att så många som möjligt skulle kunna delta. Demonstrationståget avgick från Sundsvalls hamnplan klockan 13 och tågade till Skarpskyttelägret där man skulle vara framme till dagens tal klockan 15.
En av fyra talare i Sundsvall detta år var August Palm.
August Palm föddes 5 februari 1849 i Fårabäck, Södra Sallerups socken i Skåne och dog den 14 mars 1922 i Stockholm. När August var tio år gammal dog fadern och Modern sattes med hans yngsta syskon på fattighuset, själv hamnade i fosterhem hos en skräddare. För att lära sig ett yrke sattes han som lärling hos en skräddare i Malmö. Genom sitt yrke som skräddarmästare kom han ofta senare att kallas mäster Palm. Han blev en välkänd agitator och pionjär inom arbetarrörelsen. I sin samtid var han känd för att vara utmanande mot präster, länsmän och borgmästare i sina tal. Med sin konfrontativa retorik drev han arbetarklassens frågor och kämpade för att förändra dåtidens klassamhälle.

Den som vill ta en närmare titt på materialet från Centralstyrelsen för Sundsvalls och omnejds samverkande föreningar, så finns det på Enskilda e-arkivet.
Stycket ur protokollet är hämtat från 1891 03 01
https://forskarsal.e-arkivportalen.se/index.php/q53q-debf-qdr7

Kring sekelskiftet 1900 var sjuklighet och låg levnadsstandard en del av vardagen för många barn i städerna. År 1898 dra...
24/04/2026

Kring sekelskiftet 1900 var sjuklighet och låg levnadsstandard en del av vardagen för många barn i städerna. År 1898 dras en verksamhet i gång i Sundsvall för att ge de mest behövande barnen en tids sommarvistelse ute på landsbygden. Frisk luft, bad och bra mat skulle läka och stärka barnens hälsa. Officiellt bildades Föreningen Sundsvalls skollovskolonier den 21 maj 1900.

En av initiativtagarna var lärarinnan Elin Nilsson som senare skulle bli den första kvinnan i Sundsvalls stadsfullmäktige. Verksamheten kom att utvecklas och fortsätta i decennier. På Hemgårdens sommarkoloni i Stöde bedrevs det under en period även barnhem. Under 1970-talet minskade verksamhetens omfattning då behoven förändrades och kommunen tog över ansvaret för lovverksamhet.

Ordenssällskapet W:6 var från början en del av verksamheten och drev en egen koloni, senare skulle sällskapet i stället bidra med ekonomiska medel till Föreningen Sundsvalls skollovskolonier.

W:6 bildades i mitten av 1800-talet i Göteborg av August Paulin tillsammans med fem andra unga män. W står för vänskap och 6 för antalet grundare. Välgörenhetsarbete är än idag en viktig del av sällskapets verksamhet även om den idag ser något annorlunda ut. Men barn med behov av stöd är alltjämt en stor mottagare av deras bidrag. W:6 finns idag på 31 orter över hela landet.

På Enskilda e-arkivet kan du läsa Föreningen för Sundsvalls skollovskolonier protokoll och årsberättelser.
https://forskarsal.e-arkivportalen.se/index.php/tw7a-24h9-gs2d

Våra affischer hittar du här
https://forskarsal.e-arkivportalen.se/index.php/y4pg-6sfp-bss

Onsdag den 15 april höll Föreningsarkivet Västernorrland årsmöte i Riksarkivets nya fantastiska lokaler. Huset är ett ny...
17/04/2026

Onsdag den 15 april höll Föreningsarkivet Västernorrland årsmöte i Riksarkivets nya fantastiska lokaler.
Huset är ett nytt landmärke och omöjligt att missa när man passerar på E4. Med sin moderna arkitektur utförd i trä och betong kommer det att bli en av stadens mer framträdande byggnader i Härnösands arkitekturhistoria.

Med kommunalrådet Jonas Bergstöms närvaro i form av mötesordförande kom en annan av Härnösands mest ikoniska byggnader upp i tankarna, nämligen Härnösands rådhus.

Ur ett enskilt arkiv plockades ett tidningsreportage om rådhuset från 1971 fram.
Byggnaden uppfördes med tegel från Solums Tegelbruk, som gymnasium, det första och enda i Norrland och stod färdigt 1791.
"1882 blev byggnaden Härnösands rådhus sedan nya läroverket byggts vid Brunnshusgatan. Det var ett lyckligt beslut som skapade en traditionsrik samlingspunkt för dem som makten hava i den gamla Härnöstaden." Västernorrlands Allehanda 1971.

I en bildtext berättar reportaget om den cell som fanns i källaren, avsedd för vanartiga elever, ett minne från tiden som gymnasium.
Lite nyfiken på om den ännu finns kvar, företogs kvällspromenaden förbi rådhuset, och visst sitter gallret ännu på sin plats.
Idag igenmurat och förhoppningsvis används utrymmet till något helt annat än dess ursprungliga ändamål.

10/04/2026

Nu när Superettan har dragit igång känns det lämpligt att lyfta en idrottsprofil från Gif Sundsvall.
I våra arkiv har vi en mängd gamla kassettband som vi jobbar med att restaurera, transkribera och digitalisera. På ett av banden finns en intervju med målvakten Torsten Runsvik där han berättar lite om sitt idrottsliv. Här visar vi ett stycke ur intervjun.
Den som vill höra hela intervjun kan följa länken nedan.

https://forskarsal.e-arkivportalen.se/index.php/ljudupptaging-intervju-med-torsten-runsvik-matfors-band-149-sida-a-1984-05-29

För den som vill läsa transkriberingen finns den här
https://forskarsal.e-arkivportalen.se/index.php/transkribering-intervju-med-torsten-runsvik-matfors-band-149-1984-05-29

Föreningsarkivet Västernorrland önskar Giffarna, Patronerna och hela Medelpad lycka till säsongen 2026!

Adress

Norrmalmsgatan 4
Sundsvall
85196

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Föreningsarkivet Västernorrland postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till Föreningsarkivet Västernorrland:

Dela