Kvinnojouren i Norrköping

02/11/2026

OBS långt inlägg.

💜 När våldet tystnar – måste också barnen och mammorna vara tysta?

Barn som upplever mäns våld mot kvinnor är inte bara vittnen till något som händer deras mamma. De är själva utsatta för våldets konsekvenser. De har sett, hört, känt rädslan och kanske anpassat hela sin vardag för att undvika nästa våldsamma situation.

Men vad händer när våldet upphör och mamma och barn inte får prata med varandra om det de upplevt tillsammans?

Vi på Kvinnojouren i Norrköping vill problematisera råd som innebär att våldsutsatta mammor uppmanas att inte prata med sina barn om våldet.

Vad händer med tilliten mellan mamma och barn när deras gemensamma erfarenheter blir något de inte får sätta ord på?

Forskning om mäns våld mot kvinnor visar hur våld och tvångskontroll kan påverka relationen mellan mamma och barn. Tystnad kring våldet kan förstärka avståndet mellan dem, medan trygga och åldersanpassade samtal kan bidra till förståelse, närhet och återhämtning.

Barn behöver inte få veta allt. De ska inte belastas med vuxnas ansvar eller pressas att berätta. Men det är något helt annat än att förmedla att det som hänt inte får pratas om.

För vad händer med ett barn som vet vad det har sett, men upplever att mamma inte får bekräfta barnets verklighet?

Och vad händer med en mamma som försöker återuppbygga tryggheten och tilliten till sitt barn, men uppmanas att vara tyst om det de båda genomlevt?

Forskaren Sara Skoog Waller har synliggjort hur institutioners agerande kan bidra till att upprätthålla kvinnors utsatthet även efter separationen från en våldsutövande man.

Det väcker en viktig fråga:

Riskerar samhället att förstärka våldets konsekvenser när vi begränsar möjligheten för mamma och barn att tillsammans förstå och bearbeta sina erfarenheter?

Vi har förståelse för att samtal behöver anpassas efter barnets ålder, behov och situation. Det kan också finnas särskilda hänsyn vid exempelvis pågående brottsutredningar.

Men vi behöver skilja mellan att skydda barn från olämpliga eller påverkande samtal och att skapa tystnad kring deras egna upplevelser.

💜 Därför vill vi lyfta några frågor till ansvariga politiker och socialtjänsten i Norrköpings kommun:

Vilket stöd får våldsutsatta mammor för att kunna prata tryggt med sina barn om våldet?

Hur säkerställer vi att barnens egna upplevelser blir bekräftade och tagna på allvar?

Och hur arbetar vi för att stärka relationen och tilliten mellan mamma och barn efter våldet, i stället för att riskera att skapa ytterligare avstånd?

Att skydda barn handlar inte bara om att få våldet att upphöra. Det handlar också om att ge dem möjlighet att förstå sin verklighet, bli lyssnade på och återfå tryggheten i sina närmaste relationer.

Mamma och barn behöver inte mer tystnad. De behöver trygghet, stöd och möjlighet att hitta tillbaka till varandra.

💜 Kvinnojouren i Norrköping

27/10/2026

💜 När våldet inte tar slt vid separationen – vem tar ansvar för hela kvinnan?

Ikväll har vi från Kvinnojouren i Norrköping haft ett otroligt intressant och engagerande samtal med S-kvinnorna i Norrköping om mäns våld mot kvinnor och vad samhället faktiskt kan göra bättre!

Med utgångspunkt i Sara Skoog Wallers forskning pratade vi om eftervåldet, det våld som kan fortsätta långt efter att kvinnan lämnat den våldsutövande mannen.

Vi diskuterade bland annat hur samhällets egna institutioner och byråkratiska processer ibland riskerar att möjliggöra eller förstärka eftervåldet, trots att deras uppdrag är att skydda och hjälpa.

💜 Vad händer när kvinnan förväntas navigera mellan socialtjänst, rättsväsende, bostadsfrågor och andra myndighetskontakter, samtidigt som hon försöker bygga upp sitt liv igen?

💜 Vem ser och stöttar hela kvinnan, inte bara hennes akuta skyddsbehov, utan också hennes rätt till en trygg bostad, ekonomisk självständighet, identitet och en plats i samhället?

💜 Hur hanterar vi det fruktansvärda moment 22 som kan uppstå när en mamma förväntas skydda sina barn från våld, men samtidigt riskerar att ifrågasättas som förälder eller förlora vårdnaden om hon försöker göra just det?

Det blev en kväll fylld av viktiga frågor, nya perspektiv och spännande diskussioner om hur forskning kan omsättas i konkreta politiska beslut och ett bättre samhällsstöd.

Att hjälpa en kvinna att lämna våldet är avgörande. Men vi måste också skapa förutsättningar för henne att leva fri från våldet.

Ett stort tack till S-kvinnorna för ert engagemang, er nyfikenhet och en väldigt givande dialog! 💜

27/10/2026

💜 Att lämna våldet är inte samma sak som att få tillbaka sin frihet.

När vi pratar om mäns våld mot kvinnor handlar mycket av samhällsdebatten om att kvinnor ska kunna lämna våldsamma män. Men vad händer sedan?

En kvinna kan ha lämnat mannen, men fortfarande leva med konsekvenserna av hans makt och kontroll. Hon kan ha förlorat sin ekonomiska trygghet, sitt hem, sina sociala sammanhang och tilliten till sin egen förmåga att fatta beslut.

Att lämna våldet innebär inte automatiskt att få tillbaka makten över sitt eget liv.

Forskaren Sara Skoog Waller har i sin forskning om eftervåld synliggjort hur samhällets institutioner ibland kan bidra till att upprätthålla kvinnors utsatthet, även efter separationen.

Det väcker viktiga frågor om vilket ansvar samhället har.

En trygg bostad och ekonomiskt stöd är grundläggande. Men självständighet handlar också om att få tillbaka sin egen röst, sin självtillit, sitt handlingsutrymme och möjligheten att forma sin framtid.

En kvinna som under lång tid levt med kontroll och våld behöver inte fler människor som bestämmer över hennes liv. Hon behöver ett samhälle som lyssnar, tar hennes erfarenheter på allvar och skapar verkliga möjligheter för henne att själv bestämma.

💜 Därför vill vi på Kvinnojouren i Norrköping lyfta en viktig fråga till våra kommunpolitiker:

Hur säkerställer vi att kommunens stöd till våldsutsatta kvinnor inte bara handlar om att hantera den akuta situationen, utan också om att skapa förutsättningar för långsiktig trygghet och självständighet?

Hur följer vi upp kvinnornas egna upplevelser av trygghet, delaktighet och inflytande?

Hur ser vi till att samhällets stöd inte blir ytterligare ett system där kvinnans röst försvinner?

Vi behöver flytta fokus från att enbart administrera utsatthet till att också möjliggöra frihet.

För samhällets uppgift är inte att tala om för kvinnan hur hon ska bli självständig.

Det är att undanröja hindren som står i vägen för hennes självbestämmande.

Frågan är inte bara vad samhället gör för kvinnan, utan vad samhället gör möjligt för henne. 💜

20/10/2026

💜 Hur kan vi skapa ett bättre samhällsskydd för barn som far illa?

📚 Välkommen till en viktig och tankeväckande föreläsning den 30 november!

Kvinnojouren i Norrköping bjuder tillsammans med biblioteket in till en föreläsning med Madeleine Cocozza – socionom, författare och legitimerad psykoterapeut.

Med utgångspunkt i sin bok Socialtjänsten och barnen granskar hon kritiskt dagens system för hur barn och unga placeras i samhällsvård.

Men framför allt lyfter hon frågan: Hur kan vi göra det bättre?

Med hela 24 konkreta förändringsförslag utmanar Madeleine oss att tänka nytt kring ett system vars viktigaste uppgift är att skydda barn som far illa.

✨ Det här är en föreläsning för dig som arbetar med barn och unga, engagerar dig i sociala frågor eller helt enkelt tycker att barns rätt till trygghet är viktig!

📅 30 november
📍 I samarbete med biblioteket i Norrköping

💜 Kom, lyssna, reflektera och var med i samtalet om hur vi kan skapa ett samhälle där barns behov och rättigheter verkligen står i centrum.

Vi hoppas att vi ses! Hjälp oss gärna att sprida inbjudan. 💜

19/10/2026

💜 När våldet fortsätter genom vårdnad och umgänge – vem skyddar barnen?

Att lämna en våldsam man betyder inte alltid att våldet upphör.

För många kvinnor och barn fortsätter utsattheten efter separationen. Vårdnadsprocesser, umgängestvister och myndighetskontakter kan bli arenor där kontrollen och våldet fortsätter.

Roks uppmärksammar nu frågan om våld och vårdnad och har tillgängliggjort sin konferens om ämnet.

I Roks rapport Våld och vårdnad granskas hur rättsväsendet hanterar våld efter lagändringen Lex Tintin, som trädde i kraft 2025. Granskningen visar att den våldsanklagade föräldern fick fortsatt umgänge i 54 procent av de undersökta fallen där våld förekom.

Det väcker en viktig fråga:

Hur säkerställer vi att barns rätt till trygghet faktiskt väger tyngre än en våldsutövande förälders intresse av umgänge?

På Kvinnojouren i Norrköping vill vi uppmärksamma att mäns våld mot kvinnor inte alltid slutar vid separationen. Eftervåldet behöver synliggöras, förstås och tas på allvar – också av de myndigheter som ska skydda kvinnor och barn.

💜 Barn ska inte behöva fortsätta leva med konsekvenserna av våld för att vuxenvärlden brister i sin våldsförståelse.

Läs mer hos Roks:
https://roks.se/amnen/vald-och-vardnad

Roks kämpar för att belysa orättvisorna i svenska vårdnadsmål där mamma och/eller barn utsatts för pappas våld. Bland annat genom pseudovetenskapen PA (parental alienation).

11/10/2026

En stund av gemenskap, värme och återhämtning! 💜

Igår fick vi två jourkvinnor tillbringa en härlig dag tillsammans med 17 kvinnor och tonårsdöttrar.

Vi började med en avkopplande stund på spa på badhuset och avslutade sedan dagen med en god middag på restaurang.

Att få dela sådana här stunder betyder mycket. Att för en stund lägga vardagens bekymmer åt sidan, skratta, umgås och bara få vara.

För oss på Kvinnojouren i Norrköping handlar stöd också om att skapa utrymme för glädje, gemenskap och nya fina minnen.

Tack för en fantastisk dag tillsammans!

06/10/2026

💜 Vi ses på Socionomdagen på Linköpings universitet i Norrköping!

Kom förbi Kvinnojouren i Norrköpings bord, prata med oss och passa på att få en av våra tygpåsar – helt gratis! 💜

Vi har ett begränsat antal, så först till kvarn gäller.

Vi ses! 💜

01/10/2026

29/09/2026

💜 NY FORSKNING OM EFTERVÅLD – SPRID VIDARE

Att lämna en våldsutövande man betyder inte alltid att våldet tar slut.

I den helt nya forskningsartikeln One Battle After Another: How Institutions Uphold Post-Separation Abuse and Foreclose Women’s Existence in a Shared World undersöker Sara Skoog Waller och Ulla Forinder kvinnors erfarenheter av eftervåld – och vad som händer när de system som ska ge skydd i stället riskerar att bli en del av det fortsatta våldets villkor. Artikeln publicerades den 18 september 2026 i NORA – Nordic Journal of Feminist and Gender Research och är öppet tillgänglig.

Forskarna visar hur mäns våld kan fortsätta efter separationen genom bland annat kontroll, stalking, digitalt våld och andra intrång. Men studien synliggör också något avgörande: hur kvinnors möten med myndigheter och familjerättsliga processer kan få betydelse för möjligheten att faktiskt bli fria. Våld kan omtolkas till ”konflikt”, och barns rädsla eller motstånd kan förklaras som mammans påverkan. Kvinnor beskriver hur de tvingas utkämpa ”one battle after another” i och mot system som samtidigt har ansvar för att skydda dem.

Det handlar alltså om mer än brister i stöd och skydd. Skoog Waller och Forinder beskriver hur eftervåldet tillsammans med institutionella responser kan begränsa kvinnors möjligheter att få sin verklighet erkänd, återta sitt liv och sin identitet och kunna föreställa sig en framtid. De lyfter förlusten av en plats i en gemensam värld som relationell, existentiell och politisk.

För oss i kvinnojoursrörelsen är detta viktig forskning. En separation måste få innebära en möjlighet till frihet – inte början på nästa kamp.

Hjälp oss att sprida forskningen. Dela gärna inlägget – särskilt till yrkesverksamma inom socialtjänst, familjerätt, rättsväsende, vård och andra verksamheter som möter våldsutsatta kvinnor och barn.

Artikeln är Open Access och kan läsas kostnadsfritt här:

29/09/2026

💜 Framtidens socionomer möter jourrörelsen

Idag har Kvinnojouren i Norrköping och Tjejjouren Norrköping fått möta studenter på socionomprogrammet vid Linköpings universitet för att berätta om våra verksamheter.

För många av framtidens socionomer kommer mötet med våldsutsatta kvinnor och tjejer att bli en del av yrkeslivet. Då behövs kunskap om våldets olika uttryck, normaliseringsprocessen, uppbrottet och eftervåldet – men också förståelse för makt, kön och de samhällsstrukturer som våldet existerar i.

För oss i kvinnojoursrörelsen är mäns våld mot kvinnor inte bara enskilda händelser bakom stängda dörrar. Det är ett samhällsproblem och en jämställdhetsfråga.

Därför är möten som detta så viktiga. När forskning och utbildning möter jourrörelsens samlade kunskap och erfarenhet stärker vi framtidens sociala arbete och möjligheten att se, förstå och agera mot våldet. 💜

Tack till socionomstudenterna på Linköpings universitet för ert engagemang, era frågor och för att vi fick komma!